Title: Theory and Practice: A study of Swedish Research on the Internationalization in Swedish Business and its Relevance to Practice´s, according to The Camber of Commers, Swedish Trade Council and researchers. Main issue: Within marketing science, there is an general ongoing discussion about the gap between researchers and practitioners, this leads to the thesis main issue on whether the Swedish marketing research conducted in the internationalization of Swedish companies, is relevant to practitioners and provides essential tools for practitioners to applicable in real business situations. Purpose: The purpose is to answer the problems of theory and practice, what it looks like and what the underlying factors and impact difference between internationalization theory and practice are.Method: The thesis has a qualitative methodology mainly based on theory, as well as empirical findings from researchers and organizations working with Swedish company's internationalization. Results: The result shows that there is a difference between theory and practice and that there are several factors underpinning this. Theories primary purpose is not to be practical but to explore an unanswered need to create an understanding to the researcher’s audience, which is other researchers, thereby are theories based on knowledge not demands from the practitioners. The result also shows that the internationalization theories can be applied in practice´s reality on the internationalization of companies. Research degree of generality has a sense of reality given by the empirical studies which therefore reflects the reality of the theory which gives theory a content of truth. Conclusion: The gap that exists between theory and practice has both positive and negative effects. The parties are active in different industries and uses different contexts of language, making them difficult to reconcile, and maybe they should not be reconciled. However, there are similarities between scientists' theories and the company's performance, as demonstrated; the company's internationalization process is very similar to the theories of the internationalization process. Whether the research on internationalization today is relevant is impossible to determine, researchers work within the future, the answer can therefore be obtained in the future. / Titel: Teori och Praktik: En studie beträffande svensk forskning om internationalisering i svenska företag och dess relevans för praktiker utifrån Handelskammaren, Exportrådet och forskare. Problemet: Inom marknadsföringsforskning argumenteras det för huruvida det finns ett gap mellan forskare och praktiker och om detta gap kan och bör överbyggas. Vilket leder till studiens fråga i huruvida den svenska marknadsföringsforskning som bedrivs inom internationaliseringen av svenska företag är relevant för praktiker och om forskningens teorier om internationalisering kan appliceras i praktikernas verklighet. Syfte: Syfte är att besvara hur problematiken mellan teori och praktik ser ut samt vilka de bakomliggande faktorerna är till detta och vilka effekter differensen mellan teori och praktik resulterar i. Metod: Studien har en kvalitativ metod som främst baseras på teoretisk kunskap, samt empirisk data från forskare och organisationer som arbetar med svenska företags internationalisering. Resultat: Resultatet visar att det finns en differens mellan teori och praktik samt att det är ett flertal faktorer som ligger till grund för detta. Teoriernas primära syfte är inte att vara praktiskt användbara utan att utforska ett obesvarat behov för att erhålla en förståelse samt att forskarnas målgrupp är andra forskare vilket gör att teorierna bygger på en kunskap som inte främst efterfrågas av praktikerna. Resultatet visar även att internationaliseringsteorier kan appliceras i praktikers verklighet beträffande internationalisering av företag. Slutsats: Den differens som faktiskt finns mellan teori och praktik har såväl negativa som positiva effekter. Parterna verkar inom olika branscher och använder sig av olika språkbildningar, vilket gör dem svåra att förena, de bör rent av inte förenas. Det finns dock likheter mellan forskarnas teorier och företags verkliga utförande vilket bevisas då företags internationaliseringsprocess har stora likheter med teorierna om internationaliseringsprocessen. Huruvida forskning idag är relevant går inte att avgöra, då forskningen arbetar gentemot framtiden, vilket resulterar i förskjutning av tidaspekten gentemot verkligheten, svaret kan därmed erhållas i framtiden.

