<p>Att sälja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvång för att verksamheten ska överleva medan andra företag går internationellt för att främja företagets tillväxt, framför allt för de små och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsättning för tillväxt. Många företag har begränsade resurser och förhållandevis små marginaler att lyckas på. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. Däremot kan rätt beslut vara starten på något stort och mycket framgångsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering:</p><p>Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tänkas påverka att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan?</p><p>Genom att besvara denna problemformulering vill författarna få en förståelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som påverkar att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan, bland små och medelstora företag.</p><p>I denna undersökning har författarna använt sig av en kvalitativ ansats. Författarnas tillvägagångssätt bygger på en deduktiv ansats, där de först har samlat in teorier om fenomenet internationalisering för att sedan jämföra med den insamlade empirin. Empiriinsamlingen har skett genom djupintervjuer med tre företag, där en lämplig respondent från varje företag har intervjuats. Författarna vill inte på något sätt generalisera undersökningens resultat, men anser att undersökningens resultat kan vara verklighet för företag som befinner sig i samma kontext. </p><p>Efter att ha analyserat empirin gentemot de insamlade teorierna har författarna kommit fram till att det i huvudsak finns tre faktorer som kan tänkas påverka varför en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan. Dessa tre faktorer är:</p><p> Psykiskt avstånd</p><p> Erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap</p><p> Graden av engagemang/aktiviteter</p><p>Undersökningen har visat att utlandsetableringar med ett kortare psykiskt avstånd har gjort marknader mer framgångsrika. Gemensamt för dessa marknader är även att företagen har haft tillgång till erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap om marknaderna. Det visade sig också att på de mest framgångsrika marknaderna så hade företagen ett stort engagemang i form av avsatta resurser och aktiviteter.</p>

<p>Under 1900-talet ökade intresset i betydande utsträckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag är dock inte en helt lätt process vilket innebär att företag ger sig ut på en ofta okänd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende på vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man är verksam inom. En förståelse för marknaden möjliggör en minskad osäkerhet och en effektivare verksamhet för företag.</p><p>Utifrån insamlad information utformades en föreställning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sättet företag hanterar dessa hinder är med hjälp av mutor. Följande problemformulering formulerades: På vilket sätt kan företag hantera informella hinder vid en utlandsetablering?</p><p>Syftet med undersökningen är att underlätta och öka kunskapen hos företag vid utlandsetablering genom att belysa på vilket sätt företag hanterar informella hinder vid en utlandsetablering. Genom information från svenska företag som är etablerade i Ryssland, var målet att undersöka huruvida mutor är nyckeln för att som svenskt företag framgångsrikt etablera sig och verka i Ryssland.</p><p>Undersökningen tyder på att korruption är ett välkänt begrepp och sätter sin prägel på det ryska samhället. Vår föreställning om att sättet att hantera informella hinder är med hjälp av mutor visade sig dock inte vara riktig. Det är relationer samt tjänster och gentjänster som innebär den bästa hanteringen och inte monetär kompensation. Ryssland håller fortfarande på att växa fram och det är just därför som det finns stora vinster att göra men också därför som det råder osäkerhet och tills man byggt upp yttre institutioner som skapar säkerhet kommer man fortsätta att förlita sig på sina egna privata skyddsnät.</p>

Att sälja utanför sitt lands hemmamarknad har för vissa företag mer eller mindre blivit ett tvång för att verksamheten ska överleva medan andra företag går internationellt för att främja företagets tillväxt, framför allt för de små och medelstora företagen har internationell verksamhet blivit en allt viktigare förutsättning för tillväxt. Många företag har begränsade resurser och förhållandevis små marginaler att lyckas på. Detta gör att ett felaktigt beslut om en etablering utomlands kan vara det sista företaget gör. Däremot kan rätt beslut vara starten på något stort och mycket framgångsrikt. Med detta som bakgrund formulerade författarna följande problemformulering: Vilka faktorer i ett företags internationaliseringsprocess kan tänkas påverka att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan? Genom att besvara denna problemformulering vill författarna få en förståelse för om det finns en eller flera enskilda faktorer i ett företags internationaliseringsprocess som påverkar att en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan, bland små och medelstora företag. I denna undersökning har författarna använt sig av en kvalitativ ansats. Författarnas tillvägagångssätt bygger på en deduktiv ansats, där de först har samlat in teorier om fenomenet internationalisering för att sedan jämföra med den insamlade empirin. Empiriinsamlingen har skett genom djupintervjuer med tre företag, där en lämplig respondent från varje företag har intervjuats. Författarna vill inte på något sätt generalisera undersökningens resultat, men anser att undersökningens resultat kan vara verklighet för företag som befinner sig i samma kontext. Efter att ha analyserat empirin gentemot de insamlade teorierna har författarna kommit fram till att det i huvudsak finns tre faktorer som kan tänkas påverka varför en utlandsetablering blir mer framgångsrik än en annan. Dessa tre faktorer är: Psykiskt avstånd Erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap Graden av engagemang/aktiviteter Undersökningen har visat att utlandsetableringar med ett kortare psykiskt avstånd har gjort marknader mer framgångsrika. Gemensamt för dessa marknader är även att företagen har haft tillgång till erfarenhetsbaserad marknadsspecifik kunskap om marknaderna. Det visade sig också att på de mest framgångsrika marknaderna så hade företagen ett stort engagemang i form av avsatta resurser och aktiviteter.

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utsträckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag är dock inte en helt lätt process vilket innebär att företag ger sig ut på en ofta okänd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende på vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man är verksam inom. En förståelse för marknaden möjliggör en minskad osäkerhet och en effektivare verksamhet för företag. Utifrån insamlad information utformades en föreställning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sättet företag hanterar dessa hinder är med hjälp av mutor. Följande problemformulering formulerades: På vilket sätt kan företag hantera informella hinder vid en utlandsetablering? Syftet med undersökningen är att underlätta och öka kunskapen hos företag vid utlandsetablering genom att belysa på vilket sätt företag hanterar informella hinder vid en utlandsetablering. Genom information från svenska företag som är etablerade i Ryssland, var målet att undersöka huruvida mutor är nyckeln för att som svenskt företag framgångsrikt etablera sig och verka i Ryssland. Undersökningen tyder på att korruption är ett välkänt begrepp och sätter sin prägel på det ryska samhället. Vår föreställning om att sättet att hantera informella hinder är med hjälp av mutor visade sig dock inte vara riktig. Det är relationer samt tjänster och gentjänster som innebär den bästa hanteringen och inte monetär kompensation. Ryssland håller fortfarande på att växa fram och det är just därför som det finns stora vinster att göra men också därför som det råder osäkerhet och tills man byggt upp yttre institutioner som skapar säkerhet kommer man fortsätta att förlita sig på sina egna privata skyddsnät.