Studiens syfte är att undersöka hur genus skildras i Malin Persson Giolitos kriminalroman Störst av allt (2016). Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit ett genusperspektiv. Inom den teoretiska ramen har Yvonne Hirdmans genusteori använts, som menar att genus skapas utifrån sociala konstruktioner. Som stöd till studiens syfte har jag valt två forskningsfrågor att besvara 1) Vilka normer om genus framkommer genom karaktärerna? 2) Hur skildras interaktionen mellan karaktärerna i romanen? För att skildra romankaraktärernas genus användes Nikolajevas (2017) motsatsschema över stereotypa kvinnliga respektive manliga egenskaper hos litterära karaktärer. Studien baseras på en kvalitativ textanalys. Resultatet visade både stereotypa och icke–stereotypa skildringar av karaktärerna. Baserat på resultatet av den gjorda analysen diskuteras detta utifrån den tidigare forskningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-01</p>

Denna studie syftar till att granska hur etiska och moraliska frågor framställs och behandlas i Malin Persson Giolitos Störst av allt. Verket är en realistisk skildring av ett rättegångsförfarande som genom den fiktiva världen gestaltar ett verklighetstroget drama. Detta framställs i ett växelspel mellan rättegången som utspelas i romanens nutid och tillbakablickar av händelser som leder upp till denna. Då romanen är fokaliserad genom karaktären Maja Norberg, är det främst hennes perspektiv som framgår i de etiska och moraliska frågor som framställs. Vid närläsning har två forskningsfrågor legat till grund för att kunna besvara studiens syfte. Dessa frågor är 1) Vilken påverkan framställs personliga relationer ha vid etiska och moraliska dilemman som skildras utifrån karaktären Majas perspektiv? 2) Vilken påverkan framställs klasstillhörighet ha vid etiska och moraliska dilemman som skildras utifrån karaktären Majas perspektiv? Metoden som denna uppsats har baserats på är en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk infallsvinkel. Analysen utgår från ett etiskt- och moraliskt perspektiv. Studiens resultat påvisar etikens kontinuerliga närvaro i romanen och påvisar personliga relationer samt klasstillhörighetens inflytande i ställningstagandet vid etiska och moraliska situationer. Baserat på studiens analys förs slutligen en didaktisk diskussion gällande hur etik och moral kan behandlas i skolan genom skönlitteratur.