Att bedriva internationell verksamhet är ett omtalat fenomen då vi idag handlar mer med andra delar av världen, lär oss fler nya språk och reser längre bort än förut. Internationalisering har blivit allt viktigare för tillväxten av företag och det ses som en ofrånkomlig överlevnadsstrategi som bidrar till värdefulla erfarenheter och användbart lärande. Företag anpassar sin verksamhet till internationella miljöer genom ett innovativt, proaktivt och ett risksökande beteende vilket sträcker sig utanför den egna nationens gränser. De senaste decennierna har inneburit att världen dramatiskt har förändrats och därigenom även det ekonomiska samhället. Den globala marknaden har ändrat synen på landsgränser och geografiska avstånd vilket har lett till att världen numera är mer integrerad. Förändringar har också skett genom den teknologiska revolution som pågått en längre tid. Revolutionen har medfört att företag mer effektivt kan använda information, kommunikation, tillverkning och transport i arbetet med att anpassa sina produkter till utländska marknader. De företag som är mest anpassningsbara på internationella marknader är små och medelstora företag (SMF). Genom sin flexibilitet är de skickliga på att hitta nya internationella affärsmöjligheter. Dessa SMFs är ofta fokuserade på nischmarknader med specifika produkter som därigenom skapar efterfrågan runt om i världen. För små och medelstora företag är den internationella marknaden oerhört viktig och i Sverige har en av fyra SMFs internationella aktiviteter. Vårt syfte med denna studie har varit att identifiera och förstå SMFs internationaliseringsbeteende genom att besvara frågan: Hur har internationaliseringsprocessen gått till för tillverkande små och medelstora företag? I vår slutsats kom vi fram till att båda fallföretagen internationaliserat sig genom export och att de sedan investerat i dotterbolag på utvalda marknader. Företagen har till största del gått utomlands genom proaktiva motiv i strävan mot en högre lönsamhet. Enligt vår mening gick det inte att enhetligt beskriva fallföretagens utlandsetablering genom någon av internationaliseringsmodellerna. Vi förklarar istället processen genom att sammanlänka delar av dessa teorier till olika aspekter i deras internationalisering. Något som visade sig vara relevant i vår undersökning var betydelsen av nätverk i verksamheten och att entreprenörens roll i företaget hade stor betydelse för internationaliseringsprocessens utseende. Anledningen till att internationaliseringen skett på olika sätt har till stor del berott på den kunskap och erfarenhet som entreprenören och företaget besuttit vid dess utlandsetablering.

<p>The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today’s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market. For the company, who are willing to act on the international market, the numbers of different ways to go are many but also different depending on the company’s conditions. Earlier studies have shown upon differences in internationalization depending on product and market.</p><p>The purpose of this study has been to describe the internationalization process of a company with manufacturing in Sweden. Through a one-case study made with a qualitative approach and open individual interviews, the authors has strived to achieve this. The authors divided the main question in to three part-questions which they intended to answer in order to fulfil the purpose:</p><p>- For what reason do companies choose to entry the international market and what possible obstacles may be in their way?</p><p>- Is the behaviour in line with any of the existing internationalization theories?</p><p>- Which entry mode/modes are used?</p><p> </p><p>The result showed on totally proactive motives where the market specific characteristics were the single biggest obstacle for the company’s internationalization. The political and cultural aspects had a minor impact on the company’s decisions while the economical where of high importance. The company’s behaviour could be related to all of the highlighted internationalization theories but did also, in some ways, differ to all of them. The company’s first step was to establish direct export and thereafter, in markets where the conditions where right, make a direct investment in form of acquisitions of existing customers.</p> / <p>Världen blir mindre och varor, tjänster, personer och information flödar allt mer fritt mellan länder. För Sveriges del består hälften av landets BNP i export och cirka 70 % av den delen är varor. Tack vare den ökade globaliseringen möts svenska företag av både nya möjligheter och hot. Företag med svenskproducerade varor får ökad konkurrens av billiga varor tillverkade i utlandet och företag har inte längre råd att enbart koncentrera sig till den inhemska marknaden. För ett företag, som vill verka på den internationella marknaden, finns det flera vägar att gå och dessa skiljer sig beroende på företagets förutsättningar. Tidigare studier har visat på skillnader i internationalisering beroende på produkt och marknad.</p><p>Denna studie har haft som syfte att undersöka ett svensktillverkande företags internationaliseringsprocess. Genom en kvalitativ fallstudie med öppna individuella intervjuer med insatta medarbetare vid fallföretaget har författarna sökt beskriva hur detta ser ut. I syfte att besvara problemställningen upprättades tre delfrågor:</p><p>- Av vilken anledning väljer företag att internationalisera sig och vilka eventuella hinder kan tänkas vara av beaktning?</p><p>- Är beteendet i linje med någon/några av internationaliseringsteorierna?</p><p>- Vilket/vilka etableringsalternativ används?</p><p> </p><p>Resultatet visade på rent proaktiva motiv där marknadens egenskaper var det enskilt största hindret för företagets internationalisering. De politiska och kulturella aspekterna visade sig ha liten påverkan medan de ekonomiska var av hög betydelse. Företagets beteende kunde kopplas till alla de belysta internationaliseringsteorierna men avvek också från samtliga. Företaget etablerade sig initialt genom direkt export för att därefter, på vissa marknader där förutsättningarna var rätt, direktinvestera i form av förvärv av befintliga kunder.</p>

