Interoperabilitet som förutsättning för gemensamma operationer.   En analys av, för svenska Försvarsmakten styrande och inriktande dokument, utifrån Michael Codners teorier om interoperabilitet. Sammanfattning: I Försvarsmaktens uppdrag från regering och riksdag står det att huvuduppgiften är att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar med grunden i förmåga till väpnad strid. Därutöver beskrivs att denna uppgift skall kunna lösas enskilt eller i samverkan med andra. Försvarsmaktens förband ska även ha förmåga att verka försvarsmaktsgemensamt. I samverkan med andra kan innebära någon form av gemensam operation. Gemensamma operationer ställer krav på interoperabilitet. I svensk Militärstrategisk doktrin står det att den ska harmonisera med internationella doktriner för att vara kompatibel med dessa. Om nu svensk definition av interoperabilitet hänför sig till internationella tolkningar av begreppet, på vilket sätt skapar de dokument som inriktar och styr Försvarsmakten, förutsättningar för interoperabilitet, mellan nationella enheter och med internationella samarbetspartners. Att analysera om dessa förutsättningar finns i styrande dokument är syftet med denna uppsats.   Interoperabilitet definieras av Försvarsmakten som en förmåga att fungera effektivt inom multinationellt samarbete. För analys av Försvarsmaktens styrande dokument skapas i uppsatsen ett analysschema som grundar sig på internationell forskning om interoperabilitet. Analysen kommer fram till att de flesta av interoperabilitetens dimensioner berörs av något dokument men också att det finns utvecklingspotential. Avslutande diskussionen redogör för ett antal förslag på utveckling av de styrande dokumenten för att dessa bättre ska skapa förutsättningar för interoperabilitet och gemensamma operationer.

Ett ökat fokus på svensk försvarsförmåga under 2020-talet medför sannolikt ökade krav på inter-operabilitet såväl nationellt som internationellt, inte minst avseende ledningsfunktionen. Uppsatsens syfte är att analysera hur förutsättningarna för interoperabel ledning av gemensamma operationer ser ut i Försvarsmakten doktrinärt, samt hur de upplevs av officerare på operativ och högre taktisk nivå. Metoden är kvalitativ och består av textanalys kompletterad med semistrukturerade intervjuer. Analysen visar att de doktrinära förutsättningarna för interoperabel ledning av gemensamma operationer är relativt goda. Samtidigt visar intervjusvaren att det finns en diskrepans mellan doktrin och praktik avseende i första hand ledningssystemet som förutsättningsskapande för ledning av gemensamma operationer. De olika organisationsnivåernas uppfattning om vari problematiken ligger skiljer sig dessutom delvis åt.

I Doktrin för Gemensamma operationer från 2020 introduceras svensk operationskonst som består av byggstenarna manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande. Införandet och accentueringen av integrationstänkande som en grundläggande princip för militära operationer signalerar tydligt betydelsen av Försvarsmaktens integrering med andra aktörer, nationellt som internationellt.  Tankarna om integration i denna nya allomfattande bemärkelse är ur svenskt perspektiv nya, där både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter kring begreppet uppfattas vara mycket begränsade vilket kan leda till att begreppet missförstås alternativt inte kommer till sin rätt med följd att de eftersökta synergieffekterna inte uppnås. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Codners interoperabilitetsteori undersöka i vilken omfattning svenska officiella politiska och militära styrdokument stödjer eller skapar förutsättningar för integration och integrationstänkande. Denna kunskap skapar förståelse för olika dimensioner av integration och dess roll i en praktiknära kontext då det belyser relevanta aspekter som behöver omhändertas för att främja integrering av förmågor, aktiviteter och metoder.  Uppsatsens resultat har påvisat att begrepp och sammanhang som indikerar former av integration och integrationstänkande i inriktande och styrande publikationer förekommer i hög grad. Huvudsakligen uttrycks detta genom olika beskrivningar av samarbeten, samverkan och samordning där strävan till integration ska förstås som en avsikt att skapa och finna gynnsamma synergier tillsammans med andra relevanta aktörer.