Interoperabilitet som förutsättning för gemensamma operationer.   En analys av, för svenska Försvarsmakten styrande och inriktande dokument, utifrån Michael Codners teorier om interoperabilitet. Sammanfattning: I Försvarsmaktens uppdrag från regering och riksdag står det att huvuduppgiften är att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar med grunden i förmåga till väpnad strid. Därutöver beskrivs att denna uppgift skall kunna lösas enskilt eller i samverkan med andra. Försvarsmaktens förband ska även ha förmåga att verka försvarsmaktsgemensamt. I samverkan med andra kan innebära någon form av gemensam operation. Gemensamma operationer ställer krav på interoperabilitet. I svensk Militärstrategisk doktrin står det att den ska harmonisera med internationella doktriner för att vara kompatibel med dessa. Om nu svensk definition av interoperabilitet hänför sig till internationella tolkningar av begreppet, på vilket sätt skapar de dokument som inriktar och styr Försvarsmakten, förutsättningar för interoperabilitet, mellan nationella enheter och med internationella samarbetspartners. Att analysera om dessa förutsättningar finns i styrande dokument är syftet med denna uppsats.   Interoperabilitet definieras av Försvarsmakten som en förmåga att fungera effektivt inom multinationellt samarbete. För analys av Försvarsmaktens styrande dokument skapas i uppsatsen ett analysschema som grundar sig på internationell forskning om interoperabilitet. Analysen kommer fram till att de flesta av interoperabilitetens dimensioner berörs av något dokument men också att det finns utvecklingspotential. Avslutande diskussionen redogör för ett antal förslag på utveckling av de styrande dokumenten för att dessa bättre ska skapa förutsättningar för interoperabilitet och gemensamma operationer.

Politikerveckan i Almedalen brukar ses som den viktigaste tiden i svensk politik varje år. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på hur riksdagspartiernas tal har förändrats mellan två strategiskt valda nedslagsperioder – år 2013 och år 2017. Dessa år valdes eftersom de är åren innan de två senaste valen. Undersökningen begagnade sig av en tematisk textanalys och utgick ifrån Anthony Downs aktörsorienterade modell och Gunnar Sjöbloms teori om hur partier agerar i ett flerpartisystem. De viktigaste fynden i uppsatsen är att stöd hittades för att partierna i stor utsträckning pratar om snarlika frågor; att mindre partier är mer benägna att profilera sig; och att partierna trots att man försöker locka rörliga mittenväljare ändå i hög grad håller fast vid teman som kan kopplas till partiets ideologiska grund. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet sticker emellertid ut i sammanhanget då dessa två partier, trots att de inte ingår i någon officiell allians med andra partier, ändå valde att profilera sig särskilt mycket i vissa ämnen trots att det teoretiska ramverket förskriver att sådana partier bör fokusera på att locka en bred väljargrupp – inte smala sådana. Ansvar var det tema som tillskrevs störst betydelse överlag båda åren. Invandring och främlingsfientlighet var de teman som sett tillalla partier ökade mest i betydelse 2017 jämfört med 2013. Kristdemokraterna var det parti som allra tydligt gjorde en omsvängning mellan åren gällande hur man vinkade temainvandring och främlingsfientlighet. / <p>2018-06-07.</p>

The Center Party’s election results in 2022 was a great loss in comparison to the previous election. A distinguishing difference was the Center Party’s attitude to and choice of coalition partner where they 2018 proclaimed the Social Democrats to one of its main contenders along with the Sweden Democrats for to in the coming election express a will to partake in the same government as the Social Democrats, even though many party members and voters indicated that it wasn’t something they would prefer. This study therefore aims to explain the change in attitude by investigating underlying motives based on Gunnar Sjöblom’s rational theory about parties as strategic actors acting on three arenas: the internal arena, the electoral arena and the parliamentary arena. The arenas have different objectives and the motives are predefined based on these arenas to consist of reaching party cohesion, vote maximization and parliamentary power. Motive analysis is the method which is used to analyze the empirical material which is then analyzed in relation to the arena theories. The result shows that in similarity with previous research, a single motive cannot itself explain a party’s behaviour, however the motive indicators together with the party’s actions that the parliamentary arena’s motive showed to weigh heavier than the other motives.

The purpose of this paper was to seek answers to why the Christian Democrats decided to actively contribute to the December agreement as well as its termination. My questions are: • Why did the Christian Democrats decide to join the December agreement? • Why did the Christian Democrats decide to leave the December agreement? I have used an analysis model based on the model Gunnar Sjöblom developed to explain how parties in a multi-party system reach their overall goal of program realization. As a development of Sjöblom's model, I have added an aspect from Karl Loxbo about the importance of the parties' strategic actions over time. I have also used Tommy Möller's description of eleven factors that affect the scope of action for political leaders at national level. I have used a case study design and made a comparison of two different analysis units in time. To chart the course of events and to find causal mechanisms, I have used process tracking. My conclusions are that the Christian Democrats had a primary focus on cohesion of the Alliance as a starting point for entering into the December agreement and that the party largely left the agreement because the new party leader considered it as a barrier to realizing the party's new political orientation. The situation that arose after the Swedish Democrats entered the Riksdag and brought entirely new conditions remains to be solved.