<p>Att sälja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvång för att verksamheten ska överleva medan andra företag går internationellt för att främja företagets tillväxt, framför allt för de små och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsättning för tillväxt. Många företag har begränsade resurser och förhållandevis små marginaler att lyckas på. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. Däremot kan rätt beslut vara starten på något stort och mycket framgångsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering:</p><p>Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tänkas påverka att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan?</p><p>Genom att besvara denna problemformulering vill författarna få en förståelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som påverkar att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan, bland små och medelstora företag.</p><p>I denna undersökning har författarna använt sig av en kvalitativ ansats. Författarnas tillvägagångssätt bygger på en deduktiv ansats, där de först har samlat in teorier om fenomenet internationalisering för att sedan jämföra med den insamlade empirin. Empiriinsamlingen har skett genom djupintervjuer med tre företag, där en lämplig respondent från varje företag har intervjuats. Författarna vill inte på något sätt generalisera undersökningens resultat, men anser att undersökningens resultat kan vara verklighet för företag som befinner sig i samma kontext. </p><p>Efter att ha analyserat empirin gentemot de insamlade teorierna har författarna kommit fram till att det i huvudsak finns tre faktorer som kan tänkas påverka varför en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan. Dessa tre faktorer är:</p><p> Psykiskt avstånd</p><p> Erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap</p><p> Graden av engagemang/aktiviteter</p><p>Undersökningen har visat att utlandsetableringar med ett kortare psykiskt avstånd har gjort marknader mer framgångsrika. Gemensamt för dessa marknader är även att företagen har haft tillgång till erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap om marknaderna. Det visade sig också att på de mest framgångsrika marknaderna så hade företagen ett stort engagemang i form av avsatta resurser och aktiviteter.</p>

Att sälja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvång för att verksamheten ska överleva medan andra företag går internationellt för att främja företagets tillväxt, framför allt för de små och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsättning för tillväxt. Många företag har begränsade resurser och förhållandevis små marginaler att lyckas på. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. Däremot kan rätt beslut vara starten på något stort och mycket framgångsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering: Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tänkas påverka att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan? Genom att besvara denna problemformulering vill författarna få en förståelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som påverkar att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan, bland små och medelstora företag. I denna undersökning har författarna använt sig av en kvalitativ ansats. Författarnas tillvägagångssätt bygger på en deduktiv ansats, där de först har samlat in teorier om fenomenet internationalisering för att sedan jämföra med den insamlade empirin. Empiriinsamlingen har skett genom djupintervjuer med tre företag, där en lämplig respondent från varje företag har intervjuats. Författarna vill inte på något sätt generalisera undersökningens resultat, men anser att undersökningens resultat kan vara verklighet för företag som befinner sig i samma kontext. Efter att ha analyserat empirin gentemot de insamlade teorierna har författarna kommit fram till att det i huvudsak finns tre faktorer som kan tänkas påverka varför en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan. Dessa tre faktorer är: Psykiskt avstånd Erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap Graden av engagemang/aktiviteter Undersökningen har visat att utlandsetableringar med ett kortare psykiskt avstånd har gjort marknader mer framgångsrika. Gemensamt för dessa marknader är även att företagen har haft tillgång till erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap om marknaderna. Det visade sig också att på de mest framgångsrika marknaderna så hade företagen ett stort engagemang i form av avsatta resurser och aktiviteter.

<p>The purpose of this study is to identify a successful way of expanding a business on a global market, focusing on innovation products. An analysis was also made to see how internationalization theories are useful in businesses with innovation products. Four companies have been interviewed where two of them have innovation products (Proline AB and Q-Med AB) and the others are widely successful in exporting to a global market (Safegate Group and Weda Poolcleaners AB). Furthermore four interviews have been made with support organizations that have great experience in helping companies in this area (Svenska Uppfinnareföreningen, Almi Företagspartner AB, Exportrådet and The Swedish-American Chambers of Commerce).</p><p>One of the results that can be identified is the diverse view and will to expand the business. The inventor often has a born global strategy in mind whereas the helping organizations rather expand step by step and only to one country at a time. Hence a cleft arises and the inventor does not get the right support to launch the innovation. Moreover, successful strategies for inventors to establish a market position abroad have been identified. Depending on the monetary strength and the will to cooperate with others and then loose control over the company, the inventor can choose exporting, licensing or joint venture agreements. Common for all of the forms is the importance of building a network, which is a useful source for information and experience on a new market.</p>

The purpose of this study is to identify a successful way of expanding a business on a global market, focusing on innovation products. An analysis was also made to see how internationalization theories are useful in businesses with innovation products. Four companies have been interviewed where two of them have innovation products (Proline AB and Q-Med AB) and the others are widely successful in exporting to a global market (Safegate Group and Weda Poolcleaners AB). Furthermore four interviews have been made with support organizations that have great experience in helping companies in this area (Svenska Uppfinnareföreningen, Almi Företagspartner AB, Exportrådet and The Swedish-American Chambers of Commerce). One of the results that can be identified is the diverse view and will to expand the business. The inventor often has a born global strategy in mind whereas the helping organizations rather expand step by step and only to one country at a time. Hence a cleft arises and the inventor does not get the right support to launch the innovation. Moreover, successful strategies for inventors to establish a market position abroad have been identified. Depending on the monetary strength and the will to cooperate with others and then loose control over the company, the inventor can choose exporting, licensing or joint venture agreements. Common for all of the forms is the importance of building a network, which is a useful source for information and experience on a new market.

<p>Establishment can be described in many terms. This term is about a company that is establishing on the European market. For many companies, this can appear as a difficult, time- and resource taking process but to advance and develop it is not enough to have a good position on the Swedish market. The company Akzo Nobel Nippon Paint AB, which this composition is about, has taken the risk to leave the home country and explore the unknown. The process was careful and long-termed but also profitable. The employers experience that the company is on a stabile position abroad. They also experience that the knowledge exists and that the involvement is great.</p><p>The purpose of this composition is to study Akzo Nobel Nippon Paint AB’s present establishment situation and also to analyse and evaluate which establishment strategies there are for the company to further establish on the extended European market.</p>

<p>Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. </p><p>Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag. </p><p>Resultat: Motiven till företagens etablering i Latinamerika har varit att de haft kontakter där eller att det funnits särskilda fördelar för dem på denna marknad. Internationaliseringsprocesserna i Latinamerika kan bland annat ses som stegvisa i den bemärkelsen att de har inletts i ett land, för att senare stegvis sprida sig till fler länder i Latinamerika. Främst har företagen använt sig av representanter i Latinamerika. Nätverksmodellen har varit den mest passande teorin för att beskriva fallföretagens internationaliseringsprocess i Latinamerika.</p>

<p>I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet. The purpose of this essay is to describe the internationalization process in small high-tech companies. There is reason to assume that there are differenses in the way small and high-tech companies internationalize their business.</p>

<p>Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. </p><p>Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. </p><p>Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.</p>

I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet. The purpose of this essay is to describe the internationalization process in small high-tech companies. There is reason to assume that there are differenses in the way small and high-tech companies internationalize their business.

Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.