I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild.  Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv. Detta perspektiv bygger på att problematisera och visa på förhållanden mellan kön och makt, samt en vilja att förändra ojämlika maktförhållanden mellan könen. Med detta perspektiv utförs en analys av texterna som inte förbiser kvinnofientliga inslag i texten, men samtidigt försöker överkomma dessa kvinnofientliga inslag på ett befriande sätt. Analysen av de tre liknelserna sätts sedan i relation till varandra, för att studera likheter och skillnader mellan dessa. Uppsatsen argumenterar för att liknelserna förmedlar ett dubbelt budskap om kvinnor. I liknelserna framställs de kvinnliga karaktärerna som subjekt, deras agerande lyfts fram och värderas högt. Detta genom att kvinnorna framställs som ett ideal, eller används som en bild för det gudomliga. Samtidigt innehåller Lukas 13:20-21 och 15:8-10 könsspecifika uppdelningar där kvinnor begränsas till den privata sfären i hemmet. Detta leder till argumentet att det inte är rimligt att anta att Lukasevangeliet som helhet skulle presentera en enhetlig föreställning om kvinnor.

No description available.

Begging has engaged many people in Sweden in recent years and the debate has been intense, not least in media. When relatively wealthy people in the welfare state Sweden meet beggars, ethical issues arise. Poverty comes close and becomes more apparent. This paper tries to provide guidance on how each person as an individual could approach various ethical issues that begging gives rise to. The starting point is the potential donor's and not the ethical issues that the beggar wrestles with. The essence of the essay is whether to give money to beggars or not and whether the begging should be banned or not. To highlight the issues, a number of articles have been analyzed that can be considered representative of the debate in Sweden. There are opinion makers in Sweden who argue for a begging bid and who consider that they should not give money to beggars and there are those who believe that a ban is unreasonable and emphasizes the begging as a symptom of a poverty problem that is not solved by prohibition legislation. The different arguments of these opinion makers are compared and analyzed based on a theological perspective where texts from two theologians, one philosopher and a narrative text from the gospels form the starting point. The theologians / philosophers whose ethical approach the essay presents are chosen based on the fact that their thinking is close and has a strong bearing on the essay's question. In his research, Peter Singer has raised poverty alleviation as his main theme, which concerns the issue about begging whose reason is just poverty. He is not a theologian but, in my opinion, enriches the theological perspective. K E Lögstrup is a theologian and, through his ethical theory of the absolute requirement, he can provide an interesting theological perspective on the issue of begging. I will also use narrative text from the Gospel of Luke to highlight the begging issue. Luke's gospel is the book of the New Testament, which most frequently addresses the issue of poverty and the obligations of the rich. Finally, Gustavo Gutiérrez will be treated as representative of liberation theology. The begging issue is much about the power perspective and there the liberation theology has been central in showing that the way we describe reality always assumes a specific context that contains a variety of values that are often assumed to be universal. Simply an analysis of the power perspective needs to be done to make an essay about begging relevant and Gutierrez has a lot to contribute. In this essay I have argued that you do not have a duty to give to all beggars. It is reasonable to make an assessment where the gift is most useful. There may be other purposes where poverty is more acute or apparent and that better needs my gift. It is also reasonable to make an assessment if the beggar is used for criminal activities such as trafficking or prostitution. There are no simple rules for how this should be done, but I mean that it is unethical to give to beggars completely arbitrarily before creating a relationship in order to make a assessment of the individual beggar's situation. That relationship can be created with a few who may be begging in one's neighborhood. At the same time, there is the absolute requirement to take care of our fellow man, who Lögstrup has developed. Over our principles rests an untold, silent requirement that we can not bargain with. The requirement is radical but can not be converted into a universal rule. It might be about giving or not giving money or doing something radically different or not doing anything at all. Every meeting with a beggar is a unique situation that must be judged by the individual at the moment. The requirement calls for listening to God's voice aimed at love and care about the person I meet.

Bibeln är skrivet med ett androcentriskt synsätt. Den är skriven av män, om män och för män. Detta leder till att kvinnorna i biblen är beskrivna utifrån ett manligt perspektiv. I denna uppsats undersöks hur kvinnorna i Lukasevangeliet porträtteras samt hur kvinnobilden som framträder gestaltas i kvinnan som tvättar Jesus fötter i Luk 7:36-50. Detta görs utifrån ett feministiskt synsätt och med en kritiskt granskning av hur detta har uttryckts i tolkningen av perikopen i och med att kvinnan tolkas som prostituerad, trots att detta inte nämns i texten. uppsatsen undersöker frågorna "Hur ser kvinnobilden ut i Lukasevangeliet och hur gestaltas detta i Luk 7:36-50?" samt "Varför har kvinnan i Luk 7:36-50 tolkats som prostituerad?"

