Syftet med denna rapport är att redovisa utvecklingen av ett digitalt biljettsystem som skulla användas av studentföreningar vid Linköpings universitet. Systemet utvecklas av studenter vid Linköpings universitet på uppdrag av individer representerande LinTek och StuFF, två kårer vid universitetet. Målet med projektet är att utveckla ett digitalt kösystem som studenter vid Linköpings universitet kan använda för att köpa biljetter till fester eller liknande. Resultatet av projektet är ett i många aspekter fungerande system som dock saknar vissa grundläggande aspekter. Utöver det utvecklade systemet har även denna rapport skrivits inklusive en individuell del per gruppmedlem som går in på djupet i olika områden relaterade till projektet.

Problem: Hur påverkas medarbetarnas attityd av högteknologiska förändringar? Hur påverkar implementeringen av ett högteknologiskt system kundnöjdheten bland resenärer? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om ett nyligen implementerat högteknologiskt biljett- och informationssystem kan skapa värde för resenärer och medarbetare. Teori: Den teoretiska referensram som använts är kundnöjdhet, teknikbaserad självservice, tjänstekvalitet, förväntningar, förändringar, motivation och teknikmognad. Metod: Kvalitativa intervjuer med förare och en kvantitativ enkätundersökning med resenärer har genomförts. Även vissa observationer på bussar har utförts. Empiri: I empirin presenteras förarnas mest intressanta och relevanta åsikter. Enkätundersökningen har sammanställts i tabeller. Analys: I analysen har empirin kopplats samman och analyserats med teorin för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och syfte. Slutsats: Empirin visar att förarna överlag är missnöjda med implementeringen, detta främst för att systemet känns föråldrat och fallerar. Förarnas förväntningar har inte uppfyllts. För att medarbetarna ska känna sig motiverade och positiva inför ett nytt system krävs mer från organisationens sida än tidigare. Resenären är positiv till systembytet, positiv till självbetjäning och hanterar genomgående systemet väl.

Det nuvarande biljettsystemet för studentevenemang på Linköpings universitet genomförs nästan uteslutande genom fysiska biljettsläpp. Enligt en marknadsundersökning genomförd vid Linköpings universitet var 97% av biljettköparna och 96% av arrangörerna positivt inställda till att övergå till ett digitalt biljettsystem. Syftet med denna rapport var att undersöka hur ett digitalt biljettsystem kan implementeras för att skapa tillit hos biljettköparna och vara pålitligt för arrangörer. Val av funktioner för webbapplikationen baserades på en kravspecifikation fastställd av en marknadsundersökning och utformningen av frågorna till användartesterna baserades på vetenskaplig teori. Implementationen genomfördes i iterationer där användartester genomfördes i slutet av varje iteration, där resultatet låg till grund för besvarandet av frågeställningen. Slutsatsen var att en webbapplikation bör utformas med en tydlig användarpolicy och med fokus på bra leverans av biljetter. Vidare bör väl anpassade och användarvänliga funktioner för evenemangshantering samt hantering av överföringar av biljetter och transaktioner fokuseras på för att nå en hög pålitlighet hos arrangörerna. Genom att minimera fel som kan uppkomma vid överföringar av biljetter, transaktioner samt hanteringen av evenemang ökade arrangörernas upplevda pålitlighet. / The current ticket system for student events at Linköping University is implemented almost exclusively through physical ticket releases. According to a market survey conducted at Linköping University, 97% of ticket buyers and 96% of organizers were positive about switching to a digital ticket system. The purpose of this report was to investigate how a digital ticket system can be implemented to create trust among ticket buyers and be reliable for organizers. The selection of features for the web application was based on a requirement specification established by a market study and the design of the questions for the user tests was based on scientific theory. The implementation was carried out in iterations where user tests were performed at the end of each iteration, where the result was the basis for answering the purpose of the report. The conclusion was that a web application should be designed with a clear user policy and focused on good delivery of tickets. Furthermore, well-adapted and user-friendly functions for managing events as well as ticket transfers and transactions should be focused on in order to achieve high reliability for the organizers. By minimizing errors that may occur in ticket transfers, transactions and event management, the organizers’ perceived reliability increased.

An Interoperable Fare Management system for public transport has been a struggle for the actors in industry of public transport. A lot of effort has been put into creating a smart card solution that enables the travellers to use the same card for paying and holding the ticket regardless geographical position in Sweden. That project has failed, mostly due to a lack of taking non-technical actors and aspects into consideration during the project process. This thesis highlights the major actors and their responsibilities. The ARKTRANS framework is used as analytical tool to identify different roles. Throughout the thesis a sociotechnical perspective is used. The developed method in this thesis is suitable for mapping of actors and responsibilities in a network surrounding a complex technical system. The method is especially suitable for analysing the on-going project in middle Sweden developing and implementing a new fare management system for public transport. The study has identified a lack of actors in the role as Fare Management Interoperability Provider. This absence is particularly interesting since the a collaboration in southern Sweden, which has a Fare Management Interoperability Provider, has succeeded in the struggle towards interoperability.

I kollektivtrafiken används ett flertal olika prismodeller och biljettsystem. Denna studie utgår ifrån hur lokaltrafiken ser ut i framförallt Uppland där UL, Upplands Lokaltrafik, planerar och upphandlar kollektivtrafiken till olika utförare. Nackdelar identifieras med dagens prismodeller som hos UL består av zonindelningar för enkelbiljetter samt enhetspriser för periodbiljetterna. Prismodeller bedöms ofta i en skala mellan enkelhet och rättvisa. Problemen som identifierats och som studien särskilt fokuserar på är bristen på rättvisa i dagens prismodell, i form av låg korrelation mellan prissättning och utnyttjande av kollektivtrafiken. Alternativa prismodeller och biljettsystem analyseras samt den samverkan som behövs för att möjliggöra smidigast möjliga helhetslösning för både resenärer, trafikbolag och politiker. Särskilt fokus sätts på en tids- och avståndsbaserad prismodell med ett biljettsystem, som med smartcards eller smartphones registrerar på- och avstigning för varje enskild resenär. Dessa då de i stor grad möjliggör rättvisa biljettpriser och andra fördelar som exempelvis omfattande konfigurerbarhet och precis statistik för forskare och trafikplanerare.