Denna studie är gjord för att skapa kunskap om hur karaktärer med funktionsnedsättning skildras i bilderböcker. Förhoppningar med studien är att visa på viktiga aspekter, men även vikten av att läsa denna genre i förskolan. Som metod har en kvalitativ analys av bild och text använts och som teoretiskt ramverk har studien utgått från crip theory. Resultatet visar att böckerna har funktionsnedsättningen som en central roll i böckernas handling, berättelserna hade inte varit desamma utan karaktärernas funktionsnedsättningar. I de flesta av böckerna skildras karaktärerna med funktionsnedsättning som annorlunda och normbrytande. I vissa fall begränsar funktionsnedsättningen de olika karaktärerna att klara av vissa saker i sin vardag. Flera av böckerna visade inte på någon social gemenskap för karaktärerna med funktionsnedsättning mer än kontakt med familjemedlemmar, då handlingen i de fallen utspelade sig i deras hem. I hemmen var karaktärerna däremot accepterade på ett helt annat sätt än när handlingen utspelar sig utanför hemmet. Studien bidrar med kunskap om hur normkritiska ämnen framställs i barnlitteratur och vad man som läsare kan möta i denna genre. Slutsatsen man kan dra av studien är vikten av att granska de böcker man väljer att läsa i förskolan, där man vill skapa inkludering och inte förstärka eventuellt utanförskap. / This study is done to create knowledge about how characters with disabilities are portrayed in picture books. The hope of the study is to show important  aspects of this genre, but also a importance of reading it in preschool. A qualitative analysis of pictures and texts have been used as a method, and the study has been based on crip theory as a theoretical framework.   The result shows that the story of the books has disability as a central role, and it would not have been the same without the characters’ disabilities. In most of the books, the characters with disabilities are portrayed as different and normbreaking. In some cases, the disability limits the characters ability to cope with certain things in their everyday life. Several books do not show any social community for the disabled characters other than with family as the action in those cases take place in their homes. The characters are accepted in a completely different way in their homes, unlike when the action takes place outside the home.   The study contributes knowledge about how norm-critical topics are presented in children’s literature and what readers can encounter in this genre. One conclusion to be drawn from the study is the importance of reviewing books chosen to be read in preschool, wanting to create inclusion and not reinforcing possible exclusion.

I detta arbete används ett normkritiskt perspektiv för att undersöka mångfalden som presenteras ur ett urval bilderböcker publicerade mellan år 2016-2021. Arbetet kommer fokusera på några av de normer som bilderboken presenterar gällande bland annat genus, funktionsvariationer och kultur.  Vidare kommer bilderbokens multimodala kommunikationssätt att analyseras utifrån metodansatsen semiotisk modalitet och vidare granskas genom kvantitativa och kvalitativa analysmetoder. Detta för att belysa textens och illustrationens likvärdighet i den multimodala kommunikationen.  I min process har ett urval på nio böcker tagits fram och kritiskt granskats utifrån normkritiska kriterier och genom både konventionella och ikoniska tecken för att på så sätt skapa en så heltäckande analys som möjligt. Som avslutning presenteras resultatet av denna undersökning där också normer och/eller teman som återkommer, eller inte uppmärksammas, i flera av böckerna tas upp. Vidare belyses vikten av förskolepedagogens förståelse för bilderboken, normkritik och inkludering. Vikt läggs vid att pedagogen själv skall förstå varför regelbundna reflektioner och analyser av materialet förskolan erbjuder barnen bör göras. / This thesis uses a norm-critical perspective to highlight the diversity presented from a selection of picture books published by swedish authors between the years 2016-2021. The work will focus on some of the norms that the picture book presents regarding, among other things, gender, functional variations and culture Furthermore, the picture book's multimodal communication method will be analyzed on the basis of the method approach semiotic modality and further examined through quantitative and qualitative analysis methods. This is to highlight the importance of the text and the equivalence of the illustration in the multimodal communication. In my process, a selection of nine books has been selected and critically examined on the basis of norm-critical criteria and through both conventional and iconic signs in order to create as comprehensive an analysis as possible. In conclusion the results of this study are presented where norms and/or themes that recur, or are not noticed, are also addressed in several of the books. Furthermore, the importance of the preschool educator's understanding of the picture book, norm criticism and inclusion is highlighted. Emphasis is placed on the educators understanding why regular reflections and analyzes of the material the preschool offers the children should be made.