Multiple researchers argue that many authors of children’s books are influenced by the prevailing view of the child and childhood, in both subject selection and ways of writing. The aim of the study is to investigate how societies norms and values are reflected in picture books, written between 2010-2018. What kind of childhood is portrayed in the chosen literature? How does the illustrations and text interact to reflect the children’s characters and perspective? After an extensive selection process with several criteria, five picture books were finally chosen for analysis. With tools from researches Nikolajeva and Rhedin I’ll be focusing on illustrations, personality and environmental descriptions, as well as narration and point of view. The conclusion shows indications that the child's vision, which is portrayed in the picture books, goes hand in hand with the image of the child as subject and actor, a researching child actively in their own development. It is also possible to see traces of the multi-contextual view of children and the image of the child that is emphasized in the preschool curriculum. Another clear pattern is that the picture books reflect family constellations, gender, culture, diversity and ethnicity in a way that largely extends beyond underlying prejudices and stereotypes. / Ett flertal forskare hävdar att många barnboksförfattare påverkas av den rådande barnsynen samt barndom i både ämnesval och sätt att skriva. Syftet med studien är att undersöka hur samhällets normer och värderingar återspeglas i bildböcker, skrivna mellan 2010-2018. Vilken syn på barn gestaltas i den valda litteraturen och hur kommer den till uttryck? Hur interagerar illustrationerna och texten för att spegla barnens karaktärer och perspektiv? Efter en omfattande urvalsprocess med ett flertal kriterier valdes slutligen fem bildböcker för analys. Med verktyg från forskarna Nikolajeva och Rhedin kommer jag att fokusera på illustrationer, person- och miljöskildring samt berättarröst och synvinkel. Slutsatsen visar indikationer på att den barnsyn som speglas i bilderböckerna överensstämmer med bilden av barnet som subjekt och aktör, ett forskande barn aktivt i sin egen utveckling. Det är också möjligt att se spår av den mångkontextuella barnsyn samt den bild av barnet som framhävs i förskolans läroplan. Ett annat tydligt mönster är att bildböckerna speglar familjekonstellationer, kön, kultur, mångfald och etnicitet på ett sätt som i stor utsträckning sträcker sig bortom underliggande fördomar och stereotyper. Anknytningen mellan dagens samhälle och modernare bilderböcker är väl förankrad, och tydliga avtryck från samtiden syns i samtliga analyserade bilderböcker.

<p>Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna.</p> / <p>The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.</p>

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur synen på barn reflekteras genombarnlitteratur från åren 1930-2001. Mer specifikt har fyra olika bilderböcker analyserats:Hattstugan (1930), Känner du Pippi Långstrump (1947), Till vildingarnas land (1967) ochGittan och fårskallarna (2001). Analysen har rört böckernas personskildringar, berättarröstersamt tid, rörelse och kausalitet. De frågeställningar som har använts är: Hur framställsbarnkaraktärerna i dessa fyra barnböcker? Och vilken syn på barn gestaltas genom dessakaraktärer? Resultatet av analysen blev att ingen av böckerna förmedlar endast en syn på barnutan barnkaraktärerna framställs på flera olika sätt. Tydligt är dock att barnsynen sträcker sigfrån det inkompetenta barnet i den första boken till det relativt kompetenta och relativtresilienta barnet i de två sista av de analyserade böckerna. / The aim of this study is to contribute to the knowledge of how the view on children isreflected in children’s literature from 1930 to 2001. Specifically have four different picturebooks been analyzed, which are: Hattstugan (1930), Do You Know Pippi Longstocking?(1947), Where the Wild Things Are (1963/1967) and Bridget and the Muttonheads (2001).The analysis has concerned the book’s characterizations, the voice of the narrator along withtime, movement and causality. Two questions are asked in this essay and they are thefollowing: How are the characterizations of children portrayed in these picture books? Andwhich view on children do these characterizations portray? The result of the analysis was thatnone of the books portrayed only one view on children because the characterizations of thechildren were portrayed in different ways within the books. It is however evident that theviews on children go from the incompetent child in the first of the books to the relativelycompetent and relatively resilient child in the two latter books.

The purpose of this picture book analysis is to examine how death and grief are expressed in three analysis objects. In this essay it is discussed, with the support of previous research, whether and how these picture books can be used in education for primary school. Several researchers believe that the picture book is useful as a pedagogical tool for developing empa-thy and for discussing current topics. Therefore, with the help of Nikolajeva’s theories on the hermeneutic circle, I have conducted a picture box analysis. In the picture book analysis, I examined the outer binders of the books, what narrator voice and point of view that is used, how death is portrayed, and how the character's mourning processes are depicted. My results of the analyzes show that death is expressed through paraphrase and mourning processes are expressed in all analysis objects even if it is expressed in different ways. / Syftet med denna bilderboksanalys är att granska hur död och sorg uttrycks i tre analysobjekt. I denna uppsats diskuteras det, med stöd av tidigare forskning, om och i så fall hur bilderböckerna kan användas i undervisning för lågstadiet. Flera forskare anser att bilderboken är användbar som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla empati och för att diskutera aktuella ämnen. Därför har jag, med hjälp av Nikolajevas teorier angående den hermeneutiska cirkeln, genomfört en bilderboksanalys. I bilderboksanalysen granskade jag böckernas yttre pärmar, vilken berättarröst och synvinkel som används, hur döden skildras samt hur karaktärernas sorgeprocesser skildras. Mitt resultat av analyserna visar att död uttrycks genom omskrivningar och sorgeprocesser uttrycks i samtliga analysobjekt även om det uttrycks på olika sätt.