No description available.

The purpose of this essay has been to examine the literary unit of Luke 10:17–24 in its literary context, and to learn what Luke might have intended to mediate about Satan’s, Jesus’ and the seventy(-two)’s power in relation to the kingdom of God. This has been done through a literary and redaction critical analysis. Special attention has been paid to Luke’s ordering of his material, his understanding of Satan in comparison with other jewish apocalyptic writings and his view on discipleship. This essay argues that Luke has constructed his literary unit from both own material and material found in “Q” to create a juxtaposition between Jesus and Satan, and to communicate that the fall of Satan and the arrival of the kingdom of God are two coincident events. Furthermore, this essay claims that there are intrinsic connections between the mission of the seventy(-two) and the mission of Jesus in Luke’s narrative.

This thesis is a study that has its beginning in Jan Grimells book När identiteter förändras. Grimell uses a method that is called “psychological exegesis”, to find out something about the human identities in biblical stories. This thesis tries this method on female characters in the Gospel of Luke to find out if the method can show us something new about these characters.In addition to the method, this thesis also uses the theory “Dialogical Self Theory”, which is the same theory as Grimell uses. The theory is focused on how a person’s identity operates, and suggest that a person is a collection of “I-positions” that create a me-community, which is the self or the persons identity. An “I-position” is something that a person is, or something that an externally factor makes a person; for example: me as someone who is stressed, me as a mom, or me as a car owner. A person can be all of these things and it is the dialog between the positions that create the identity.The thesis focuses on the Gospel of Luke and especially on two narratives about women; the haemorrhaging woman in Luke 8:40-48 and the woman who anoints Jesus in Luke 7: 36-50. It is on these to characters that the psychological exegesis is made, and the I-positions are analysed and discussed from the theory Dialogical Self Theory. In addition to the Dialogical Self Theory, these women and their I-positions are discussed from a gender, masculinity and intersectionality perspective to find out the women’s contexts and how they affect their I-positions.The aim in this thesis is to see if this way of doing exegesis may help us find new things abouts these characters in the Gospel of Luke, and the discussion concludes that the method and the theory requires a lot from the reader or the interpreter. It also requires making a lot of assumptions, and it is hard to know if they are correct or not. But it also concludes with the help from theories about the world around the text and its context, you may come closer to the characters and the meaning of their stories.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor. I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket. Diskurs B beskriver på olika sätt hur Guds rike är. Diskurs C omtalar Guds rike som ett löfte. De fyra perikoper jag analyserar i detalj representerar på olika sätt de diskurser jag identifierat i evangeliet som helhet. Luk 11:1-4 hör till diskurs A, Luk 11:14-23 och Luk 17:20-21 till diskurs B, och Luk 22:24-30 till diskurs C. Traditionen att författaren till dubbelverket Lukasevangeliet och Apostlagärningarna är just Lukas går tillbaka till mitten av 100-talet. Verket utmärks av universalism och en viss syn på rikedom och fattigdom som antagligen kom från författarens församling i Antiochia. Där predikades evangeliet för icke-judar, och där fanns engagemanget i de fattiga och behövande. Det var viktigt att inte fastna i det världsliga livet och lockas att samla rikedomar. Lärjungaskapet skulle vara helhjärtat. När Jesus talar om Guds rike i Lukasevangeliet kan det låta som om det handlar om ett territorium. Men begreppet Guds rike, i grundtexten ἡ βασιλείατοῦΘεοῦ, betyder snarare Guds herravälde. Det är inte ett område eller en plats, utan ett tillstånd som är bestämt av att Gud regerar. Samtidigt är det omöjligt att härska i ingenstans, så det finns ändå ett underförstått territorium i begreppet. Det fanns en dubbelhet i uppfattningen om Guds rike på Jesus tid som innebar att det både var en aktuell tillämplig föreställning på världens aktuella situation och en eskatologisk föreställning. Genom en detaljexegetisk analys av grundtexten för varje perikop har jag nått fram till slutsatser om texternas teologiska budskap om Guds rike. Analysen av Luk 11:1-4 visar att Herrens bön innehåller en indirekt beskrivning av Guds rike som ett idealtillstånd. Gud förutsätts ha makten att få riket till stånd, men människornas vilja och aktivitet spelar också roll. Perikopen Luk 11:14-20 visar att Guds rike är där Gud verkar. Det kan vara här och nu. Gud verkar i Jesus när han befriar en man från en stum demon. Men han verkar inte bara i Jesus utan i alla som gör gott. I perikopen Luk 17:20-21 ställs frågan när Guds rike ska komma, och Jesus svarar på ett sätt som får det att verka inom räckhåll redan i nuet. I Jesus löfte till