För närvarande kan inte vårdens journalsystem kommunicera med varandra, vilket leder tillrisker för patienter och komplikationer på olika plan för landstingen och dess anställda. Syftetmed studien är att identifiera de hinder och möjligheter som finns idag samt de faktorer sommåste tillgodoses för att skapa interoperabilitet mellan landstingens journalsystem. Trepersoner som aktivt arbetar med frågor kring interoperabilitet mellan elektroniskapatientjournalsystem i Sverige har intervjuats. Intervjuerna var semistruktureradeochgenomfördes med hjälp av intervjuguider. Frågorna var utformade utifrån respondenternasrespektive arbetsroll. Intervjuerna transkriberades och i analys av texterna identifierades treteman; möjligheter, hinder och krav. Dessa relaterades sedan till den teoretiska bakgrundenom interoperabilitet. Det framgår i intervjuarna att Sveriges journalsystem lider av splittring,redundans och inkonsekvens. Detta är aspekter som är direkt relaterade till bristen avinteroperabilitet. Respondentera är eniga om att modern teknik kan ge nya möjligheter, menatt krav måste ställas på att just interoperabilitet byggs in i nya system. Var och enkommenterar också att både leverantörer och vårdgivare nu samtalar sinsemellan för att hittalösningar till dessa ofta mycket komplicerade problemen.

Interoperabilitet som förutsättning för gemensamma operationer.   En analys av, för svenska Försvarsmakten styrande och inriktande dokument, utifrån Michael Codners teorier om interoperabilitet. Sammanfattning: I Försvarsmaktens uppdrag från regering och riksdag står det att huvuduppgiften är att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar med grunden i förmåga till väpnad strid. Därutöver beskrivs att denna uppgift skall kunna lösas enskilt eller i samverkan med andra. Försvarsmaktens förband ska även ha förmåga att verka försvarsmaktsgemensamt. I samverkan med andra kan innebära någon form av gemensam operation. Gemensamma operationer ställer krav på interoperabilitet. I svensk Militärstrategisk doktrin står det att den ska harmonisera med internationella doktriner för att vara kompatibel med dessa. Om nu svensk definition av interoperabilitet hänför sig till internationella tolkningar av begreppet, på vilket sätt skapar de dokument som inriktar och styr Försvarsmakten, förutsättningar för interoperabilitet, mellan nationella enheter och med internationella samarbetspartners. Att analysera om dessa förutsättningar finns i styrande dokument är syftet med denna uppsats.   Interoperabilitet definieras av Försvarsmakten som en förmåga att fungera effektivt inom multinationellt samarbete. För analys av Försvarsmaktens styrande dokument skapas i uppsatsen ett analysschema som grundar sig på internationell forskning om interoperabilitet. Analysen kommer fram till att de flesta av interoperabilitetens dimensioner berörs av något dokument men också att det finns utvecklingspotential. Avslutande diskussionen redogör för ett antal förslag på utveckling av de styrande dokumenten för att dessa bättre ska skapa förutsättningar för interoperabilitet och gemensamma operationer.

