<p>Att sälja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvång för att verksamheten ska överleva medan andra företag går internationellt för att främja företagets tillväxt, framför allt för de små och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsättning för tillväxt. Många företag har begränsade resurser och förhållandevis små marginaler att lyckas på. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. Däremot kan rätt beslut vara starten på något stort och mycket framgångsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering:</p><p>Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tänkas påverka att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan?</p><p>Genom att besvara denna problemformulering vill författarna få en förståelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som påverkar att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan, bland små och medelstora företag.</p><p>I denna undersökning har författarna använt sig av en kvalitativ ansats. Författarnas tillvägagångssätt bygger på en deduktiv ansats, där de först har samlat in teorier om fenomenet internationalisering för att sedan jämföra med den insamlade empirin. Empiriinsamlingen har skett genom djupintervjuer med tre företag, där en lämplig respondent från varje företag har intervjuats. Författarna vill inte på något sätt generalisera undersökningens resultat, men anser att undersökningens resultat kan vara verklighet för företag som befinner sig i samma kontext. </p><p>Efter att ha analyserat empirin gentemot de insamlade teorierna har författarna kommit fram till att det i huvudsak finns tre faktorer som kan tänkas påverka varför en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan. Dessa tre faktorer är:</p><p> Psykiskt avstånd</p><p> Erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap</p><p> Graden av engagemang/aktiviteter</p><p>Undersökningen har visat att utlandsetableringar med ett kortare psykiskt avstånd har gjort marknader mer framgångsrika. Gemensamt för dessa marknader är även att företagen har haft tillgång till erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap om marknaderna. Det visade sig också att på de mest framgångsrika marknaderna så hade företagen ett stort engagemang i form av avsatta resurser och aktiviteter.</p>

Att sälja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvång för att verksamheten ska överleva medan andra företag går internationellt för att främja företagets tillväxt, framför allt för de små och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsättning för tillväxt. Många företag har begränsade resurser och förhållandevis små marginaler att lyckas på. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. Däremot kan rätt beslut vara starten på något stort och mycket framgångsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering: Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tänkas påverka att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan? Genom att besvara denna problemformulering vill författarna få en förståelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som påverkar att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan, bland små och medelstora företag. I denna undersökning har författarna använt sig av en kvalitativ ansats. Författarnas tillvägagångssätt bygger på en deduktiv ansats, där de först har samlat in teorier om fenomenet internationalisering för att sedan jämföra med den insamlade empirin. Empiriinsamlingen har skett genom djupintervjuer med tre företag, där en lämplig respondent från varje företag har intervjuats. Författarna vill inte på något sätt generalisera undersökningens resultat, men anser att undersökningens resultat kan vara verklighet för företag som befinner sig i samma kontext. Efter att ha analyserat empirin gentemot de insamlade teorierna har författarna kommit fram till att det i huvudsak finns tre faktorer som kan tänkas påverka varför en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan. Dessa tre faktorer är: Psykiskt avstånd Erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap Graden av engagemang/aktiviteter Undersökningen har visat att utlandsetableringar med ett kortare psykiskt avstånd har gjort marknader mer framgångsrika. Gemensamt för dessa marknader är även att företagen har haft tillgång till erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap om marknaderna. Det visade sig också att på de mest framgångsrika marknaderna så hade företagen ett stort engagemang i form av avsatta resurser och aktiviteter.

<p>Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nå nya marknader. Ett Östeuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i är Estland. Den geografiska närheten och starka tron på tillväxt av landets ekonomi är några faktorer som gör detta område intressant för svensk handel. Hur kan då en internationaliseringsprocess gå till när ett svenskt företag etablerar sig på den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? </p><p>Syfte: Syftet är att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering på den estniska marknaden. Genomförande: Intervjuer med personer på företaget ONOFF som deltagit i processen vid företagets etablering av den estniska marknaden. </p><p>Slutsatser: Förvärvet föregicks inte av grundliga analyser av den estniska marknaden utan de flesta av dessa analyser kom först efter förvärvstillfället. Förklaringen till detta finner vi i uttalanden om t ex betydelsen i att skaffa sig marknadsandelar snabbt samt företagets goda ekonomiska förutsättningar vid tillfället. Företagslojala medarbetare och språkkunskaper är några faktorer som är viktiga vid etablering av den estniska marknaden.</p>

