The purpose of this essay is to study and compare how male and female are portrayed in four picture books from the 2010s and 1970s, with a focus on the parents. And see what weight the images have to create gender norms in the books. Research has shown that children are affected by the books' gender representation, which makes it interesting to look at whether gender norms are visible in today's picture books (the 2010 century) and how it looked just after focus had been put on gender representation in picture books (1970s). In addition, I believe that the parents are interesting characters to study because there have not been so many analysis regarding parents' gender representation.   By the method of literary analysis, based on Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar certain conclusions could be drawn. Among other things, in the case of the four analyzed picture books, it was difficult to find equality in the relationship between the parents. In addition, at least one parent in each picture book tended to become stereotyped because that parent was more in the background than the other. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur manligt och kvinnligt porträtteras i två bilderböcker från 2010-talet respektive två bilderböcker 1970-talet med fokus på föräldrarna. Dessutom är syftet också att se vilken vikt bilderna har för att skapa genusnormer i böckerna. Forskning har visat att barn blir påverkade av bilderböckernas genusframställning vilket gör det intressant att titta på om genusnormer är synliga i dagens bilderböcker (2010-talet) samt hur det såg ut precis efter att ljuset hade hamnat på bilderböckernas genusframställning (1970-talet). Dessutom anser jag att föräldrarna är intressanta karaktärer att titta på eftersom det inte har utförts särskilt många undersökningar gällande föräldrars genusframställning. Genom metoden litterär analys med utgångspunkt i Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar kunde vissa slutsatser dras. Bland annat att i de fyra analyserade bilderböckerna var det svårt finna jämställdhet i förhållandet mellan föräldrarna. Dessutom tenderade åtminstone en förälder i varje bilderbok att bli stereotyp eftersom den föräldern var mer i bakgrunden än den andra.

Min övergripande frågeställning var hur perikopen om Kvinnan med blödningar kan tolkas på ett nyare sätt genom en intersektionell analys med ett exegetiskt, mer traditionellt arbete som bas och hur denna berättelse kan läsas idag. Jag skrev uppsatsen med syftet att se på perikopen från olika vinklar och utvidga förståelsen för den Bibliska texten. Uppsatsen tar upp Kvinnan med blödningar i alla de tre synoptiska evangelierna med tyngdpunkt på Markusevangeliet, då detta har det längsta avsnittet. Som motpol tar uppsatsen upp ramberättelsen om Jairos och hans döende dotter, som kan ses som två variationer på ett tema, helande, återuppväckande, få sitt liv åter, inkludering av utstötta eller sjuka. Perikopen diskuteras inte bara ur mer klassiska exegetiska tolkningar utan även genom en intersektionell lins. Teologerna ser på kvinnan och flickan som en utsatt kategori som inkluderas av Jesus i gemenskapen igen efter helandet och som exempel på hopp om livet efter uppenbarelsen. Perikopen ses som ett exempel på vem Jesus inkluderade i sin omgivning, och hur han helade genom tro, både när han var medveten om sina handlingar och när kvinnan genom sin tro blir helad utan att han först tillfrågats, vilket Kvinnan med blödningar är ett enda exempel på. Man kan även se berättelsen som ett led i Jesus undervisning, en undervisning i tro och om att med tro är allt möjligt. Forskningen kring denna uppsats har väckt mina tankar om hur nyare metoder kan förenas med traditionella exegetiska metoder, och som ytterligare ämne Jesus relation till kvinnorna runt omkring38honom, och framför allt till de kvinnor han helade. Detta tema kan utvidgas genom att till exempel ta med tidens politik, situationer för kvinnor i andra samhällen runt omkring och om det fanns stora skillnader och även hur situationen ser ut idag.

The purpose of this essay has been to examine the literary unit of Luke 10:17–24 in its literary context, and to learn what Luke might have intended to mediate about Satan’s, Jesus’ and the seventy(-two)’s power in relation to the kingdom of God. This has been done through a literary and redaction critical analysis. Special attention has been paid to Luke’s ordering of his material, his understanding of Satan in comparison with other jewish apocalyptic writings and his view on discipleship. This essay argues that Luke has constructed his literary unit from both own material and material found in “Q” to create a juxtaposition between Jesus and Satan, and to communicate that the fall of Satan and the arrival of the kingdom of God are two coincident events. Furthermore, this essay claims that there are intrinsic connections between the mission of the seventy(-two) and the mission of Jesus in Luke’s narrative.

Denna uppsats kommer att undersöka gudsbilden i Psaltaren med utgångspunkt i de förexiliska psalmerna 18 och 63 samt de efterexiliska psalmerna 74 och 101. Deras olika genrer, kungapsalm och klagopsalm, kommer att undersökas för att se om det har någon påverkan på de gudsbilder som framträder. Vidare blir även exilen ett skeende som psalmernas uttryck kommer att testas emot. Uppsatsen landar i att det framträder ett flertal gudsbilder i de fyra utvalda psalmerna, vilka överskrider psalmernas gränser och genrer. Exilen har en påverkan på psalmerna då Gud framträder som mer frånvarande i de efterexiliska psalmerna. Ytterligare synliggörs exilens teologiska påverkan i kungaspalmerna på så vis att den förexiliska Ps 18 antyder en polyteistisk trosuppfattning samt riktar in sig tydligare på Israels folk gällande moral. I den efterexiliska Ps 101 förekommer en självskriven monoteism samt en mer universalistisk moralisk uppfattning. Slutligen visar det sig att svårigheten att datera psalmerna till viss del gör undersökningens resultat tvetydigt.

No description available.

No description available.