<p>Denne avhandlingen fokuserer på hvordan informasjon fra mange forskjellige samlinger kan gjøres lettere tilgjengelig for informasjonsbrukere. I dagens informasjonssamfunn finnes og produseres det store mengder digital informasjon, og mange organisasjoner og bedrifter anvender derfor beskrivende metadata til å organisere informasjonen sin i mange ulike samlinger/databaser. Dette fører til at personer som ønsker å søke etter informasjon, må forholde seg til tilsvarende mange forskjellige søkesystemer og søketeknikker. Fra disse brukernes ståsted er det ønskelig med et søkesystem som gjør det mulig å søke etter informasjon fra et stort antall samlinger/databaser på ett sted.</p><p>Problemstillingen som ligger til grunn for oppgaven er todelt. For det første skal det undersøkes hvordan man kan utforme en arkitektur som muliggjør samtidig søking i flere heterogene metadatabaser. For det andre skal det undersøkes hvordan denne arkitekturen kan anvendes til å bygge opp et enhetlig søkegrensesnitt som gir brukeren tilgang til ressursbeskrivelser fra alle de heterogene metadatabasene.</p><p>Forutsetningen for oppgaven er at arkitekturen skal baseres på metadatahøsting ved hjelp av OAI-PMH (Open Archives Initiative Protocol for Metadata Harvesting). Dessuten skal Fast Data Search anvendes som indekserings- og søkesystem.</p><p><em>I denne avhandlingen presenteres et forslag til et system som, basert på metadatahøsting fra flere forskjellige datakilder og påfølgende sentral indeksering av de innhøstede metadataene, tilbyr en enhetlig søketjeneste. Dette gjør det i praksis mulig å søke i innholdet fra mange datakilder gjennom ett felles søkegrensesnitt.</em></p><p>Datagrunnlaget i prototypen utgjøres av om lag 1400 metadatabeskrivelser som blir høstet fra tre av Nasjonalbibliotekets samlinger; Digitalt Radioarkiv, Galleri NOR og Mavis. Metadatahøstingen utføres av en OAI-høster som er en videreutvikling av en fritt tilgjengelig høsterapplikasjon med åpen kildekode. Alle metadataene er beskrevet i formatet MODS (Metadata Object Description Schema), som er et mer uttrykksfullt alternativ til Dublin Core. Etter en enkel normalisering, blir metadataene indeksert i Fast Data Search. Et webbasert søkegrensesnitt, med mulighet for både enkelt og avansert søk, gjør det mulig for brukerne å søke i alle de indekserte metadataene.</p><p>Hovedkonklusjonen er at metadatahøsting ved hjelp av OAI-PMH er en velegnet metode for å utvikle en felles søketjeneste for informasjon fra mange datakilder. Metoden fungerer også internt i en organisasjon/bedrift. Det er likevel viktig å være bevisst på at eksterne faktorer, som for eksempel variasjoner metadatakvalitet, kan påvirke kvaliteten på søketjenesten. Når metoden anvendes internt i en organisasjon/bedrift, kan det derfor være nyttig å undersøke datakildenes kvalitet på forhånd. På denne måten kan uegnede datakilder utelukkes på et tidlig tidspunkt.</p> / <p>This thesis focuses on how information from a lot of different collections can be made more easily available for information users. Today’s information society contains large amounts of digital information, and many organizations and enterprises therefore employ descriptive metadata when organizing their information in several different collections/databases. This diversity forces people wanting to search for information to deal with a corresponding number of different search systems and techniques. For these users, a search system which makes it possible to locate information from a large number of collections/databases at single spot is desirable.</p><p>The problem to be addressed in this thesis is split. Firstly it has to be examined how to model an architecture which supports simultaneous searching in heterogeneous metadatabases. Secondly it has to be examined how this architecture can be employed to build a uniform search interface which gives the user access to resource descriptions from all the heterogeneous metadatabases.</p><p>A premise for the thesis is that the architecture should be based on metadata harvesting by means of the OAI-PMH (Open Archives Initiative Protocol for Metadata Harvesting). In addition Fast Data Search should be used as the indexing and searching system.</p><p><em>This thesis presents a system suggestion which offers a uniform search service, based on metadata harvesting from several different data sources and subsequent central indexing of the harvested metadata. In practice this makes it possible to search the content of several data sources using one common search interface.</em></p><p>The data foundation in the prototype is constituted by about 1400 metadata descriptions harvested from three collections at the National Library of Norway: Digitalt radioarkiv (Digital Radio Archive), Galleri NOR (photo gallery) and Mavis (multimedia database). The harvesting process is performed by an OAI harvester which is an adaptation of an open source harvester application. All metadata is described using MODS (Metadata Object Description Schema), which is a more expressive alternative to Dublin Core. After a simple normalization process, the metadata is indexed by Fast Data Search. A web based search interface, enabling both basic and advanced search options, makes it possible for the users to search the indexed metadata.