I detta arbete används ett normkritiskt perspektiv för att undersöka mångfalden som presenteras ur ett urval bilderböcker publicerade mellan år 2016-2021. Arbetet kommer fokusera på några av de normer som bilderboken presenterar gällande bland annat genus, funktionsvariationer och kultur.  Vidare kommer bilderbokens multimodala kommunikationssätt att analyseras utifrån metodansatsen semiotisk modalitet och vidare granskas genom kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Detta för att belysa textens och illustrationens likvärdighet i den multimodala kommunikationen.  I min process har ett urval på nio böcker tagits fram och kritiskt granskats utifrån normkritiska kriterier och genom både konventionella och ikoniska tecken för att på så sätt skapa en så heltäckande analys som möjligt. Som avslutning presenteras resultatet av denna undersökning där också normer och/eller teman som återkommer, eller inte uppmärksammas, i flera av böckerna tas upp. Vidare belyses vikten av förskolepedagogens förståelse för bilderboken, normkritik och inkludering. Vikt läggs vid att pedagogen själv skall förstå varför regelbundna reflektioner och analyser av materialet förskolan erbjuder barnen bör göras. / This thesis uses a norm-critical perspective to highlight the diversity presented from a selection of picture books published by swedish authors between the years 2016-2021. The work will focus on some of the norms that the picture book presents regarding, among other things, gender, functional variations and culture Furthermore, the picture book's multimodal communication method will be analyzed on the basis of the method approach semiotic modality and further examined through quantitative and qualitative analysis methods. This is to highlight the importance of the text and the equivalence of the illustration in the multimodal communication. In my process, a selection of nine books has been selected and critically examined on the basis of norm-critical criteria and through both conventional and iconic signs in order to create as comprehensive an analysis as possible. In conclusion the results of this study are presented where norms and/or themes that recur, or are not noticed, are also addressed in several of the books. Furthermore, the importance of the preschool educator's understanding of the picture book, norm criticism and inclusion is highlighted. Emphasis is placed on the educators understanding why regular reflections and analyzes of the material the preschool offers the children should be made.

Syftet med denna studie är att analysera ett begränsat antal bilderböcker från två tidsepoker och undersöka hur det icke-verbala gestaltas i dessa bilderböcker och om det gestaltas olika i de två tidsepokerna.  Jag kommer att fokusera mer ingående på konflikter mellan barn, konflikter mellan pedagoger och barn och pedagogers attityder i konflikter och deras sätt att hantera dem. Metoden jag använder mig av i denna studie är en kvalitativ litteraturanalys där jag utgår från Nikolajevas (2000) bok om bilderboksanalys. Tillsammans med relevant litteratur och Howard Garders teori om de sju intelligenserna med fokus på det kroppsliga har jag kommit fram till resultatet att alla böcker oavsett tidsepok via kroppsspråket i böckerna förmedlar att förskolan är något roligt och intressant. Största skillnaden mellan böckerna från de olika tidsepokerna var att i de äldre böckerna visades endast att man inte fick säga emot de vuxna med en tydlig didaktisk underton. I böckerna från 2000-talet gestaltades kroppsspråket så att man förstod det som att barnen hade mer inflytande och behövde inte alltid godta vad de vuxna sa, utan kunde ha mer egen vilja. / The purpose of this study is to analyze a limited number of picture books from two eras and examine how non-verbal portrayed in the picture, and if it is portrayed differently in the two epochs. I will focus in more detail on the conflicts between children, conflicts between educators and children and teachers' attitudes in the conflict and their way of dealing with them. The method I use in this study is a qualitative literature analysis which I assume Nicholas Eve (2000) book on picture analysis. Together with the relevant literature and Howard Gardners theory of the seven intelligences with a focus on the bodily, I have come to the result that all books regardless of era through body language in the books convey to preschool is something fun and interesting. The biggest difference between the books from the different time epochs was that in the older books appeared only that you could not argue with adults with a clear didactic undertone. In the books from the 2000's figure was the body language illustrated in such a way that the reader understands that the children are allowed to have more influence and not necessarily need to accept the opinions and wishes of the adults, since they are entitled to their own opinion and to have their own free will.