<p>The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today’s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market. For the company, who are willing to act on the international market, the numbers of different ways to go are many but also different depending on the company’s conditions. Earlier studies have shown upon differences in internationalization depending on product and market.</p><p>The purpose of this study has been to describe the internationalization process of a company with manufacturing in Sweden. Through a one-case study made with a qualitative approach and open individual interviews, the authors has strived to achieve this. The authors divided the main question in to three part-questions which they intended to answer in order to fulfil the purpose:</p><p>- For what reason do companies choose to entry the international market and what possible obstacles may be in their way?</p><p>- Is the behaviour in line with any of the existing internationalization theories?</p><p>- Which entry mode/modes are used?</p><p> </p><p>The result showed on totally proactive motives where the market specific characteristics were the single biggest obstacle for the company’s internationalization. The political and cultural aspects had a minor impact on the company’s decisions while the economical where of high importance. The company’s behaviour could be related to all of the highlighted internationalization theories but did also, in some ways, differ to all of them. The company’s first step was to establish direct export and thereafter, in markets where the conditions where right, make a direct investment in form of acquisitions of existing customers.</p> / <p>Världen blir mindre och varor, tjänster, personer och information flödar allt mer fritt mellan länder. För Sveriges del består hälften av landets BNP i export och cirka 70 % av den delen är varor. Tack vare den ökade globaliseringen möts svenska företag av både nya möjligheter och hot. Företag med svenskproducerade varor får ökad konkurrens av billiga varor tillverkade i utlandet och företag har inte längre råd att enbart koncentrera sig till den inhemska marknaden. För ett företag, som vill verka på den internationella marknaden, finns det flera vägar att gå och dessa skiljer sig beroende på företagets förutsättningar. Tidigare studier har visat på skillnader i internationalisering beroende på produkt och marknad.</p><p>Denna studie har haft som syfte att undersöka ett svensktillverkande företags internationaliseringsprocess. Genom en kvalitativ fallstudie med öppna individuella intervjuer med insatta medarbetare vid fallföretaget har författarna sökt beskriva hur detta ser ut. I syfte att besvara problemställningen upprättades tre delfrågor:</p><p>- Av vilken anledning väljer företag att internationalisera sig och vilka eventuella hinder kan tänkas vara av beaktning?</p><p>- Är beteendet i linje med någon/några av internationaliseringsteorierna?</p><p>- Vilket/vilka etableringsalternativ används?</p><p> </p><p>Resultatet visade på rent proaktiva motiv där marknadens egenskaper var det enskilt största hindret för företagets internationalisering. De politiska och kulturella aspekterna visade sig ha liten påverkan medan de ekonomiska var av hög betydelse. Företagets beteende kunde kopplas till alla de belysta internationaliseringsteorierna men avvek också från samtliga. Företaget etablerade sig initialt genom direkt export för att därefter, på vissa marknader där förutsättningarna var rätt, direktinvestera i form av förvärv av befintliga kunder.</p>

Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nå nya marknader. Ett Östeuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i är Estland. Den geografiska närheten och starka tron på tillväxt av landets ekonomi är några faktorer som gör detta område intressant för svensk handel. Hur kan då en internationaliseringsprocess gå till när ett svenskt företag etablerar sig på den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? Syfte: Syftet är att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering på den estniska marknaden. Genomförande: Intervjuer med personer på företaget ONOFF som deltagit i processen vid företagets etablering av den estniska marknaden. Slutsatser: Förvärvet föregicks inte av grundliga analyser av den estniska marknaden utan de flesta av dessa analyser kom först efter förvärvstillfället. Förklaringen till detta finner vi i uttalanden om t ex betydelsen i att skaffa sig marknadsandelar snabbt samt företagets goda ekonomiska förutsättningar vid tillfället. Företagslojala medarbetare och språkkunskaper är några faktorer som är viktiga vid etablering av den estniska marknaden.