</p><p>The main conclusion is that metadata harvesting by means of OAI-PMH is a suitable method for developing a common search service for information from various data sources. The method is also applicable for internal use in an organization or enterprise. However, it is important to be conscious about external factors that may affect the quality of the search service, for instance variations in metadata quality. When the method is used internally in an organization/enterprise, it may be useful to examine the quality of the data sources in advance. By doing this, unsuitable data sources can be excluded early in the development process.</p>

Denne avhandlingen fokuserer på hvordan informasjon fra mange forskjellige samlinger kan gjøres lettere tilgjengelig for informasjonsbrukere. I dagens informasjonssamfunn finnes og produseres det store mengder digital informasjon, og mange organisasjoner og bedrifter anvender derfor beskrivende metadata til å organisere informasjonen sin i mange ulike samlinger/databaser. Dette fører til at personer som ønsker å søke etter informasjon, må forholde seg til tilsvarende mange forskjellige søkesystemer og søketeknikker. Fra disse brukernes ståsted er det ønskelig med et søkesystem som gjør det mulig å søke etter informasjon fra et stort antall samlinger/databaser på ett sted. Problemstillingen som ligger til grunn for oppgaven er todelt. For det første skal det undersøkes hvordan man kan utforme en arkitektur som muliggjør samtidig søking i flere heterogene metadatabaser. For det andre skal det undersøkes hvordan denne arkitekturen kan anvendes til å bygge opp et enhetlig søkegrensesnitt som gir brukeren tilgang til ressursbeskrivelser fra alle de heterogene metadatabasene. Forutsetningen for oppgaven er at arkitekturen skal baseres på metadatahøsting ved hjelp av OAI-PMH (Open Archives Initiative Protocol for Metadata Harvesting). Dessuten skal Fast Data Search anvendes som indekserings- og søkesystem. I denne avhandlingen presenteres et forslag til et system som, basert på metadatahøsting fra flere forskjellige datakilder og påfølgende sentral indeksering av de innhøstede metadataene, tilbyr en enhetlig søketjeneste. Dette gjør det i praksis mulig å søke i innholdet fra mange datakilder gjennom ett felles søkegrensesnitt. Datagrunnlaget i prototypen utgjøres av om lag 1400 metadatabeskrivelser som blir høstet fra tre av Nasjonalbibliotekets samlinger; Digitalt Radioarkiv, Galleri NOR og Mavis. Metadatahøstingen utføres av en OAI-høster som er en videreutvikling av en fritt tilgjengelig høsterapplikasjon med åpen kildekode. Alle metadataene er beskrevet i formatet MODS (Metadata Object Description Schema), som er et mer uttrykksfullt alternativ til Dublin Core. Etter en enkel normalisering, blir metadataene indeksert i Fast Data Search. Et webbasert søkegrensesnitt, med mulighet for både enkelt og avansert søk, gjør det mulig for brukerne å søke i alle de indekserte metadataene. Hovedkonklusjonen er at metadatahøsting ved hjelp av OAI-PMH er en velegnet metode for å utvikle en felles søketjeneste for informasjon fra mange datakilder. Metoden fungerer også internt i en organisasjon/bedrift. Det er likevel viktig å være bevisst på at eksterne faktorer, som for eksempel variasjoner metadatakvalitet, kan påvirke kvaliteten på søketjenesten. Når metoden anvendes internt i en organisasjon/bedrift, kan det derfor være nyttig å undersøke datakildenes kvalitet på forhånd. På denne måten kan uegnede datakilder utelukkes på et tidlig tidspunkt. / This thesis focuses on how information from a lot of different collections can be made more easily available for information users. Today’s information society contains large amounts of digital information, and many organizations and enterprises therefore employ descriptive metadata when organizing their information in several different collections/databases. This diversity forces people wanting to search for information to deal with a corresponding number of different search systems and techniques. For these users, a search system which makes it possible to locate information from a large number of collections/databases at single spot is desirable. The problem to be addressed in this thesis is split. Firstly it has to be examined how to model an architecture which supports simultaneous searching in heterogeneous metadatabases. Secondly it has to be examined how this architecture can be employed to build a uniform search interface which gives the user access to resource descriptions from all the heterogeneous metadatabases. A premise for the thesis is