Interoperabilitet är ett fenomen som har existerat i flera år, redan innan digitaliseringen tog fart. Begreppet har dock blivit allt mer omtalat sista tiden, främst på grund av hur samhället blir mer och mer digitaliserat. Definitionen av interoperabilitet kan skilja och dess existens kan delas in i tre olika kategorier i form av teknisk, semantisk och organisatorisk interoperabilitet. Teknisk interoperabilitet är den aspekt som ses som mest komplicerad och fokuserar främst på teknologiska samband mellan informationssystem. Organisatorisk interoperabilitet har en inriktning på organisationen i sig och semantisk på betydelsen av data. Syftet med denna uppsats har varit att belysa vilka de tekniska kraven är samt vilka utmaningar en organisation står inför för att uppnå god teknisk interoperabilitet.Inriktningen i uppsatsen har således varit på teknisk interoperabilitet. För att besvara syftet genomfördes en undersökning inom en organisation och hur deras informationssystem samverkade och samarbetade när de arbetade med avvikelser. Genomförandet av en kvalitativ ansats resulterade i insamlade empiri genom semi- strukturerade intervjuer med sex olika informanter. Ramverket ISIMM applicerades i syfte till att utforma intervjufrågor som ämnade till fyra subkategorier inom teknisk interoperabilitet. Vidare presenterades resultatet inom de fyra subkategorierna mjukvara, data, kommunikation och fysisk interoperabilitet, samt informanternas generella åsikter om informationsflödet. Analysen blev en form av tematisering, där teman framkom inom respektive subkategori. De specifika teman diskuterades tillsammans med resultatet från undersökningen och teorier från litteraturstudien. Vidare identifierades fem faktorer som behöver ta hänsyn till när målet är att förbättra teknisk interoperabilitet. De finns en tydlig koppling mellan de fem faktorerna genom att ha ett unifierat informationsutrymme. Följande faktorer som identifierades i studien är struktur, standarder, navigering, tillgänglighet och kompetens. Identifieringen av dessa faktorer leder till att organisationer kan ha en större förståelse till varför teknisk interoperabilitet är så viktigt samt hur de kan ämna att förbättra den / Interoperability is a phenomenon that has existed for several years, even before digitalization took off. However, the concept is right now more popular than ever, mainly due to how society is becoming more and more digital. The definition can differ, and its existence can be divided into three different categories in the form of technical, semantic and organizational interoperability. Technical interoperability is the aspect that is seen as most complicated and focuses mainly on technological connections between information systems. Organizational interoperability has a focus on the organization itself and semantically on the meaning of data. The purpose of this thesis has been to explain what the technical requirements are and what challenges an organization face to achieve good technical interoperability. The focus of the thesis has therefore been on technical interoperability. To answer the purpose, a survey was conducted within an organization and how their information systems interacted and cooperated when working with deviations. The implementation of a qualitative approach resulted in collected empirical data through semi-structured interviews with six different informants. The ISIMM framework was applied in order to design the interview questions that were intended for four subcategories within technical interoperability. Furthermore, the results were presented in the four subcategories software, data, communication and physical interoperability, as well as the informants' general views on the flow of information. The analysis became a form of thematization, where themes emerged within each subcategory. The specific themes were discussed together with the results of the study and theories from the literature study. Furthermore, five factors were identified that need to be taken into account when intending to improve technical interoperability. There is a clear link between the five factors by having a unified information space. The following factors identified in the study are structure, standards, navigation, availability and competence. The identification of these factors means that organizations can have a greater understanding of why technical interoperability is so important and how they can intend to improve it.

Denna studie ska öka förståelse för hur systemutvecklare kan lösa komplexa problem inom organisationer genom att utveckla ett nytt informationsteknologi-system (IT-system) där fokus läggs på teknisk- och organisatorisk interoperabilitet vid integrationsprocessen. Författarna agerar som systemutvecklare via en fallstudie där det finns behov av ett nytt IT-system. I uppsatsen används ett abduktivt tillvägagångssätt där en instrumentell fallstudie används. Genomförandet av arbetet delas in i fyra olika faser: (1) Problemidentifiering inom verksamheten genom framställning av verksamhetsmodeller, insamling av data genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med intressenter och framtagning av teoretisk bas. Som teoretisk referensram i denna uppsats definieras Integration och Interoperabilitet (I & I), vad verksamhetsprocesser är, vad som skiljer teknisk- och organisatorisk interoperabilitet åt, hur verksamhetsmodeller skapas, agil mjukvaruutveckling och användbarhet av IT-system. (2) Utveckling, ingrepp och utvärdering. IT-systemet utvecklas genom en iterativ och inkrementell mjukvaruutvecklingsprocess där fokus ligger på att lösa problem som identifierats. I utvecklingsarbetet har krav och begränsningar identifierats för att skapa verksamhetsmodellen börläget. Det IT-system som utvecklas utgår från detta börläge där IT-systemet revideras utifrån brister som uppkommit från intervjuer med intressenter efter varje iteration. Första iterationen av IT-systemet lyckades inte uppfylla intressenternas krav och förväntningar. Det lyckades däremot senare iterationer av IT-systemet med, där det senare implementeras inom organisationen. När IT-systemet har implementerats utvärderas det av slutanvändarna för att identifiera om systemutvecklarna har lyckats lösa verksamhetsproblemen och för att kontrollera användbarheten hos IT-systemet. (3) I reflektion- och lärandefasen diskuteras och analyseras resultatet mot den teoretiska referensramen och tillvägagångssättet. Resultatet visar att systemutvecklarna lyckats identifiera de komplexa problemen inom organisationen och lyckats skapa ett nytt IT-system som uppfyller intressenters behov samtidigt som det löser de identifierade verksamhetsproblemen. (4) I sista fasen formalisering av lärdomar sammanställs generella koncept som går att använda i andra projekt. I denna uppsats identifieras åtta aspekter och principer en systemutvecklare kan använda sig av när de ska utveckla IT-system. / This study will increase understanding of how a system developer can solve complex problems within organizations by developing a new information technology system (IT-system), with a focus on technical- and organizational interoperability at the integration process. The authors act as system developers through a case study where there is a need for a new IT-system. In this thesis an abductive approach is used combined with an instrumental case study. The work is split up into four phases: (1) Identifying problems within the organization by drawing up business models, collecting data through qualitative semi-structured interviews with stakeholders, and the development of a theoretical base. As theoretical frame of reference Integration and interoperability (I & I) is defined, business models are explained, how technical- and operational interoperability differs, how business models are created, agile software development and usability of IT-systems. (2) Building, intervention and evaluation. The IT-system is built using an iterative and incremental software development process where focus is on solving the identified problems. During the development stage requirements and challenges are identified to create the business model target view. The IT-system is developed to reflect this view where each iteration of the IT-system is revised from flaws discovered during interviews with stakeholders. The first iteration did not fulfill the stakeholders’ requirements and expectations, but later iterations succeeded in this and were implemented within the organization. When the IT-system had been implemented, it was evaluated by the end users to identify if the system developers had succeeded in solving the organizational problems, and to check usability of the IT-system. (3) Reflection and learning. The result is analyzed and discussed, compared to the theoretical frame of reference and course of action. The result shows that system developers succeeded in identifying complex problems within the organization and managed to create a new IT-system that met stakeholders’ needs, while also solving identified organizational problems. (4) In the last phase formalization of learning are general concepts compiled that can be used in other projects. In this thesis are eight aspects and principles are identified that can be used by system developers when developing IT-systems.