Problembakgrund & problemdiskussion: Små och medelstora svenska företag exporterar nästan hälften av Sveriges BNP och därmed är kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. När ett företag väl ska internationaliseras så kan frågetecken väckas angående vilken väg som är den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lägger olika vikt vid de steg som modellerna är uppbyggda på och frågan som uppstår är vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska väljas? Problemformulering: ”Vilken internationaliseringsprocess är det bästa alternativ för små och medelstora företag?” Syfte: Syftet med studien är att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhålla en djupare förståelse hur några små och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina internationaliseringsprocesser och huruvida de tillämpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands. Teori: Studien utgår från tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlätta en framtida internationalisering. De kulturella aspekterna visar på att god förkunskap inom området kan underlätta en internationalisering i ett specifikt geografiskt område. Studien behandlar även olika internationaliseringsmodeller där stegvis internationalisering är av stor vikt när små och medelstora företag ska expandera internationellt. Metod: Denna kvalitativa studie är baserad utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett deduktivt angreppssätt. Studien utgår från utvalda teorier där dessa ligger till grund för den intervjumall som använts vid åtta intervjuer med små och medelstora företag. Intervjuerna ligger till grund för studiens empiriska analys. Empiri/analys: De åtta intervjuerna som genomfördes med respektive företag sammanställdes och resultatet visade att samtliga representanter ansåg att god planering vid uppbyggnaden av små och medelstora företag var av stor vikt när slutligen företaget skulle internationalisera sig. Angående de kulturella skillnaderna så skilde sig åsikterna åt beroende på hur nära slutkunden företaget kommer. En underleverantör med liten kontakt med slutkund var inte lika beroende av kulturella aspekter som ett företag som levererar direkt till slutkund. När det kommer till vilken internationaliseringsprocess som var det bästa alternativ så var även detta beroende på hur stor kontakt de enskilda företaget hade med slutkund. Slutsats: Slutsats av detta blir, att kulturella aspekter inte har en stor påverkan vid ett företags internationaliseringsprocess. Däremot så är den kulturmodell som Uppsalamodellen från 2009 använder sig av är fullt tillräckligt för små och medelstora företag. Vikten av nätverkande som Uppsalamodellen från 2009 framhäver bekräftas av samtliga företag vilket gör den modellen till den bäst tillämpningsbara modellen.

Syftet med studien är att skapa en djupare insikt om Born Globals-företags kunskapsanskaffning inför en snabb internationalisering. Studien avser även att undersöka hur internationaliseringen skiljer sig från tidigare modeller. För att nå syftet med studien har en huvudfråga formulerats med utredande delfrågor, huvudfrågan lyder; hur införskaffar Born Globals-företag kunskap inför deras internationaliseringsprocess? För att kunna besvara vår forskningsfråga och uppfylla syftet med undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi har intervjuat tre nyckelpersoner i tre Born Globals-företag om anskaffningen av kunskap inför internationaliseringen. Resultatet som framkommit av intervjuerna visar att de olika kunskapskällorna samt kunskapsinnehållet har varit av varierande betydelse för företagens internationella expansion, där den direkta erfarenheten huvudsakligen erhållen av grundarna uppmärksammas. Även grundarnas nätverk och färdigheter visar sig vara betydande inför internationaliseringen. Vidare visar även resultatet att internationaliseringsprocessen i Born Globals är mer individfokuserad, det är grundarnas och andra individers erfarenheter, färdigheter, kunnande och nätverk som ligger till grund för internationaliseringen. Medan processen i Uppsalamodellen är mer organisatoriskt förankrad och tidskrävande.

<p>Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. </p><p>Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag. </p><p>Resultat: Motiven till företagens etablering i Latinamerika har varit att de haft kontakter där eller att det funnits särskilda fördelar för dem på denna marknad. Internationaliseringsprocesserna i Latinamerika kan bland annat ses som stegvisa i den bemärkelsen att de har inletts i ett land, för att senare stegvis sprida sig till fler länder i Latinamerika. Främst har företagen använt sig av representanter i Latinamerika. Nätverksmodellen har varit den mest passande teorin för att beskriva fallföretagens internationaliseringsprocess i Latinamerika.</p>

<p>Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. </p><p>Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. </p><p>Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.</p>

Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.

Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag. Resultat: Motiven till företagens etablering i Latinamerika har varit att de haft kontakter där eller att det funnits särskilda fördelar för dem på denna marknad. Internationaliseringsprocesserna i Latinamerika kan bland annat ses som stegvisa i den bemärkelsen att de har inletts i ett land, för att senare stegvis sprida sig till fler länder i Latinamerika. Främst har företagen använt sig av representanter i Latinamerika. Nätverksmodellen har varit den mest passande teorin för att beskriva fallföretagens internationaliseringsprocess i Latinamerika.

