Anestesisjuksköterskans vardag kännetecknas av en omfattande användning av avancerad teknik. Kännedom om teknisk apparatur/utrustning behövs för att kunna behärska teknologier på ett tryggt och säkert sätt. Den tekniska utvecklingen inom elektronik har sedan andra världskriget utvecklats snabbt, det är en möjlighet som tagits väl vara på när det gäller övervakningsutrustning inom sjukvården. Narkosapparater och pumpar skiljer sig åt mellan sjukhus och tillverkare, vilket skulle kunna skapa en osäkerhet av att inte behärska sin utrustning, därtill kommer läkemedels ordinationer som bestäms av anestesiläkare, men läkemedelsdosen administreras av anestesisjuksköterskan. Syftet med uppsatsen var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta i en högteknologisk vårdmiljö. Metoden är kvalitativ med induktiv ansats, där datainsamlingen har utförts med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Att vara del i en högteknologisk utveckling, att utveckla en klinisk blick, teknik som både säkerhet och falsk trygghet och anestesisjuksköterskans personliga utveckling. Samtliga kategorier är uppbyggda av ett antal tillhörande subkategorier. Den tekniska utvecklingen inom området anestesi har sedan 70-talet utvecklats från att anestesisjuksköterskan gjorde det mesta förhand till dagens moderna anestesiapparater. Apparaturens utveckling innebar att anestesisjuksköterskorna fick händerna fria till att utföra andra sysslor som till exempel dokumentation. Deras kliniska blick som fortfarande är den viktigaste faktorn kompletteras med mätvärden från övervaknings utrustning. Anestesisjuksköterskorna utvecklar en klinisk blick genom att bygga erfarenheter och samla kunskap över tid. Den avancerade anestesiapparaturen utnyttjas inte till fullo för att göra dessa små finjusteringar som kan optimera varje unik anestesi, utan flertalet anestesisjuksköterskor använder så mycket som de behärskar för att genomföra en anestesi på ett säkert och patientvänligt sätt. Intresset för teknik är gemensamt för de flesta av informanterna och tekniska prylar är en del i vardagen även privat.

I denna uppsats är syftet att undersöka om högteknologiska- underprissätts mer jämfört med icke-högteknologiska företag. Detta gäller genomförandet av IPOs första januari mellan åren 2000 till 2017. Studien analyserar data från 2537 företag som genomförde IPOs påde amerikanska marknaderna, NYSE och NASDAQ. Högteknologiska företag visar sig präglas av större underprissättning jämfört med icke-högteknologiska företag. Ålder på det utfärdande företaget samt antal garanter i IPO-syndikatet är två variabler som denna studie finner har en negativ signifikant korrelation på underprissättningen. Slutligen visar studien att företag som stöttas av venture capital- eller private equity-företag och årtalet då IPOn genomfördes har en positiv korrelation till underprissättning.

Det problem som utgör grunden för studien är förankrat i bristen på forskning om hur teknisk utveckling och implementering av högteknologi i lagerverksamheter påverkar fördelningen av indirekta kostnader. I dagsläget råder det osäkerheter kring hur traditionella kostnadskalkyler kan hantera den ökade mängden indirekta kostnader som förorsakas av implementation och användning av högteknologi. Möjligen skulle ABC-kalkylering kunna användas för att fördela den ökade mängden indirekta kostnader på ett rättvist och logiskt sätt.