that the architecture should be based on metadata harvesting by means of the OAI-PMH (Open Archives Initiative Protocol for Metadata Harvesting). In addition Fast Data Search should be used as the indexing and searching system. This thesis presents a system suggestion which offers a uniform search service, based on metadata harvesting from several different data sources and subsequent central indexing of the harvested metadata. In practice this makes it possible to search the content of several data sources using one common search interface. The data foundation in the prototype is constituted by about 1400 metadata descriptions harvested from three collections at the National Library of Norway: Digitalt radioarkiv (Digital Radio Archive), Galleri NOR (photo gallery) and Mavis (multimedia database). The harvesting process is performed by an OAI harvester which is an adaptation of an open source harvester application. All metadata is described using MODS (Metadata Object Description Schema), which is a more expressive alternative to Dublin Core. After a simple normalization process, the metadata is indexed by Fast Data Search. A web based search interface, enabling both basic and advanced search options, makes it possible for the users to search the indexed metadata. The main conclusion is that metadata harvesting by means of OAI-PMH is a suitable method for developing a common search service for information from various data sources. The method is also applicable for internal use in an organization or enterprise. However, it is important to be conscious about external factors that may affect the quality of the search service, for instance variations in metadata quality. When the method is used internally in an organization/enterprise, it may be useful to examine the quality of the data sources in advance. By doing this, unsuitable data sources can be excluded early in the development process.

Denna studie ska öka förståelse för hur systemutvecklare kan lösa komplexa problem inom organisationer genom att utveckla ett nytt informationsteknologi-system (IT-system) där fokus läggs på teknisk- och organisatorisk interoperabilitet vid integrationsprocessen. Författarna agerar som systemutvecklare via en fallstudie där det finns behov av ett nytt IT-system. I uppsatsen används ett abduktivt tillvägagångssätt där en instrumentell fallstudie används. Genomförandet av arbetet delas in i fyra olika faser: (1) Problemidentifiering inom verksamheten genom framställning av verksamhetsmodeller, insamling av data genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med intressenter och framtagning av teoretisk bas. Som teoretisk referensram i denna uppsats definieras Integration och Interoperabilitet (I &amp; I), vad verksamhetsprocesser är, vad som skiljer teknisk- och organisatorisk interoperabilitet åt, hur verksamhetsmodeller skapas, agil mjukvaruutveckling och användbarhet av IT-system. (2) Utveckling, ingrepp och utvärdering. IT-systemet utvecklas genom en iterativ och inkrementell mjukvaruutvecklingsprocess där fokus ligger på att lösa problem som identifierats. I utvecklingsarbetet har krav och begränsningar identifierats för att skapa verksamhetsmodellen börläget. Det IT-system som utvecklas utgår från detta börläge där IT-systemet revideras utifrån brister som uppkommit från intervjuer med intressenter efter varje iteration. Första iterationen av IT-systemet lyckades inte uppfylla intressenternas krav och förväntningar. Det lyckades däremot senare iterationer av IT-systemet med, där det senare implementeras inom organisationen. När IT-systemet har implementerats utvärderas det av slutanvändarna för att identifiera om systemutvecklarna har lyckats lösa verksamhetsproblemen och för att kontrollera användbarheten hos IT-systemet. (3) I reflektion- och lärandefasen diskuteras och analyseras resultatet mot den teoretiska referensramen och tillvägagångssättet. Resultatet visar att systemutvecklarna lyckats identifiera de komplexa problemen inom organisationen och lyckats skapa ett nytt IT-system som uppfyller intressenters behov samtidigt som det löser de identifierade verksamhetsproblemen. (4) I sista fasen formalisering av lärdomar sammanställs generella koncept som går att använda i andra projekt. I denna uppsats identifieras åtta aspekter och principer en systemutvecklare kan använda sig av när de ska utveckla IT-system. / This study will increase understanding of how a system developer can solve complex problems within organizations by developing a new information technology system (IT-system), with a focus on technical- and organizational interoperability at the integration process. The authors act as system developers through a case study where there is a need for a new IT-system. In this thesis an abductive approach is used combined with an instrumental case study. The work is split up into four phases: (1) Identifying problems within the organization by drawing up business