lärjungarna om jämlik gemenskap med honom själv i sitt eget rike i Luk 22:28-30 jämställer han sig själv med Gud. Han lovar en framtid i härlighet för dem som är honom trogna. Ett försök till syntes av de teologiska budskap som analysen av varje perikop lett fram till är att Guds rike enligt Lukasevangeliet verkar syfta på det alltigenom godas seger över det onda. Begreppet mister dock inte sin mångtydighet och gåtfullhet för det. Det analyserna främst bidrar till är att belysa grundtextens möjliga betydelser, som med nödvändighet begränsas i varje översättning. / In this thesis I have examined how Jesus' proclamation of the kingdom of God can be understood from the Gospel of Luke. A close examination of a single gospel, and moreover not the whole gospel but only four pericopes in it, narrows the scope considerably. The value in trying to understand what Jesus is saying based on this single coherent source is that it can have a greater depth than the picture put together by any number of fragments from different sources. In Luke's Gospel Jesus mentions the word kingdom as referring to the Kingdom of God over 20 times, in a total of 18 episodes. With the method of discourse analysis, I have divided these occurrences into three categories which I call the discourse of A, B and C. Discourse A is about the kingdom of God having the highest priority, but there is no description of the kingdom. Discourse B describes the kingdom of God in some way. Discourse C mentions the kingdom of God as a promise. The four pericopes I analyze in detail, in different ways represent the discourses I have identified in the gospel as a whole. Lk 11:1-4 belong to discourse A, Lk 11:14-23 and Lk 17:20-21 to discourse B, and Lk 22:24-30 to discourse C. The tradition that the author of the double work of Luke-Acts is precisely Luke, goes back to the mid 100's. The work is characterized by universalism and a certain vision of wealth and poverty that probably came from the author's congregation in Antioch. There the gospel to non-Jews was preached, and there was commitment in the poor and needy. It was important not to get caught up in the worldly life and be tempted to accumulate wealth. Discipleship should be wholehearted. When Jesus speaks of the kingdom of God in the Gospel of Luke, it may sound as if it is about a territory. But the concept of the kingdom of God, in the original text ἡ βασιλεία τοῦ Θεοῦ means rather God's dominion. It is not an area or a place, but a state that is determined by God's reign. At the same time, it is impossible to rule ”nowhere”, so there is still a territory implicit in the concept. There was a duality in the perception of the kingdom of God in Jesus' time, which meant that it was both a way of conceiving the world's current situation and an eschatological concept. Through a detailed exegetical analysis of the basic text for each pericope I have reached conclusions on the theological message of the kingdom of God in the texts. The analysis of Lk 11:1-4 shows that the Lord's Prayer contains an indirect description of God's kingdom as an ideal state. God is assumed to have the power to bring the kingdom into being, but the human will and activity also plays a role. Pericope Lk 11:14-20 shows that God's kingdom is where God is at work. It can be here and now. God works through Jesus when he frees a man from a dumb demon. But he doesn't only work through Jesus but through all who do good. In pericope Lk 17:20-21 the question of when the kingdom of God will come is asked, and Jesus responds in a way that makes the kingdom seem within reach already in the present. In Jesus' promise to the disciples of equal fellowship with him in his own kingdom in Lk 22:28-30, he equates himself with God. He promises a future of glory for those who are faithful to him. An attempt at a synthesis of the theological messages that the analyses of the four pericopes led to, is that the kingdom of God according to the Gospel of Luke seems to refer to the victory of the perfect good over evil. The concept of the kingdom remains ambiguous and mysterious. What the analyses contribute to is mainly highlighting the possible meanings of the received text, which are inevitably limited in each translation.

I denna uppsats jämförs det interna narrativets utveckling hos Apg 8:4-15:35 i en läsning av ursprungstexten såsom den presenteras i B2000 med det utökade narrativet såsom det presenteras i Codex Bezae (D). Apg 8:4 tar vid efter att Stefanos stenats och vid 15:35 har apostlamötet i Jerusalem ägt rum och Paulus missionsresor börjar.  Genom att göra denna jämförelse går det att se OM och i sådanafall i vilken utsträckning Codex Bezae påverkar förståelsen av det interna narrativet. I denna uppsats undersöks även olika möjligheter i den pågående debatten kring den narrativa enheten hos Lukasevangeliet och Apostlagärningarna. Detta genom att undersöka vilken "sida" i debatten (enhetligt eller ej enhetligt narrativ) som till störst del stödjs av det undersökta narrativet i Apg. De två olika sidorna i debatten representeras av Robert C. Tannehill respektive Richard R. Pervo. Respektive forskares resonemang kring de verser som behandlas inom denna uppsats ställs motvarandra.

No description available.