The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today’s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market. For the company, who are willing to act on the international market, the numbers of different ways to go are many but also different depending on the company’s conditions. Earlier studies have shown upon differences in internationalization depending on product and market. The purpose of this study has been to describe the internationalization process of a company with manufacturing in Sweden. Through a one-case study made with a qualitative approach and open individual interviews, the authors has strived to achieve this. The authors divided the main question in to three part-questions which they intended to answer in order to fulfil the purpose: - For what reason do companies choose to entry the international market and what possible obstacles may be in their way? - Is the behaviour in line with any of the existing internationalization theories? - Which entry mode/modes are used?   The result showed on totally proactive motives where the market specific characteristics were the single biggest obstacle for the company’s internationalization. The political and cultural aspects had a minor impact on the company’s decisions while the economical where of high importance. The company’s behaviour could be related to all of the highlighted internationalization theories but did also, in some ways, differ to all of them. The company’s first step was to establish direct export and thereafter, in markets where the conditions where right, make a direct investment in form of acquisitions of existing customers. / Världen blir mindre och varor, tjänster, personer och information flödar allt mer fritt mellan länder. För Sveriges del består hälften av landets BNP i export och cirka 70 % av den delen är varor. Tack vare den ökade globaliseringen möts svenska företag av både nya möjligheter och hot. Företag med svenskproducerade varor får ökad konkurrens av billiga varor tillverkade i utlandet och företag har inte längre råd att enbart koncentrera sig till den inhemska marknaden. För ett företag, som vill verka på den internationella marknaden, finns det flera vägar att gå och dessa skiljer sig beroende på företagets förutsättningar. Tidigare studier har visat på skillnader i internationalisering beroende på produkt och marknad. Denna studie har haft som syfte att undersöka ett svensktillverkande företags internationaliseringsprocess. Genom en kvalitativ fallstudie med öppna individuella intervjuer med insatta medarbetare vid fallföretaget har författarna sökt beskriva hur detta ser ut. I syfte att besvara problemställningen upprättades tre delfrågor: - Av vilken anledning väljer företag att internationalisera sig och vilka eventuella hinder kan tänkas vara av beaktning? - Är beteendet i linje med någon/några av internationaliseringsteorierna? - Vilket/vilka etableringsalternativ används?   Resultatet visade på rent proaktiva motiv där marknadens egenskaper var det enskilt största hindret för företagets internationalisering. De politiska och kulturella aspekterna visade sig ha liten påverkan medan de ekonomiska var av hög betydelse. Företagets beteende kunde kopplas till alla de belysta internationaliseringsteorierna men avvek också från samtliga. Företaget etablerade sig initialt genom direkt export för att därefter, på vissa marknader där förutsättningarna var rätt, direktinvestera i form av förvärv av befintliga kunder.

Vid uppstart kan små och medelstora företag ha begränsade resurser, vilket i sin tur kan påverka företagens möjlighet att internationalisera. Resurser och kunskap är två förutsättningar för att kunna internationalisera, och erhålls bland annat genom socialt kapital. Om det sociala kapitalet spelar en viktig roll vid en internationalisering, är frågan hur det påverkar små och medelstora företag. Intervjuer genomfördes med VD:ar, grundare samt en exportchef på fem olika företag för att undersöka hur företagen har internationaliserat, samt vilken roll det sociala kapitalet har spelat. Resultatet visar att inte alla företag behöver ha en initial vilja eller socialt kapital för att genomföra en internationalisering. En god relation med samarbetspartners är dock nödvändig för att fortsätta expandera och öka omfattningen av den internationella verksamheten. Resultatet visar också att det kan finnas olika faser vid en internationalisering, och att dessa kan vara bra att känna till för företag för att underlätta en fortsatt internationalisering och skapa en stabilare verksamhet på de utländska marknaderna.