models, collecting data through qualitative semi-structured interviews with stakeholders, and the development of a theoretical base. As theoretical frame of reference Integration and interoperability (I &amp; I) is defined, business models are explained, how technical- and operational interoperability differs, how business models are created, agile software development and usability of IT-systems. (2) Building, intervention and evaluation. The IT-system is built using an iterative and incremental software development process where focus is on solving the identified problems. During the development stage requirements and challenges are identified to create the business model target view. The IT-system is developed to reflect this view where each iteration of the IT-system is revised from flaws discovered during interviews with stakeholders. The first iteration did not fulfill the stakeholders’ requirements and expectations, but later iterations succeeded in this and were implemented within the organization. When the IT-system had been implemented, it was evaluated by the end users to identify if the system developers had succeeded in solving the organizational problems, and to check usability of the IT-system. (3) Reflection and learning. The result is analyzed and discussed, compared to the theoretical frame of reference and course of action. The result shows that system developers succeeded in identifying complex problems within the organization and managed to create a new IT-system that met stakeholders’ needs, while also solving identified organizational problems. (4) In the last phase formalization of learning are general concepts compiled that can be used in other projects. In this thesis are eight aspects and principles are identified that can be used by system developers when developing IT-systems.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs – att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2006, på uppdrag av Försvarsmakten (FM), bedrivit forskning inom SI syftandes till att undersöka hur SI kan stödja utvecklingen av FM ledningsfunktion. Uppsatsen har fått sin inspiration från forskningen som FOI genomfört mellan 2006-2013.Betraktelsen görs utifrån ramverket ledningssystem och dess beståndsdelar såsom organisation, personal, metod, och teknik. Därmed hur SI påverkar FMV inom ledningssystemets delar. Uppsatsen använder sig av en teoristyrd enfallstudie som kompletteras med en analys. Fallstudien skapar empirin för uppsatsen vilket därefter jämförs med teorin genom en analysmodell. Resultatet från uppsatsen är att ett införande av SI på FMV påverkar hela FMVs ledningssystem med tyngdpunkt på det organisatoriska ansvarsförhållandet mellan myndigheterna FM och FMV. Det styrs av att behovet av militär domänkunskap kommer att öka, jämfört med idag, då ontologier utvecklas och vidmakthålls. SI har emellertid ett flertal positiva egenskaper så det är dags för FMV och FM att överväga konsekvenserna och sikta på en framtida utveckling inom SI. / This thesis is based on the fundamentals of military technology – how technology affects military activities. It does so by investigating how elements of Semantic Interoperability (SI) affect the military context, by examining the work of an organization, which is used to working with traditional exchanges of information between computer systems, and how that work would be affected if the first step of SI – the development of application ontologies – were introduced. The organization in question is the Swedish Defence Materiel Administration (FMV), which has long experience of the development and maintenance of information exchange interfaces based on dedicated formats and protocols.Since 2006 the Swedish Defence Research Agency (FOI) has, on behalf of the Swedish Armed Forces (SAF), conducted SI research focused on investigating how SI could support the development of SAF command and control functions. The essay has been inspired by this research and the reports produced by FOI during the period 2006-2013.The analysis is based on a command and control system and its constituent elements, such as organization, personnel, methodology, and technology, in order to identify how SI affects FMV within these areas. The essay uses a theory-driven one-case study complemented with a theoretical analysis. The study produces empirical data, which is then compared with SI theory using an analytical model.The results show that the introduction of SI in FMV would affect the entire FMV command and control system, particularly the organizational responsibility relationship between SAF and FMV. This is governed by the fact that the need for military domain knowledge will increase with the development and maintenance of ontologies when compared to today’s traditional development. However, SI has several positive attributes; so it is time for FMV and SAF to consider the consequences and aim for development of SI in the future.

