No description available.

No description available.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller. Det intressanta är att det i varje tid med sin kultur och historia, finns rum för förändring (Hedlin 2010 s.20). Sker denna förändring i mötet med böckerna? Eleverna har fått svara på en enkät om genusperspektivet i respektive bok och jag har valt att analysera sex elevers enkäter, tre pojkar och tre flickor. Resultaten visar att barnen sett ett tydligt genusperspektiv i litteraturen, och utifrån detta har de utvecklat sin förståelse och i slutändan kunnat formulera sina tankar om genus och könsroller på ett djupare plan. / As fellow people and in the teaching profession, I believe that we need to have a good understanding about gender, because it affects our educational basic view and how we behave as humans. To be able to constructively challenge the current gender norms, I believe that we need to understand our pupils understanding in the subject of gender. We also need to understand their thoughts about the differences between boys and girls in a gender perspective. The study is about the pupils thoughts of gender and gender norms after reading aloud and having discussions about Astrid Lindgrens Mio, my son (2011/ 1954) and Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (Kind authors translation) (2008). Mio in Mio, my son (Lindgren 2011/ 1954) represent the kind, but brave boy as a main character and Lussi in Snäll (Dahle & Nyhus 2008) represents the kind, but norm breaking girl as the main character. The main issues are how pupils in the 6th grade interpret the chosen literature from a gender perspective, and how it affects the students in their thoughts about gender and gender norms. What is interesting is that in every time with its own culture and history, there is room for change (Hedlin 2010 s.20). Does this change happen when the pupil interacts with the books? The pupils have answered a questionnaire about the gender perspective in each book, and I chose to analyze the questionnaires of six pupils, three boys and three girls. The results show that the pupils have seen a clear gender perspective in the literature and on this basis, they developed their understanding and ultimately, they have been able to formulate their thoughts about gender and gender roles on a deeper level.

The purpose of this essay is to study and compare how male and female are portrayed in four picture books from the 2010s and 1970s, with a focus on the parents. And see what weight the images have to create gender norms in the books. Research has shown that children are affected by the books' gender representation, which makes it interesting to look at whether gender norms are visible in today's picture books (the 2010 century) and how it looked just after focus had been put on gender representation in picture books (1970s). In addition, I believe that the parents are interesting characters to study because there have not been so many analysis regarding parents' gender representation.   By the method of literary analysis, based on Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar certain conclusions could be drawn. Among other things, in the case of the four analyzed picture books, it was difficult to find equality in the relationship between the parents. In addition, at least one parent in each picture book tended to become stereotyped because that parent was more in the background than the other. / Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur manligt och kvinnligt porträtteras i två bilderböcker från 2010-talet respektive två bilderböcker 1970-talet med fokus på föräldrarna. Dessutom är syftet också att se vilken vikt bilderna har för att skapa genusnormer i böckerna. Forskning har visat att barn blir påverkade av bilderböckernas genusframställning vilket gör det intressant att titta på om genusnormer är synliga i dagens bilderböcker (2010-talet) samt hur det såg ut precis efter att ljuset hade hamnat på bilderböckernas genusframställning (1970-talet). Dessutom anser jag att föräldrarna är intressanta karaktärer att titta på eftersom det inte har utförts särskilt många undersökningar gällande föräldrars genusframställning. Genom metoden litterär analys med utgångspunkt i Nikolajevas Bilderbokens pusselbitar kunde vissa slutsatser dras. Bland annat att i de fyra analyserade bilderböckerna var det svårt finna jämställdhet i förhållandet mellan föräldrarna. Dessutom tenderade åtminstone en förälder i varje bilderbok att bli stereotyp eftersom den föräldern var mer i bakgrunden än den andra.

The purpose of the present study is to explore six-year-old children&amp / #8217 / s understanding of the superhero phenomenon, through cartoon superhero figures. Particularly Spiderman was chosen as a typical symbol of the superhero genre, futhermore Spiderman is found to be the favorite cartoon character in Turkey.The study was conducted in the preschool of Middle East Technical University in Spring 2007. Ten children / five girls and five boys, attending to the preschoolprogram participated in the study. The main emphasis in the present study is given to children&#039 / s own expressionsvia drawings, play and interviews, to understand their ways to make sense of the superheroscenarios. Therefore selecting qualitative methods and aphenomenological approach in particular was considered to be a valid form of nquiry. At the end of the analysis procedure the total number of meaning units (MUs)was 40. In order to verify the results of the study, randomly selected 30 MUs were presented to completely independent and separate reviewers. The feedback from the reviewers indicated a high rate concordance of established at 86.6 %. After the results of this auditing process, confirmability of the present study is maintained. The results indicated that superhero theme was enjoyable for participant children, as it provided a sense of well-being. Aggressive behavior, which is generally linked to superhero issue, was hardly ever observed. However, gender is found to be a central factor on children&#039 / s understanding of superheroes, and stereotypical thinking was perpetuated via superhero animations.