Detta examensarbete är en estetisk bilderboksanalys av pedagogiskt specialanpassade bilderböcker med teckenspråk inom språkutvecklings metoden TAKK. Syftet med studien är att studera om dessa böcker påverkas utifrån ett estetiskt perspektiv av det pedagogiska inslaget. Frågeställningen arbetet bygger på är: Vad blir resultatet av en estetisk bilderboksanalys av pedagogiskt specialanpassade bilderböcker med teckenspråk? Studien utgörs av en kvalitativ litteraturanalys som tillsammans med tidigare forskning, samt relevant litteratur för ämnet utgör grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt i den multimodala teorin. Studien visar att det pedagogiska inslaget i bilderböcker kan ha stor påverkan på hur boken upplevs utifrån innehåll, bild och textmässigt förhållande. Utformningen av dessa böcker påverkas mycket av hur dominant det pedagogiska upplägget är.

Abstract The purpose of this study is to see how technology is presented in different fictional picture books that are available in preschool. Six fictional picture books that have connection to technology in picture and text have been analysed. In order to show how technology can be made visible in fictional picture books, the relation between picture and text has been analysed through a technology perspective. Furthermore, the pictures and the texts have been analysed separately in order to show what they show respectively in terms of technology. The fictional picture book has a potential to be a basis for making technology visible in preschool, which is a step in a new direction. The obvious is that the fictional picture book is a suitable “teaching material” to make technology visible in preschool. That gives both children and pedagogue a reson to be creative and problem-solver. Keywords: Fictional picture booksanalys, technology in preschool

I detta examensarbete kan du läsa om hur fadersgestalten integreras i barns verklighet samt i dess lekvärld med bilderböcker. Syftet med studien är att belysa hur fadersgestalten framställs i äldre och nya bilderböcker, och om den har ändrats med tiden. Jag har granskat sex böcker ifrån 1959 fram tills idag, varav två stycken har analyserats på djupet. Frågeställningen till arbetet lyder: Hur framställs fadersgestalten i de olika böckerna? Är han närvarande eller frånvarande i barnets verklighet? Studien använder sig av en multimodal utgångspunkt samt stödjer sig på föregående forskning och litteratur för att nå resultatet. Resultatet av att granska fadergestaltningen i dessa olika böcker är blanda annat att tidningen är en central symbol.  Pappan visas vid flera tillfällen i bilderböckerna sittande med tidningen framför ansiktet. Detta är något som man kan forska vidare på, få svar på hur det kommer sig att så många författare samt illustratörer väljer att gestalta fadern på detta sätt. / In this thesis, you can read about how the father figure is integrated into children’s reality and play world by the way of picture books. The purpose of the study is to illustrate how the father figure is portrayed in old and new picture books, and if it has changed over time. I have examined 6 books from 1959 until the present day on a general level, whereof two pieces have been analysed more in depth. The main questions of this thesis are: How is the father figure portrayed in the different books? Is he present or absent in the child's reality? The study uses a multimodal basis and draws on previous research and literature to reach the result. The results of examining the father figure in these different books were that the newspaper is a central symbol. The father appears on several occasions in the picture books sitting with the newspaper in front of his face. This is something that you can research further on. Get answers on how is it that so many writers and illustrators choose to portray the father in this way.

Studien analyserar två bilderböcker ur den svenska bilderbokskonstnären och författaren Elsa Beskows populära tantserie. Den första är Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin skriven år 1918 och den andra är Petters och Lottas Jul utgiven för första gången år 1947. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur barnkaraktärerna i böckerna framställs, hur böckernas barnsyn kommer till uttryck och undersöka hur böckernas barnsyn förhåller sig till den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Ytterligare en del av studiens syfte är att föra en diskussion kring hur pedagogen kan arbeta med bilderböckers syn på barn i äldre tider. Studien utgår ifrån det Lena Kåreland tar upp om behov- och kravpedagogik, Ellen Keys barnsyn och det Anne Banér tar upp om framväxten av sekelskiftets traditionella barnsyn. Studien utgår även ifrån Maria Nikolajevas föreställningar om bilderboken. Analysen visar att barnkaraktärerna framställs som lydiga och hjälpsamma. Analysen visar även att de båda böckerna ger uttryck för behov- och kravpedagogik samt att böckernas barnsyn till stor del är påverkad av Ellen Keys barnsyn. De båda böckernas barnsyn stämmer även i hög grad överens med den barnsyn som kommer till uttryck i FN:s barnkonvention. Den avslutande didaktiska diskussionen kommer fram till att pedagogen kan arbeta med tantböckerna i klassrummet parallellt som pedagogen arbetar med temat barn och barns villkor i äldre tider.

