Sveriges företag består idag av en femtedel mikroföretag, trots detta finns ingen direkt forskning på hur en internationaliseringsprocess går till. Det svenska modet är representerat världen över och majoriteten av dessa bolag är just mikroföretag. Den svenska marknaden för dessa företag beskrivs som mättad, vilket innebär att företagen många gånger blir tvungna att internationalisera sig. Kombinationen svenska mikroföretag verkande inom modebranschen blir således en intressant kombination. Genom att använda den tidigare forskningen om Born Global-företag och Uppsalamodellen, syftar denna studie till att utreda hur dessa mikroföretags internationaliseringsprocess ser ut. Resultaten påvisar att fallföretagen använt olika tillvägagångsätt i deras internationaliseringsprocess.

SammanfattningVårt undersökningsområde är baserat på vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och internationalisering, vilket vi fått under utbildningens gång. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida pedagoger använder skönlitteratur i skolan i internationaliseringsprocessen samt vilken betydelse detta har för elevernas utveckling, lärande och förståelse. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med såväl pedagoger som elever i grundskolans tidigare år för att få svar på våra frågeställningar. Det resultat vi fått visar att samtliga pedagoger ställer sig positiva till att använda skönlitteratur i undervisningen. I intervjuerna med pedagogerna har det framkommit att skönlitteratur kan användas på olika sätt för att öka elevernas förståelse av omvärlden. Vidare menar pedagogerna att skönlitteraturen ger många viktiga trådar i elevernas kunskapsväv som ständigt vävs in i elevernas bild av sig själva och omvärlden. Svårigheterna som pedagogerna belyst handlar om att hitta anpassad litteratur kring internationalisering och de menar också att det finns en spridning av läskompetens i klassen som kan försvåra läsningen av olika skönlitterära böcker. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skönlitteratur har möjligheten att vara en del av elevers internationaliseringsprocess och att den också bidrar till ett aktivt ifrågasättande om världen omkring oss.

<p>Tjänsteexport är en växande sektor, samtidigt som det är ett relativt outforskat område. Problemet som uppstår vid export av tjänster är att de är så olika produkter att de klassiska internationaliseringsmodeller som finns idag inte går att applicera. Det är även stor skillnad på olika typer av tjänster. Dessa två problem bidrar till att det är svårt att identifiera de faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag.</p><p>Forskningsfråga: <em>Vilka faktorer påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag och hur påverkar de processen?</em></p><p>Syftet med denna studie är att analysera komplexiteten kring tjänsteexport genom att beskriva tjänsters egenskaper och identifiera hur dessa och andra faktorer påverkar tjänsteföretags internationaliseringsprocess. Analysen ska sedan leda fram till en modell som illustrerar när i processen och hur faktorerna påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag.</p><p>För den här studien har vi valt att använda oss av kvalitativ strategi med en abduktiv ansats. Uppsatsen bygger på primärdata från semistrukturerade intervjuer med två nätverkande organisationer och fyra företag samt sekundärdata i form av en litteraturstudie.</p><p>De faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag är tjänstens immateriella natur och att tjänsten produceras och konsumeras samtidigt. Kundens roll i tjänsteproduktionen har också en stor betydelse och att tjänsteföretagen använder beställningsteknologi för att skapa ett tjänsteerbjudande. Marknadsval för export och etableringsform beror på externa omständigheter och även här anpassar företaget sig efter kunden. De relationer som är viktiga är således de med kunderna men själva internationaliseringsprocessen möjliggörs i vissa fall även av samarbeten med andra intressenter som företag eller stater.</p>

No description available.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt. De politiska kontakterna ger företaget en chans att agera på den politiska scenen och påverka, medan affärsnätverket hjälper till med kunskap om institutionella hinder. De politiska kontakterna kan oftast kategoriseras som triadiska, medan affärsnätverket i praktiken bara består av aktörer inom den koncern företaget är en del av. Studien visar på förmånerna av att ha ett brett nätverk, i och med den handlingskraft som uppstår med det.

