Traditionella internationaliseringsmodeller, såsom Uppsalamodellen, har under de senaste decennierna utmanats av internationaliseringsprocesser utförda av företag beskrivna som Born Globals. De internationaliseras tidigt och uppnår en utländsk försäljningsvolym på minst 25% inom företagets första tre år. Dock beskrivs tillvägagångssättet som mer individuellt än i de traditionella modellerna. Uppsatsens syfte är att studera Born Global-fenomenet baserat på en fallstudie av Wrapp, där det tillvägagångssätt och de interna faktorer som möjliggjort internationaliseringsprocessen kartläggs samt utreds för graden av överensstämmelse med det befintliga teoretiska ramverket. Slutsatserna inkluderar att de möjliggörande faktorerna överensstämmer i hög utsträckning med de teoretiska förutsägelserna, med undantag för några avvikelser såsom synen på "first-mover advantages" samt tillvägagångssättets tämligen opportunistiska karaktär. Vidare belyses att nätverket, den tekniska kompetensen samt kopplingen till riskkapitalisterna varit av väsentlig betydelse. Slutligen ger studien teoretiska insikter, praktiska implikationer samt underlag för framtida forskning.