Denna studie handlar om hur svenska högteknologiska små och medelstora företag (SME:s) arbetar med internationalisering och syftet med studien är att besvara följande forskningsfråga: Hur arbetar svenska högteknologiska SME:s för att nå nya geografiska marknader och framgångsrikt göra inträde på dessa? Valet av inträdesstrategi kan vara avgörande för SME:s som behöver internationalisera sin verksamhet för att växa och valet av strategi för att nå nya geografiska marknader kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande på den nya marknaden. Studien fokuserar på svenska högteknologiska SME:s, hur deras internationaliseringsstrategier sett ut samt utvärderingen av dessa. Just kombinationen av dessa faktorer är något som tidigare forskning inte behandlat i särskilt stor utsträckning. Studien baseras på data som samlats in från intervjuer med VD:ar från sex olika företag. Resultatet av studien visar på att svenska högteknologiska SME:s är proaktiva i sitt arbetssätt och söker möjligheter globalt. Inträdesstrategierna varierar beroende på kontext men en gemensam nämnare är att företagen använt externa samarbeten för att förvärva viktiga resurser för marknadsinträdet på många av de aktuella marknaderna. Författarna lägger också ett fokus på tillgången till resurser och förvärvet av nya resurser för företagen. Något som visar sig vara centralt för företagen är resurser som marknadskännedom, humankapital och kontaktnät. Slutligen ger studien konkreta praktiska förslag på hur svenska högteknologiska SME:s kan arbeta med internationalisering genom försäljningskanaler, marknadsaktiviteter, val av inträdesstrategi och utvärdering av inträde. Förslag ges också för hur företagen kan gå till väga för att förvärva och förvalta viktiga resurser som krävs för att lyckas med internationaliseringen. Förhoppningen är att studien ska öka intresset för högteknologiska företag och att deras arbete ska uppmärksammas i högre grad.

Strukturella reformer har förvandlat Latinamerikas ekonomier från att vara stängda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och öppna för resten utav världen. Grundat på den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten blir marknaden mer stabil och utgör stora möjligheter för företag som vill satsa utomlands. Men med inträdet på en främmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan ställa till problem om man inte ger dem tillräcklig uppmärksamhet. Studiens syfte är att undersöka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck när svenska företag är verksamma på den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa. De teorier som ligger till grund för analysen handlar om kulturdimensioner, psykisk distans, internationaliseringsprocessen och kulturell träning. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Det utfördes 11 semistrukturerade intervjuer med representanter från företag som är verksamma på den mexikanska marknaden, och det är individens erfarenheter på denna som ligger till grund för studiens analys och slutsatser. Studien finner att de största kulturella skillnaderna som svenska företag upplever på den mexikanska marknaden är att det finns en större maktdistans och en striktare hierarki. Den mexikanska affärskulturen är relationsbaserad, något som kan vara en hög barriär för svenska företag vid ett inträde på marknaden. Tidsuppfattningen är en kulturell skillnad som kan göra att svenska representanter kan känna en frustration, då man i Mexiko har en långsiktig orientering och inte använder tid som mått som man i Sverige gör. Den mexikanska affärskulturen har en maskulin orientering vilket innebär att arbete och pengar prioriteras framför familj och fritid. Svenska företag hanterar de kulturella skillnaderna bland annat med att etablera ett lokalt bolag eller att anlita en agent för att ta hand om verksamheten åt dem. / Due to structural reforms, the economies of Latin America have changed: From being restricted to their own countries, meaning that other countries have not had much possibility to do business with them and addition to this being dominated by the state, the economies of Latin America are now more open and market-oriented. Based on the political development and economic growth the market is now becoming more stable. The Latin American market represents great possibilities for companies that want to expand their business abroad, but together with the entry on an unknown, foreign market come cultural challenges that may cause problems if they are not given enough attention.This study's purpose is to examine and to describe the cultural differences that appear when Swedish companies operate on the Latin American market, and how they handle them. The theories that form the basis for the analysis are theories about cultural dimensions, psychic distance, the process of internationalization and cultural training.The study is conducted by eleven semi-structured interviews with representatives from companies that are active on the Mexican market, and it is their individual experiences of the market that form the basis for the study’s analysis and conclusions.The conclusion of the study is that the biggest cultural differences that appear when Swedish companies operate on the Mexican market are the higher level of power distance and the more rigid hierarchy on the Mexican market. The business in Mexico is relationship based, something which can create a barrier for the Swedish companies when they enter the market. The Mexican perception of time can lead to frustration as the Mexican business culture has a long-term- orientation, and time is usually not being used as a measurement in the same way as in Sweden. The Mexican business culture also has a masculine orientation which involves that work and money are given a priority above spare time and family. The companies handle the cultural differences, for instance, by establishing a local subsidiary or by turning to an agent who can take charge of their business on the market.