In order to create a complete BIM-model of a whole project, it is common thatseveral programs and software-suites are used. It is beneficial if the models producedin these programs are compatible with each other, in order to improve theeffectiveness of the construction process as a whole. If a model created in oneprogram has to be altered in order to be compatible with another the result is excesswork.Designers, utilizing Civil 3D, more often than not have to alter constructions whichare to be part of a surface-model. This creates a situation where the construction hasto be modelled twice as Civil 3D cannot use the original model. The purpose of thisessay is to research the problems pertaining to surface creation in Civil 3D and theconsequences they have for designers.To better understand the process of surface creation of an object containing verticalparts a practical study of the subject has been carried out in Civil 3D. A simpleconstruction was created in Revit and imported to Civil 3D as to create a surface ofthe highest parts of the construction.The methods used by designers working in Civil 3D were researched as a qualitativestudy by means of surveys and interviews. The result of the study makes it clear thatthe respondents are dependent on models from different fields involved in the sameproject. As the models do not automatically adapt to the software used by thedesigners in question a considerable amount of manual reconstruction of models areneeded. Fundamentally, the issue is two-fold. Firstly, designers depend upon 3Dmodels and objects created by others. Secondly, Civil 3D cannot render verticalsurfaces or overhangs while creating surfaces. Knowledge about the way Civil 3Dworks and utilizing methods avoiding future problems before they occur has thepotential to improve workflow. Sufficient communication between parties involvedalso results in a more effective process.

I Försvarsbeslut 2015 skiftades Försvarsmaktens fokus från internationell verksamhet till det nationella försvaret. Sveriges militärstrategiska koncept ger uttryck för att vi ska vinna kriget tillsammans med andra alternativt undvika att förlora ensamma. Interoperabilitet torde således vara viktigt för första delen i konceptet. Svensk definition av interoperabilitet skiljer sig från exempelvis USAs genom att vår endast omfattar multinationell verksamhet, emedan USAs omfattar även nationell kontext. Med USAs definition blir interoperabilitetsbegreppet lika viktigt för andra delen i konceptet, att undvika att förlora ensamma. Vikten av interoperabilitet kopplat till Sveriges militärstrategiska koncept är svårt att argumentera emot. En gemensam förståelse för interoperabilitetsbegreppet borde vara en nödvändig utgångspunkt för att möjliggöra interoperabilitet. Denna studies syfte är att undersöka hur den svenska stabsofficeren uppfattar begreppet interoperabilitet. För att uppfylla syftet genomförs intervjuer där insamlad data tolkas och presenteras. Resultaten visar på en samstämmig uppfattning kring interoperabilitet på en övergripande nivå. Interoperabilitet på djupare nivå där varierar resultaten från att majoriteten av respondenter delar uppfattning till att motsättningar råder. Sammantaget påvisas att interoperabilitetsbegreppet uppfattas diffust.