Problem: Hur påverkas medarbetarnas attityd av högteknologiska förändringar? Hur påverkar implementeringen av ett högteknologiskt system kundnöjdheten bland resenärer? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om ett nyligen implementerat högteknologiskt biljett- och informationssystem kan skapa värde för resenärer och medarbetare. Teori: Den teoretiska referensram som använts är kundnöjdhet, teknikbaserad självservice, tjänstekvalitet, förväntningar, förändringar, motivation och teknikmognad. Metod: Kvalitativa intervjuer med förare och en kvantitativ enkätundersökning med resenärer har genomförts. Även vissa observationer på bussar har utförts. Empiri: I empirin presenteras förarnas mest intressanta och relevanta åsikter. Enkätundersökningen har sammanställts i tabeller. Analys: I analysen har empirin kopplats samman och analyserats med teorin för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och syfte. Slutsats: Empirin visar att förarna överlag är missnöjda med implementeringen, detta främst för att systemet känns föråldrat och fallerar. Förarnas förväntningar har inte uppfyllts. För att medarbetarna ska känna sig motiverade och positiva inför ett nytt system krävs mer från organisationens sida än tidigare. Resenären är positiv till systembytet, positiv till självbetjäning och hanterar genomgående systemet väl.

<p>I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet. The purpose of this essay is to describe the internationalization process in small high-tech companies. There is reason to assume that there are differenses in the way small and high-tech companies internationalize their business.</p>

I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet. The purpose of this essay is to describe the internationalization process in small high-tech companies. There is reason to assume that there are differenses in the way small and high-tech companies internationalize their business.

Det är idag vanligt med företag som använder sitt befintliga varumärke för att nå nya målgrupper för att öka sin lönsamhet. Ett sätt att göra detta är att introducera produkter i en ny prisklass, en så kallad vertikal brand extension. Problemet är det att det är oklart exakt hur detta påverkar konsumenternas uppfattning om varumärket och vilka faktorer som spelar roll. Denna uppsats behandlar prestigens påverkan på konsumenternas uppfattning av varumärket vid en vertikal brand extension för företag inom den högteknologiska sektorn. Anledningen bakom att vi har begränsat oss till den högteknologiska sektorn är att det saknas empiriska undersökningar som behandlat denna bransch. All föregående datainsamling och analysering har tidigare behandlat för många branscher samtidigt vilket lett till ett resultat som inte nödvändigtvis är rättvisande för den högteknologiska. Det finns teori som hävdar att det bör vara skillnad på branscherna men det saknas relevant data för att bekräfta detta. Vi har samlat in egen primärdata genom att hålla öppna gruppintervjuer med två fokusgrupper uppdelade i två ålderssegment. Vi har valt att utgå ifrån två välkända märken som uppfattas har olika hög prestige; Apple och Asus. Vår undersökning kommer fram till att varumärken som är uppfattade att ha hög prestige har lättare att gå upp i prisklass än ett företag som uppfattas ha lägre prestige. Omvänt så har ett företag som har låg prestige lättare att gå ner i prisklass än ett företag som har hög. Dessutom finner vi att fler och fler konsumenter köper datorer baserat på funktion vilket minskar vikten av prestige inom den högteknologiska sektorn. / Every so often companies take use of their brand equity to expand to new markets and target audiences. A common strategy to do so is to introduce products in a different price class, also known as vertical brand extensions. The problem is that it is unknown how this affects the consumer’s evaluation of the brand and which factors that contributes to this effect. This thesis deals with the effects of prestige on consumer’s evaluation of vertical brand extensions in the high-technology sector. The reason for choosing the high-technology sector is that there is a lack of empirical research dealing with it separately. All recent data and analysis includes a wide variety of sectors which has resulted in conclusions that may not be relevant for the sector of our interest. Theory exists that argue that there should be a difference between these sectors but there is no evidence to prove this. We have collected our own primary data by conducting two open group interviews with two focus groups divided into two age segments. The research and questions have been formed around a couple of well-known brands; Apple and Asus. Our conclusion is that highly prestigious brands have a higher probability to succeed at introducing more expensive products than a brand with lower prestige. Brands with lower perceived prestige may likewise have a higher probability to succeed at introducing a cheaper product than their higher-prestige counterparts. Furthermore we find that more consumers base their buying decision on function rather than prestige which reduces prestige’ relevance within the high-technology sector.