<p>Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?</p><p> </p><p>Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.</p><p> </p><p>Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.</p><p> </p><p>Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.</p>

Syfte: På dagens arbetsplatser finns det ofta en mängd olika yrkestitlar representerade med yrkesutbildningar på skilda nivåer. Syftet med studien är att undersöka hur barnskötare och förskollärare ser på yrkesrollerna och dess samspel. Syftet är att synliggöra hur det ser ut i en verksamhet, där arbetsgrupper innehåller olika yrkeskategorier. Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de olika yrkeskategorierna gällande status, ledarskap, ansvar och uppgifter?   Metod: Studien är kvalitativ. Insamlingen av material gjordes genom djupintervjuer och med hjälp av ett frågeformulär som besvarades via internet. Målet med studien var att fånga hur informanterna upplever sitt yrke. Studien gjordes utifrån tanken att yrkesgruppernas arbetsuppgifter ligger nära varandra trots skillnaderna mellan yrkeskategoriernas utbildningsnivå. Studien gjordes inom barnomsorgen på ett antal förskolor med förskollärare och barnskötare.   Analysen: Datamaterialet kodades in i kategorier som grundar sig på meningskategorisering och meningskodning. Analysen presenteras sedan som en sammanhängande text.   Resultat: Hur kunskapen fördelar sig på, mellan barnskötare och förskollärare, verkar bero i hög grad på hur länge individerna har varit yrkesverksamma, och i betydligt lägre grad på de skillnader som skapas av utbildningsnivån. Oavsett yrkesgrupp läggs primär fokus på att skapa en trygg miljö för barnen. Status har mycket liten inverkan på samspelet mellan arbetsgruppen. De skillnader i status som framkommer är att förskollärare har fler privilegier, exempelvis förskollärarträffar, än vad barnskötare har.

Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare? För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare. Kapitlet är strukturerat utefter de informanter vi utsett; företagets VD, marknadschef samt försäljningschefer. I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet. Kapitlet belyser de olika ledarpositioner som medför de valda etableringsstrategier samt vilka kompetenser som prioriteras vid tillsättning av den internationella ledaren. Från vår analys framgår det att de främsta kompetenser en kvalificerad försäljningschef bör besitta är förmågan till social kompetens och ett tekniskt kunnande, goda förhandlingskunskaper samt en stark drivkraft. Vidare i kapitlet analyseras de faktorer som kan bidra till företagets internationella framgång. Uppsatsens slutsats visar att NORDENs ledande position inom tubfyllningsbranschen har uppkommit tillföljd av försäljningschefernas ovärderliga erfarenhetsbaserade kunskaper samt förmågan att anpassa företagets globala strategi till lokala kunders önskemål. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom IHRM samt rekommendationer till fallföretaget.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt. De olika påverkansfaktorerna samverkar med varandra men den övergripande faktornför barn är de vuxnas förhållningssätt då det är detta förhållningssätt som skapar förutsättningarna för deandra faktorerna. Undersökningen tar också upp skillnader mellan pedagoginitierat samarbete ochbarninitierat samarbete samt jämför pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap med denforskningsbaserade kunskapen.

Undervisning om spår av istiden och landhöjning är intressant och viktig för elevernas kunskaper om deras närområde. I undervisningen kring detta är utomhuspedagogiken ett bra komplement, eleverna får kunskap genom både teori och praktik. Utfallet av resultatet är att många tycker att utomhuspedagogiken försvårar undervisningen och att ekonomin inte finns för att bedriva undervisningen utomhus. De flesta lärare i denna studie påpekar dock att eleverna befäster kunskapen bättre genom att vara ute och få den visuella kunskapen genom naturen och förändringarna. Lärarens kunskaper är viktig för en bra och tydlig undervisning. Lärarna tycker att undervisning som bedrivs utomhus är bra för kunskapsutveckling hos eleverna. De belyser att distraktioner, planering och ekonomi är delar som gör det svårt att bedriva undervisning utomhus. / <p>2023-01-13</p>

The aim of this study was to examine how newly qualified social workers from Linnaeus University in Kalmar feel that the school has prepared them with the professional skills to meet the demands that exist within social work. Social work education is a generalist training that will result in a professional qualification. With a qualitative approach eight newly qualified social workers were interviewed.We used the sociology of knowledge as an overall theoretical approach. We also used experience- based knowledge as a theoretical approach. One of the study's conclusion was that the graduates had difficulty linking theory to practice. The graduates also felt that knowledge about the law and dialogue methodology were two useful courses for use in practical work. The results and conclusions can be seen as a reinforcement and extension of previous research in the subject.

Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag.   I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde. Det är många gånger envägskommunikation eller förmedling av information. I en tidsanda som ställer höga krav på rationaliseringar och effektivseringar har det dessvärre också blivit så, att tiden för samtal och genuina dialoger succesivt har reducerats till förmån för ökad kommunikation i olika digitala kanaler, inte misnt e-mail och sociala medier. Jag vill hävda att vi människor behöver träffas och samtala för att nå en gemensam och fördjupad förståelse för varandra och våra olika sakfrågor. Vad händer på sikt om vi inte ges möjlighet till gemensam reflektion? Hur ska vi kunna samarbeta om vi inte lär känna varandra och de förutsättningar som råder?   I inledningen redogör jag även för delar av den kunskapsteori som finns kopplat till ämnesområdet yrkeskunnande och teknologi, men också för min mission – att återerövra samtalet som en viktig arbetsmetod. Uppsatsen är skriven i essäistisk stil och det empiriska materialet kommer från de texter jag själv har författat under masterutbildnignens två år då dialogseminariemetoden tillämpats, men också från den dialogseminarieserie som jag själv har genomfört med sex andra facilitatorskollegor. Tillsammans har vi börjat utforska vår gemensamma profession och det yrkeskunnande som vi representerar.   Facilitatorns yrkeskunnande är mångfacetterat och svårfångat, men handlar i mångt och mycket om att vara öppen för människors olikheter. Se dem som berikande. Vara krockfrämjande. Bejaka olika perspektiv och infallsvinklar på saker och ting. Inte vara rädd för att konfrontera. Facilitatorn jobbar med olika tempoväxlingar och har en mängd olika metoder och tekniker till sitt förfogande för att möta olika problemställningar. Planerat eller improviserat. Det finns tydliga analogier med teatern, men också med läkar- och läraryrket. Det handlar om att skapa spänningar och väcka känslor hos deltagarna. Och sedan ta hand om och förvalta de känslor som väckts. Som facilitator blir man aldrig fullärd. Alla grupper är olika och varje ny mötessituation bjuder på nya utmaningar.   För mig känns det som att resan mot bättre vetande precis har börjat. I mina texter kan jag skönja en utveckling över tid, men det finns otaliga gator kvar att utforska. Jag är fortsatt nyfiken och jag vet bestämt att jag vil fortsätta att fördjupa mina kunskaper om facilitatorns yrkeskunnande och gärna då med dialogseminariet som fortsatt forskningsmetod. / This thesis explores the role and skills of a professional facilitator. A facilitator is hired to facilitate meetings and other group processes trough dialogue, conversations and active participation, with the purpose of makig reflection and collaboration within and between organisations possible.