Some people develop problematic alcohol consumption. Explanations forthis have been proposed by the mediating influence of drinking motiveson the relationship between personality and alcohol use. The purpose ofthis study was to test whether such a mediating model can be applied to aSwedish population. Students (N=383) in Sweden answered aquestionnaire about personality, drinking motives, alcohol consumptionand alcohol-related problems. Mediation analysis was done to seewhether drinking motives could mediate the relationship betweenpersonality and alcohol outcomes for men and women. The resultsshowed that four paths of personality, drinking motives and alcohol canbe found in a Swedish population by using this mediational model.However, the model showed different paths for men and women. / En del människor utvecklar en problematisk alkoholkonsumtion.Förklaringar till detta har sökts i en medierande inverkan avdryckesmotiv i relationen mellan människors personlighet ochalkoholkonsumtion. Syftet med denna studie var att testa om en sådanmedierande modell går att tillämpa på en svensk population. Studenter(N=383) i Sverige besvarade en enkät om personlighet, dryckesmotiv,alkoholkonsumtion och alkohol-relaterade problem. Mediationsanalysergjordes för att se om dryckesmotiven skulle kunna medierarelationen mellan personlighet och alkoholutfall för män och kvinnor.Resultaten visade att fyra mönster av personlighet, dryckesmotiv ochalkohol i den medierande modellen går att finna på en svenskpopulation, dock olika för män och kvinnor.

Alkohol och droger har varit ett problem i många år då ungdomar börjar dricka och testa droger redan i ung ålder. Trots att det är en nedåtgående trend där ungdomar dricker mindre alkohol och brukar mindre droger är det viktigt att lyfta fram och belysa detta problem. Denna studie har analyserat serien Störst av allt för att se hur drog- och alkoholanvändning representeras bland ungdomskaraktärerna.    Studien använder sig av representationsteorin vid sidan av metoden multimodal kritisk diskursanalys, MDA. De två frågeställningarna som studien använder för att ta reda på hur serien Störst av allt representerar droger och alkohol hos ungdomskaraktärerna är: “Hur gestaltas drog- och alkoholanvändningen diskursivt och visuellt hos ungdomar i serien Störst av allt?” och “Hur gestaltas dryckesmotiv hos ungdomskaraktärerna?”   Resultatet av studien visade att det fanns flera diskursiva teman som visas visuellt i serien. Det fanns stereotypiska gestaltningar om hur personen som säljer droger ser ut och vart den kommer ifrån, så som att den som säljer droger kommer från förorten och har utländskt påbrå. Ett annat diskursivt tema som serien visade var att ungdomarna oftast konsumerade alkohol i samband med fester medan drogkonsumtionen brukades för att fly från verkligheten. Dessa teman visades genom attribut, scenmiljö, kameravinklar, framträdanden, kroppshållning och blick, lexikala val samt värdeladdade ord. Resultatet av vilka dryckesmotiv ungdomskaraktärerna hade var att Sebastian ofta bara drack alkohol för att fly från sina problem och verkligheten, därav var hans dryckesmotivet hantering. Maja hade dryckesmotiven förbättring och socialisering då hon ofta drack i samband med fest eller för att det var ett socialt sammanhang som middag. Till skillnad från tidigare studier där droger oftast gestaltas som något kul ungdomar gör för nöjes skulle gestaltas drogkonsumtionen i Störst av allt som något mörkt och för att fly verkligheten.