Tjänsteexport är en växande sektor, samtidigt som det är ett relativt outforskat område. Problemet som uppstår vid export av tjänster är att de är så olika produkter att de klassiska internationaliseringsmodeller som finns idag inte går att applicera. Det är även stor skillnad på olika typer av tjänster. Dessa två problem bidrar till att det är svårt att identifiera de faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag. Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag och hur påverkar de processen? Syftet med denna studie är att analysera komplexiteten kring tjänsteexport genom att beskriva tjänsters egenskaper och identifiera hur dessa och andra faktorer påverkar tjänsteföretags internationaliseringsprocess. Analysen ska sedan leda fram till en modell som illustrerar när i processen och hur faktorerna påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag. För den här studien har vi valt att använda oss av kvalitativ strategi med en abduktiv ansats. Uppsatsen bygger på primärdata från semistrukturerade intervjuer med två nätverkande organisationer och fyra företag samt sekundärdata i form av en litteraturstudie. De faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag är tjänstens immateriella natur och att tjänsten produceras och konsumeras samtidigt. Kundens roll i tjänsteproduktionen har också en stor betydelse och att tjänsteföretagen använder beställningsteknologi för att skapa ett tjänsteerbjudande. Marknadsval för export och etableringsform beror på externa omständigheter och även här anpassar företaget sig efter kunden. De relationer som är viktiga är således de med kunderna men själva internationaliseringsprocessen möjliggörs i vissa fall även av samarbeten med andra intressenter som företag eller stater.

<p>Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem</p><p>blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,</p><p>deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på .</p><p>Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den</p><p>svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet</p><p>och värdlandet har påverkat detta.</p><p>Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som</p><p>sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en</p><p>förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en</p><p>uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.</p><p>Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många</p><p>fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint</p><p>venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig</p><p>om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda</p><p>bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som</p><p>ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget</p><p>kommer att gå tillväga vid inträdet.</p>

Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats, deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på . Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet och värdlandet har påverkat detta. Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar. Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer. Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget kommer att gå tillväga vid inträdet.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och förväntas bidra till en ökning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modeföretags stora utvecklingspotential. Trots dessa förväntningar stöter många av de svenska modeföretagen på problem vid deras internationalisering. Tre av de främsta problemen vi funnit är: (1) En avsaknad av affärsmässig kunskap till följd av att företagen ofta grundas och drivs av en designer. (2) En svag kapitalbas till följd av en likviditetsutmaning och bristande affärsmässiga kunskaper. (3) Samt en minskad kontroll av deras verksamhet i samband med användandet av externa parter så som distributörer och agenter. För att ta reda på vad dessa kan grunda sig i har vi gjort en fallstudie på Acne, som sägs vara symbolen för det svenska modeundret. Genom att studera Acnes internationaliseringsprocess har vi kunnat utläsa vad vi finner är de mest betydande faktorerna i denna och kan se att de innehar kunskap som de andra modeföretagen ofta inte har. De tre främsta problemen grundar sig alla i en bristande kunskap hos de svenska modeföretagen.

Traditionella internationaliseringsmodeller, såsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnår en utländsk försäljningsvolym på minst 25% inom företagets första tre år. Dock beskrivs tillvägagångssättet som mer individuellt än i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte är att studera Born Global-fenomenet baserat på en fallstudie av Wrapp, där det tillvägagångssätt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartläggs samt utreds för graden av överensstämmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstämmer i hög utsträckning med de teoretiska förutsägelserna, med undantag för några avvikelser såsom synen på "first-mover advantages" samt tillvägagångssättets tämligen opportunistiska karaktär. Vidare belyses att nätverket, den tekniska kompetensen samt kopplingen till riskkapitalisterna varit av väsentlig betydelse. Slutligen ger studien teoretiska insikter, praktiska implikationer samt underlag för framtida forskning.