Interoperabilitet är ett fenomen som har existerat i flera år, redan innan digitaliseringen tog fart. Begreppet har dock blivit allt mer omtalat sista tiden, främst på grund av hur samhället blir mer och mer digitaliserat. Definitionen av interoperabilitet kan skilja och dess existens kan delas in i tre olika kategorier i form av teknisk, semantisk och organisatorisk interoperabilitet. Teknisk interoperabilitet är den aspekt som ses som mest komplicerad och fokuserar främst på teknologiska samband mellan informationssystem. Organisatorisk interoperabilitet har en inriktning på organisationen i sig och semantisk på betydelsen av data. Syftet med denna uppsats har varit att belysa vilka de tekniska kraven är samt vilka utmaningar en organisation står inför för att uppnå god teknisk interoperabilitet.Inriktningen i uppsatsen har således varit på teknisk interoperabilitet. För att besvara syftet genomfördes en undersökning inom en organisation och hur deras informationssystem samverkade och samarbetade när de arbetade med avvikelser. Genomförandet av en kvalitativ ansats resulterade i insamlade empiri genom semi- strukturerade intervjuer med sex olika informanter. Ramverket ISIMM applicerades i syfte till att utforma intervjufrågor som ämnade till fyra subkategorier inom teknisk interoperabilitet. Vidare presenterades resultatet inom de fyra subkategorierna mjukvara, data, kommunikation och fysisk interoperabilitet, samt informanternas generella åsikter om informationsflödet. Analysen blev en form av tematisering, där teman framkom inom respektive subkategori. De specifika teman diskuterades tillsammans med resultatet från undersökningen och teorier från litteraturstudien. Vidare identifierades fem faktorer som behöver ta hänsyn till när målet är att förbättra teknisk interoperabilitet. De finns en tydlig koppling mellan de fem faktorerna genom att ha ett unifierat informationsutrymme. Följande faktorer som identifierades i studien är struktur, standarder, navigering, tillgänglighet och kompetens. Identifieringen av dessa faktorer leder till att organisationer kan ha en större förståelse till varför teknisk interoperabilitet är så viktigt samt hur de kan ämna att förbättra den / Interoperability is a phenomenon that has existed for several years, even before digitalization took off. However, the concept is right now more popular than ever, mainly due to how society is becoming more and more digital. The definition can differ, and its existence can be divided into three different categories in the form of technical, semantic and organizational interoperability. Technical interoperability is the aspect that is seen as most complicated and focuses mainly on technological connections between information systems. Organizational interoperability has a focus on the organization itself and semantically on the meaning of data. The purpose of this thesis has been to explain what the technical requirements are and what challenges an organization face to achieve good technical interoperability. The focus of the thesis has therefore been on technical interoperability. To answer the purpose, a survey was conducted within an organization and how their information systems interacted and cooperated when working with deviations. The implementation of a qualitative approach resulted in collected empirical data through semi-structured interviews with six different informants. The ISIMM framework was applied in order to design the interview questions that were intended for four subcategories within technical interoperability. Furthermore, the results were presented in the four subcategories software, data, communication and physical interoperability, as well as the informants' general views on the flow of information. The analysis became a form of thematization, where themes emerged within each subcategory. The specific themes were discussed together with the results of the study and theories from the literature study. Furthermore, five factors were identified that need to be taken into account when intending to improve technical interoperability. There is a clear link between the five factors by having a unified information space. The following factors identified in the study are structure, standards, navigation, availability and competence. The identification of these factors means that organizations can have a greater understanding of why technical interoperability is so important and how they can intend to improve it.

<p>Vid sändning av digital television är det möjligt att utöver ljud och bild även sända och erbjuda olika typer av tjänster och applikationer till mottagare. Vid utveckling av applikationer för digital television kan man välja att utveckla i antingen DVB-J (som är en bantad variant av Java för exekvering i Set-Top-Boxar) eller i DVB-HTML (som till stor del överensstämmer med XHTML). Syftet med detta arbete är att utreda hur DVB-J och DVB-HTML kan kombineras i en och samma applikation och hur interoperabilitet kan uppnås mellan DVB-J och DVB-HTML.</p>