The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today’s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market. For the company, who are willing to act on the international market, the numbers of different ways to go are many but also different depending on the company’s conditions. Earlier studies have shown upon differences in internationalization depending on product and market. The purpose of this study has been to describe the internationalization process of a company with manufacturing in Sweden. Through a one-case study made with a qualitative approach and open individual interviews, the authors has strived to achieve this. The authors divided the main question in to three part-questions which they intended to answer in order to fulfil the purpose: - For what reason do companies choose to entry the international market and what possible obstacles may be in their way? - Is the behaviour in line with any of the existing internationalization theories? - Which entry mode/modes are used?   The result showed on totally proactive motives where the market specific characteristics were the single biggest obstacle for the company’s internationalization. The political and cultural aspects had a minor impact on the company’s decisions while the economical where of high importance. The company’s behaviour could be related to all of the highlighted internationalization theories but did also, in some ways, differ to all of them. The company’s first step was to establish direct export and thereafter, in markets where the conditions where right, make a direct investment in form of acquisitions of existing customers. / Världen blir mindre och varor, tjänster, personer och information flödar allt mer fritt mellan länder. För Sveriges del består hälften av landets BNP i export och cirka 70 % av den delen är varor. Tack vare den ökade globaliseringen möts svenska företag av både nya möjligheter och hot. Företag med svenskproducerade varor får ökad konkurrens av billiga varor tillverkade i utlandet och företag har inte längre råd att enbart koncentrera sig till den inhemska marknaden. För ett företag, som vill verka på den internationella marknaden, finns det flera vägar att gå och dessa skiljer sig beroende på företagets förutsättningar. Tidigare studier har visat på skillnader i internationalisering beroende på produkt och marknad. Denna studie har haft som syfte att undersöka ett svensktillverkande företags internationaliseringsprocess. Genom en kvalitativ fallstudie med öppna individuella intervjuer med insatta medarbetare vid fallföretaget har författarna sökt beskriva hur detta ser ut. I syfte att besvara problemställningen upprättades tre delfrågor: - Av vilken anledning väljer företag att internationalisera sig och vilka eventuella hinder kan tänkas vara av beaktning? - Är beteendet i linje med någon/några av internationaliseringsteorierna? - Vilket/vilka etableringsalternativ används?   Resultatet visade på rent proaktiva motiv där marknadens egenskaper var det enskilt största hindret för företagets internationalisering. De politiska och kulturella aspekterna visade sig ha liten påverkan medan de ekonomiska var av hög betydelse. Företagets beteende kunde kopplas till alla de belysta internationaliseringsteorierna men avvek också från samtliga. Företaget etablerade sig initialt genom direkt export för att därefter, på vissa marknader där förutsättningarna var rätt, direktinvestera i form av förvärv av befintliga kunder.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad. Vidare analyserar vi varför behovet av att byta etableringssätt uppstår och hur bytet påverkar företagets engagemang och prestation. Avslutningsvis dras slutsatser kring hur små och medelstora företag hanterar sin etableringsprocess på tillväxtmarknader. För att uppfylla syftet har vi arbetat efter en kvalitativmetod och tillämpat en flerfallsstudie där vi intervjuat sex stycken företag i sydöstra Sverige. Den teoretiska referensramen omfattar olika internationaliseringsstrategier, etableringssätt och förändringsagenter, samt teorier om byte av etableringssätt, engagemang och prestation. Det empiriska kapitlet presenterar resultatet av information insamlad från intervjuerna med fallföretagen. Kapitlet är strukturerat efter företagen samt de tre delproblemen som utformats. I analysen kopplas det teoretiska ramverket ihop med det empiriska materialet och analyseras utifrån hur företagen etablerat och fortsatt utveckla sin etableringsprocess på tillväxtmarknaden. Vidare analyseras hur deras verksamhet påverkas av ett etableringsbyte. I slutsatsen kan vi konstatera att fallföretagen väljer att initialt etablera sig på en tillväxtmarknad genom att använda direkt export och tenderar att fördjupa sitt engagemang vid ett etableringsbyte. Vidare dras en slutsats angående att ett fördjupat marknadsengagemang leder till bättre prestation för företagen. Slutligen presenteras förslag för vidare forskning.