As of the 7th of March 2024, Sweden has become a member of the North Atlantic Treaty Organisation, NATO. Interoperability between the two organizations will be essential to ensure a high level of cooperation in future multinational land operations. The study will be conducted on NATO doctrine: Allied Joint Doctrine for the Conduct of Operations, and the Swedish Armed Forces army doctrine: Reglemente Armé - Taktik 2023. The aim of this study is to show the level of organizational and technical interoperability between the two doctrines through the theory of Levels of Coalition Interoperability (LCI). By comparing the two doctrines to each other we find that the Swedish army and NATO are similar in many descriptions of methods and principles, mostly since the Swedish army has chosen to adept many parts of their doctrine towards NATO. However, NATO do show a lot of flexibility and adaptability towards partner nations, giving the two doctrines a high level of interoperability. The doctrines differ in description of methods for data exchange at a physical level and gives room for commanders to interpret certain aspects of the doctrines, which shows that there can be developments made to increase the interoperability, mainly in the area of adaptation of standardized methods.

This thesis was one of the deliverables of StandIN. The purpose of StandIN was to propose a common framework including standards for technical interoperability. The goal of this thesis was to structure and analyze information about the knowledge- and adoption level of the standards among providers of healthcare information systems (HIS's). Moreover, it aimed to evaluate different aspect that might affect the adoption. The target group was providers of HIS's used in Swedish county councils and regions. The information was gathered through a survey and semi-structured interviews, and stored in an Excel database. From the database, Pivot tables and charts were created in order to show the knowledge- as well as adoption level of the different standards. The results were thereafter compared to theory about interoperability and standard adoption. It was clear that the knowledge level varied for the different standards. In addition, the adoption level was very low - except from CCOW and HL7 v2. Least adopted were domain-specific standards. The results also indicated a trend for only adopting parts of standards. Moreover, many providers stated that they performed specific integrations rather than followed common standards. This seemed to be due to the choice of standards being too wide, and the actual adoption not being consistent among the different providers. According to the providers, an introduction of a national framework based on uniform and consistent international standards was an awaited solution to the problem. A future extension of this thesis would be to perform a similar study involving the customers. The database could also be used to do clustered analyses of the adoption state in different county councils and regions. Moreover, it could be used to analyze the development of standard adoption over time. / Den här uppsatsen var ett utav delresultaten i StandIN, ett initiativ till att ta fram ett gemensamt ramverk med standarder för teknisk interoperabilitet. Den här uppsatsen syftade till att strukturera och analysera information om kunskaps- och tillämpningsnivån för de tilltänkta standarderna. Målgruppen var leverantörer av vårdinformationssystem som används i Sveriges landsting och regioner. Informationen samlades in genom en enkät samt semi-strukturerade intervjuer, och lagrades sedan i en Excel-databas. Pivot-tabeller och -diagram skapades för att visualisera kunskaps- och tillämpningsnivån, och resultaten jämfördes sedan med teori om interoperabilitet och standardtillämpning. Det var tydligt att kunskapsnivån skilde sig för de olika standarderna. Tillämpningsnivån var generellt sett väldigt låg, bortsett från CCOW och HL7 v2. Minst tillämpade var domänspecifika standarder. Det var också tydligt att centrala leverantörer inte tillämpade samma standarder, vilket troligtvis påverkar de kompletterande systemen. Många leverantörer gjorde snarare specifika integrationer, än följde gemensamma standarder. Anledningen var att valet av standarder var för brett, och att den faktiska tillämpningen av standarder inte var konsekvent mellan olika leverantörer. Enligt leverantörerna skulle ett nationellt ramverk med enhetliga och internationella standarder vara en efterlängtad lösning på problemet. En fortsättning på denna uppsats är att använda databasen till att göra klusteranalyser för tillämpningsnivån av standarder hos system i olika landsting och regioner. Databasen skulle också kunna användas till att analysera utvecklingen av kunskap och tillämpning över tid. / StandIN