Multiple researchers argue that many authors of children’s books are influenced by the prevailing view of the child and childhood, in both subject selection and ways of writing. The aim of the study is to investigate how societies norms and values are reflected in picture books, written between 2010-2018. What kind of childhood is portrayed in the chosen literature? How does the illustrations and text interact to reflect the children’s characters and perspective? After an extensive selection process with several criteria, five picture books were finally chosen for analysis. With tools from researches Nikolajeva and Rhedin I’ll be focusing on illustrations, personality and environmental descriptions, as well as narration and point of view. The conclusion shows indications that the child's vision, which is portrayed in the picture books, goes hand in hand with the image of the child as subject and actor, a researching child actively in their own development. It is also possible to see traces of the multi-contextual view of children and the image of the child that is emphasized in the preschool curriculum. Another clear pattern is that the picture books reflect family constellations, gender, culture, diversity and ethnicity in a way that largely extends beyond underlying prejudices and stereotypes. / Ett flertal forskare hävdar att många barnboksförfattare påverkas av den rådande barnsynen samt barndom i både ämnesval och sätt att skriva. Syftet med studien är att undersöka hur samhällets normer och värderingar återspeglas i bildböcker, skrivna mellan 2010-2018. Vilken syn på barn gestaltas i den valda litteraturen och hur kommer den till uttryck? Hur interagerar illustrationerna och texten för att spegla barnens karaktärer och perspektiv? Efter en omfattande urvalsprocess med ett flertal kriterier valdes slutligen fem bildböcker för analys. Med verktyg från forskarna Nikolajeva och Rhedin kommer jag att fokusera på illustrationer, person- och miljöskildring samt berättarröst och synvinkel. Slutsatsen visar indikationer på att den barnsyn som speglas i bilderböckerna överensstämmer med bilden av barnet som subjekt och aktör, ett forskande barn aktivt i sin egen utveckling. Det är också möjligt att se spår av den mångkontextuella barnsyn samt den bild av barnet som framhävs i förskolans läroplan. Ett annat tydligt mönster är att bildböckerna speglar familjekonstellationer, kön, kultur, mångfald och etnicitet på ett sätt som i stor utsträckning sträcker sig bortom underliggande fördomar och stereotyper. Anknytningen mellan dagens samhälle och modernare bilderböcker är väl förankrad, och tydliga avtryck från samtiden syns i samtliga analyserade bilderböcker.

<p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna.</p> / <p>The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna. / The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.

This master thesis deals with questions concerning facts and fiction in the world of Beatrix Potter's rabbits. The purpose is first and foremost to find the connections between the pet rabbits, that she used as art models, and the rabbits that came to life through her "tales". The method has been to gather facts through biographic reading, and to analyse Beatrix Potter's rabbit tales, using tools developed by Swedish picture book experts. The rabbit characters are thoroughly examined and so are the settings where the tales take place. Matters concerning Beatrix Potter's painting technique and illustration style as well as her literary and pictorial inspirations are dealt with. Conclusions are, that the fictive rabbit characters have indeed a lot to do with the fact that Beatrix Potter was interested in natural history and studied animal behaviour and anatomy in detail. For a long time rabbits, both wild and domesticated, were her favourite study objects which provided conditions for her rabbit fantasies. Sprung from her first infant picture book, The Tale of Peter Rabbit, there are many "side shows" associated with her name. Peter Rabbit is now immortal but in the hands of others than his creator.

This study includes an analysis of a limited number of images from today (1999-2016), to see which family constellations are represented in them. The purpose of the study is to see which family constellations children in pre-school age can identify with. Narratological method is what I have used in this study, which I based on Nikolajevas (2000) and Kårelands (2015) books with their theories and concepts of picture books. In addition, I have also used a norm-critical perspective to see what standards are reflected in children´s literature. In the research overview, previous research has been described, where Gallo (1997) argues that single families have increased, which shows a change in children´s literature and the nuclear family reduced their representation in picture books. My studies results show further change in children´s litterature, where there are still more representations of family constellations in the present time compared to Gallo. My conclusion from this study is that there are several family constellations in picture books that children can identify with, given the community´s developed family constellations. / Denna studie innefattar en analys av ett begränsat antal bilderböcker från nutid (1999-2016), för att se vilka familjekonstellationer som representeras i dem. Syftet med studien är att se vilka familjekonstellationer som barn i förskoleåldern kan identifiera sig med. Narratologisk metod är det som jag har använt i denna studie där jag utgår ifrån Nikolajevas (2000)och Kårelands (2015) böcker med deras teorier och begrepp om bilderböcker. Därtill jag har även använt mig av normkritiskt perspektiv för att se vilka normer som speglas i barnlitteraturen. I Forskningsöversikten finns tidigare forskning beskriven, där Gallo (1997)menar att singelfamiljerna ökat, vilket visar en förändring i barnlitteraturen och att kärnfamiljen minskat sin representation i bilderböcker. Min studies resultat visar ytterligare förändring i barnlitteraturen, där det finns än fler representationer av familjekonstellationer i nutid jämfört med Gallo. Min slutsats från studien är att det finns flera olika familjekonstellationer i bilderböcker som barn kan identifiera sig med, med tanke på samhällets utvecklade familjekonstellationer.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra och utmana hur förlaget OLIKA lyfter fram homosexualitet och heteronormalitet i några bilderböcker. Vi har utfört en ikonotextbeskrivning av de valda bilderböckerna för att möjliggöra en analys. Därefter har vi analyserat materialet utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och dess centrala begrepp; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet. För att ytterligare fördjupa den teoretiska ansatsen har vi använt Österlunds queerfeministiska frågeställningar för bilderboksanalys. Resultatet vi kommit fram till är att förlaget OLIKA både bryter och upprätthåller rådande föreställningar om homosexualitet och heteronormalitet i de valda bilderböckerna. Detta sker främst genom könstereotypiska gestaltningar av karaktärerna och genom att generalisera könsnormer om heteronormalitet i text och bild. Dock illustrerar bilderböckerna sexualitet, könsnormer och samkönade relationer som går emot rådande föreställningar och därmed bryter författarna och illustratörer till böckerna delvis mot stereotypiska könsnormer. Vår slutsats är med andra ord att förlaget vill skapa normbrytande barnböcker men flertal karaktärer illustreras på könsstereotypa sätt. Homosexualitet skrivs fram som något annorlunda, samt att de samkönade relationerna i bilderböckerna utgår från en heterosexuell norm.