<p>Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. </p><p>Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag. </p><p>Resultat: Motiven till företagens etablering i Latinamerika har varit att de haft kontakter där eller att det funnits särskilda fördelar för dem på denna marknad. Internationaliseringsprocesserna i Latinamerika kan bland annat ses som stegvisa i den bemärkelsen att de har inletts i ett land, för att senare stegvis sprida sig till fler länder i Latinamerika. Främst har företagen använt sig av representanter i Latinamerika. Nätverksmodellen har varit den mest passande teorin för att beskriva fallföretagens internationaliseringsprocess i Latinamerika.</p>

<p>I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. </p><p>Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende.</p><p>I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas.</p><p>Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.</p>

Bakgrund: En rad små och medelstora svenska företag inom IT- och telekombranschen är nu i färd att göra gör nu sitt intåg på den latinamerikanska marknaden. För att förklara företags internationaliseringsprocesser finns det ett antal teorier enligt vilka det görs på olika sätt. Dessa teorier är främst baserade på andra typer av företag än på sådana som nu står inför att etablera sig i Latinamerika. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av valda internaliseringsteorier analysera internationaliseringsprocessen för små och medelstora svenska IT- och telekomföretag i Latinamerika. Genomförande: Intervjuer genomfördes med tre svenska små och medelstora IT- och telekomföretag. Resultat: Motiven till företagens etablering i Latinamerika har varit att de haft kontakter där eller att det funnits särskilda fördelar för dem på denna marknad. Internationaliseringsprocesserna i Latinamerika kan bland annat ses som stegvisa i den bemärkelsen att de har inletts i ett land, för att senare stegvis sprida sig till fler länder i Latinamerika. Främst har företagen använt sig av representanter i Latinamerika. Nätverksmodellen har varit den mest passande teorin för att beskriva fallföretagens internationaliseringsprocess i Latinamerika.

Vi har i den här studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och på så sätt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att säkerställa sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnå ett balanserat beroendeförhållande, förutsättningarna att skapa egna kundrelationer och stärka företagets varumärke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande. I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på etableringsstrategin indirekt export med inriktning på piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumärken. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom intervjuer med fallföretagen. I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet, vidare hålls en diskussion gällande problematiken kring indirekt export och dess utmaningar. Från vår analys framgår det att genom att vara medveten om de svårigheter som uppkommer med indirekt export, piggybacking, finns det möjlighet att reducera riskerna, dock ej utesluta. Vi har således konstaterat att en kundrelation och ett starkt varumärke kan bidra till att företaget kan säkerställa sin identitet. Med utgångspunkt i vår analys kan vi härmed dra slutsatsen att företag som arbetar aktivt med att klargöra sina mål med samarbetet. Genom att arbeta med att förbättra sina kundrelationer och försöka stärka sitt stärka varumärke kan detta bidra till ett ömsesidigt beroendeförhållande och på så vis stärka företagets identitet på en internationell marknad.

South Korea is one of the fastest growing economies of the world and experts claim that it’s headed towards the same direction as Japan. This doesn’t imply that the countries are similar to an extent where companies don’t have to consider the differences while entering the host market. This study was conducted for the purpose of giving a view of the business climate in the countries and thereby could help companies who see the countries as potential host markets. The purpose is to study eight Swedish companies which have established themselves in Japan and South Korea, the main difficulties they had to overcome, which entry-method was most successful and the companies’ views on their future in the countries. A qualitative method with quantitative elements was used by conducting interviews and short questionnaires. The collected data has been analyzed with the help of renowned establishment theories such as the Uppsala model, network based model, Hollensen’s entry methods and prior research. The results show that the companies have used classic entry methods with minor deviations, the biggest difficulties the companies had to face were culture related and the most effective entry methods proved to be acquisition in South Korea and joint venture in Japan. Furthermore, the study sheds light on a variety of differences between Japanese and Koreans. / Sydkorea är en av världens snabbast växande ekonomier och experter menar att landet utvecklas i samma riktning som Japan. Detta betyder dock inte att länderna är så pass lika att företag inte behöver beakta skillnader vid etablering. Denna undersökning utfördes för att kunna ge en bild av skillnaderna mellan Japan och Sydkoreas affärsklimat och därmed kunna hjälpa företag som planerar att etablera sig i länderna. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta svenska företag har etablerat sig i Japan och Sydkorea, vilka svårigheter de har stött på, vilken etableringsmetod som har visat sig vara effektivast samt hur framtiden ser ut för företagen i de båda länderna. Metoden som användes var kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och kortare enkäter. Insamlade data har analyserats utifrån kända etableringsteorier som Uppsalamodellen, Nätverksmodellen, Hollensens etableringsstrategier samt tidigare forskning kring utlandsetableringar. Resultatet visar att företagen har använt klassiska etableringsmetoder med vissa avvikelser, de största svårigheterna för företagen består av kulturella skillnader och de effektivaste etableringsmetoderna har varit förvärv och joint venture i Sydkorea respektive Japan. Dessutom har en mängd olika skillnader mellan japaner och koreaner har upptäckts.

I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod. Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering.  Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende. I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.