Today, many companies are expanding rapidly from their existing geographical area and see internationalization as a necessity in order to continue to grow. On the other hand, there are different conditions that are imposed on companies in order for them to internationalize and are then considered to be international companies. Various factors can influence whether or not a company can be internationalized, so this study aims to investigate why companies failed with their internationalization strategy and internationalization process. The study is limited to examining small Swedish homework help companies and their approach to the internationalization process. The methodology of the study is of a qualitative nature and consists of a comparative case study with emphasis on interviews. The study's results indicate that small companies have not used any specific internationalization strategy. The respondents, on the other hand, highlight the majority of strategic choices that are in line with the study's theoretical perspective according to the Uppsala model's approach. This study concludes that small businesses failed with their internationalization because they did not enter the new market and understood its dynamics. Understanding a new market and correctly applying knowledge is important for successful internationalization. / Idag växer många företag snabbt ur sitt befintliga geografiska område och ser internationalisering som en nödvändighet för att kunna fortsätta växa. Det finns däremot olika villkor som ställs på företag för att de ska kunna internationalisera och sedan anses vara internationella företag. Varierade faktorer kan påverka huruvida ett företag kan internationaliseras eller inte, denna studie har därför som syfte att undersöka varför företag misslyckats med sin internationaliseringsstrategi och internationaliseringsprocess. Studien är avgränsad till att undersöka små svenska läxhjälpsföretag och deras tillvägagångssätt vid internationaliseringsprocessen. Studiens metodologi är av kvalitativ natur och utgörs av en komparativ fallstudie med tonvikt på intervjuer. Studiens resultat indikerar att småföretagen inte använts sig utav någon specifik internationaliseringsstrategi. Respondenterna belyser däremot flertalet strategiska val som är i linje med studiens teoretiska perspektiv enligt Uppsalamodellens tillvägagångssätt. Denna studie konkluderar att småföretagarna misslyckades med sin internationaliserings för att de inte satt sig in i den nya marknaden och förstått dess dynamik. Att förstå en ny marknad och rätt tillämpa kunskap är av vikt för framgångsrik internationalisering.

Asien har idag några av världens största marknader och med sin kraftiga tillväxt och ökande köpkraft finns det ett ökat intresse för internationella företag att etablera sig. Det finns däremot en skillnad mellan marknader i form av ett psykiskt avstånd och dess beståndsdelar: kulturellt, ekonomiskt och geografiskt avstånd. Denna studie undersöker hur svenska små och medelstora företag upplever och hanterar psykiskt avstånd när de etablerar sig på den kinesiska marknaden genom att intervjua företagen Dacke Industri och Polygiene. Resultatet visar att det psykiska avståndet har skapat utmaningar i etableringsprocessen, men att utmaningarna skiljer sig mellan företagen och är av olika stor betydelse. Att bygga upp ett nätverk visade sig vara avgörande för att hantera det psykiska avståndet, särskilt i Kina där guanxi-kulturen lägger stor vikt vid relationer. Det var även viktigt att studera marknaden för att identifiera och hantera kulturella och ekonomiska skillnader mellan marknaderna.

Syftet med denna uppsats ämnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Därför ska vi undersöka och analysera nätverkets betydelse, barriärers påverkan, val av etableringsstrategier och varumärkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnå syftet med vår studie har nedanstående huvudproblem formulerats:   Hur går svenska modeföretag tillväga vid etablering och varumärkesbyggnad på den internationella marknaden?   Uppsatsens teoretiska utgångspunkt innefattar svenska modeföretags etablering på den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nätverksperspektiv, barriärer, etableringsstrategier samt varumärkesbyggnad. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där fyra fallstudier har tillämpats. I empirin redogörs en jämförelse mellan fallföretagen, vilket leder fram till analysen där empirin ställs mot teorin. Uppsatsens slutsats visar att svenska modeföretags internationaliseringsprocess innebär att företag ställs inför olika utmaningar som val av marknad och att hitta samarbetspartners. Företag väljer etableringsstrategi för företagens verksamhet och bygger upp varumärket på den internationella marknaden. Avslutningsvis presenterar vi det gap vi funnit i teorin, teoretiska bidrag, praktiska rekommendationer samt framhäver förslag till vidare forskning. / The purpose of this paper is to describe the internationalization process of Swedish fashion companies’. Therefore, the network's importance, the barriers impact, choice of market entry mode and brand building in the internationalization will be examined and analyzed. In order to achieve the purpose of our study the following main question were formulated:   How do Swedish fashion companies’ proceed with expansion and brand building in the international market?   The theoretical base of the thesis includes Swedish fashion companies’ establishment in the international market which affects the internationalization process, the network perspective, barriers, market entry mode and brand building. The study is based on a qualitative research method with a deductive approach where four case studies have been applied. In the empirical data a comparison is presented between the four case studies, followed by analysis where the empirical data is compared against the theory. The study’s conclusion implies that Swedish fashion companies’ internationalization process implies that companies’ face different challenges such as the choice of market and finding partners and the choice of market entry mode for the business and brand building on the international market. Finally, we present the gap we found in the theory, theoretical contribution, practical recommendations and highlights suggestions for further research.