Social classes have been existing in Swedish society in a couple of centuries and even today there are obvious class markers in Swedish society. Despite the existence of social classes today we discuss less about class. In every human relation there are always power relations.  To be able to emphasise class markets and power relations in Swedish society this study will be using a case, which is the series Quicksand. The series Quicksand takes place in a county town outside of Stockholm. The fundamental narrative is about why the main character Maja Norberg has been involved in a school shooting.   When analysing both class and power relations the intersectional intercommunion is commonly used. Consequently, the intersectional perspective has a big role in this study. This study is based on a feminist theoretical framework and the case is analysed with the multimodal critical discourse analysis method. The questions that we use to analyse the material are “How are the class distinction and the power relations framed from an intersectional perspective in Quicksand?”, “How are the characters’ relation to power and how does it move between them?” and “How are the power positions affected due to the characters’ gender and ethnicity?”   The analysis of this study shows that class distinctions and power relations are reflected in settings, attribute and lexical choices. The most common intersectional intercommunion was between class and ethnicity. Which of the characters may be due to class, gender, knowledge or ownership of a product that someone else is dependent on. The end discussion shows that the intersectional concurrence can both be an advantage or a disadvantage among the characters. The power relations are constructed in different ways and there are always an aspirations and combat to be in power. The class differences are pointed out in Quicksand. There are some characters that will keep the class distinction and there are characters that want to live in a classless society.

Studiens syfte är att undersöka hur genus skildras i Malin Persson Giolitos kriminalroman Störst av allt (2016). Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit ett genusperspektiv. Inom den teoretiska ramen har Yvonne Hirdmans genusteori använts, som menar att genus skapas utifrån sociala konstruktioner. Som stöd till studiens syfte har jag valt två forskningsfrågor att besvara 1) Vilka normer om genus framkommer genom karaktärerna? 2) Hur skildras interaktionen mellan karaktärerna i romanen? För att skildra romankaraktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över stereotypa kvinnliga respektive manliga egenskaper hos litterära karaktärer. Studien baseras på en kvalitativ textanalys. Resultatet visade både stereotypa och icke–stereotypa skildringar av karaktärerna. Baserat på resultatet av den gjorda analysen diskuteras detta utifrån den tidigare forskningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-01</p>

Alkohol och droger har varit ett problem i många år då ungdomar börjar dricka och testa droger redan i ung ålder. Trots att det är en nedåtgående trend där ungdomar dricker mindre alkohol och brukar mindre droger är det viktigt att lyfta fram och belysa detta problem. Denna studie har analyserat serien Störst av allt för att se hur drog- och alkoholanvändning representeras bland ungdomskaraktärerna.    Studien använder sig av representationsteorin vid sidan av metoden multimodal kritisk diskursanalys, MDA. De två frågeställningarna som studien använder för att ta reda på hur serien Störst av allt representerar droger och alkohol hos ungdomskaraktärerna är: “Hur gestaltas drog- och alkoholanvändningen diskursivt och visuellt hos ungdomar i serien Störst av allt?” och “Hur gestaltas dryckesmotiv hos ungdomskaraktärerna?”   Resultatet av studien visade att det fanns flera diskursiva teman som visas visuellt i serien. Det fanns stereotypiska gestaltningar om hur personen som säljer droger ser ut och vart den kommer ifrån, så som att den som säljer droger kommer från förorten och har utländskt påbrå. Ett annat diskursivt tema som serien visade var att ungdomarna oftast konsumerade alkohol i samband med fester medan drogkonsumtionen brukades för att fly från verkligheten. Dessa teman visades genom attribut, scenmiljö, kameravinklar, framträdanden, kroppshållning och blick, lexikala val samt värdeladdade ord. Resultatet av vilka dryckesmotiv ungdomskaraktärerna hade var att Sebastian ofta bara drack alkohol för att fly från sina problem och verkligheten, därav var hans dryckesmotivet hantering. Maja hade dryckesmotiven förbättring och socialisering då hon ofta drack i samband med fest eller för att det var ett socialt sammanhang som middag. Till skillnad från tidigare studier där droger oftast gestaltas som något kul ungdomar gör för nöjes skulle gestaltas drogkonsumtionen i Störst av allt som något mörkt och för att fly verkligheten.

The purpose of the study “Representation of gender in Swedish youth TV series” is to illustrate how genders are represented in Swedish youth tv-series. Young people are influenced by the media when creating their identities and shaping their views of the world. The media reproduces gender sterotypes which affects young people’s perception of gender and sexuality, which is why it’s important to analyse what kind of gender representations are visible in popular culture today. Earlier research shows most movies reproduce gender stereotypes and homosexual characters are often discriminated against or not displayed at all. The TV series analysed are the popular Netflix shows Young Royals and Störst av allt (Quicksand). Our research questions were “How aremasculinites and femininites represented in the tv-series based on norms and stereotypes? and “What similarities and differences in these representations can be found in the two tv-series?” The theoretical framework used is gender theory, representation theory, feminist film theory as well as masculinites and stereotypes. A list of stereotypical male and female traits was compiled to be used when analysing the characters. By using the method multimodal critical discourse analysis five analytical tools were chosen, which were lexical choices, attributes, setting, body language and image representation. These were used when analysing the first season of Young Royals and Störst av allt which were six episodes each. The analysis resulted in 16 thematic discourses that illustrate the gender representationes in the series. The study found that both series showed stereotypical and non-stereotypical traits in the characters. Some of the non-stereotypical discourses were “men as caring and thoughtful”, “women in positions of power” and “men expressing emotions”. Some of the prominent stereotypical discourses were “men in positions of power”, “violent men”, “women as victims”   and “women as caring and thoughtful”. The non-stereotypical gender representations indicate that society’s view and expectations on the genders may be changing and developing.

Denna studie syftar till att granska hur etiska och moraliska frågor framställs och behandlas i Malin Persson Giolitos Störst av allt. Verket är en realistisk skildring av ett rättegångsförfarande som genom den fiktiva världen gestaltar ett verklighetstroget drama. Detta framställs i ett växelspel mellan rättegången som utspelas i romanens nutid och tillbakablickar av händelser som leder upp till denna. Då romanen är fokaliserad genom karaktären Maja Norberg, är det främst hennes perspektiv som framgår i de etiska och moraliska frågor som framställs. Vid närläsning har två forskningsfrågor legat till grund för att kunna besvara studiens syfte. Dessa frågor är 1) Vilken påverkan framställs personliga relationer ha vid etiska och moraliska dilemman som skildras utifrån karaktären Majas perspektiv? 2) Vilken påverkan framställs klasstillhörighet ha vid etiska och moraliska dilemman som skildras utifrån karaktären Majas perspektiv? Metoden som denna uppsats har baserats på är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk infallsvinkel. Analysen utgår från ett etiskt- och moraliskt perspektiv. Studiens resultat påvisar etikens kontinuerliga närvaro i romanen och påvisar personliga relationer samt klasstillhörighetens inflytande i ställningstagandet vid etiska och moraliska situationer. Baserat på studiens analys förs slutligen en didaktisk diskussion gällande hur etik och moral kan behandlas i skolan genom skönlitteratur.