Interoperabilitet är ett fenomen som har existerat i flera år, redan innan digitaliseringen tog fart. Begreppet har dock blivit allt mer omtalat sista tiden, främst på grund av hur samhället blir mer och mer digitaliserat. Definitionen av interoperabilitet kan skilja och dess existens kan delas in i tre olika kategorier i form av teknisk, semantisk och organisatorisk interoperabilitet. Teknisk interoperabilitet är den aspekt som ses som mest komplicerad och fokuserar främst på teknologiska samband mellan informationssystem. Organisatorisk interoperabilitet har en inriktning på organisationen i sig och semantisk på betydelsen av data. Syftet med denna uppsats har varit att belysa vilka de tekniska kraven är samt vilka utmaningar en organisation står inför för att uppnå god teknisk interoperabilitet.Inriktningen i uppsatsen har således varit på teknisk interoperabilitet. För att besvara syftet genomfördes en undersökning inom en organisation och hur deras informationssystem samverkade och samarbetade när de arbetade med avvikelser. Genomförandet av en kvalitativ ansats resulterade i insamlade empiri genom semi- strukturerade intervjuer med sex olika informanter. Ramverket ISIMM applicerades i syfte till att utforma intervjufrågor som ämnade till fyra subkategorier inom teknisk interoperabilitet. Vidare presenterades resultatet inom de fyra subkategorierna mjukvara, data, kommunikation och fysisk interoperabilitet, samt informanternas generella åsikter om informationsflödet. Analysen blev en form av tematisering, där teman framkom inom respektive subkategori. De specifika teman diskuterades tillsammans med resultatet från undersökningen och teorier från litteraturstudien. Vidare identifierades fem faktorer som behöver ta hänsyn till när målet är att förbättra teknisk interoperabilitet. De finns en tydlig koppling mellan de fem faktorerna genom att ha ett unifierat informationsutrymme. Följande faktorer som identifierades i studien är struktur, standarder, navigering, tillgänglighet och kompetens. Identifieringen av dessa faktorer leder till att organisationer kan ha en större förståelse till varför teknisk interoperabilitet är så viktigt samt hur de kan ämna att förbättra den / Interoperability is a phenomenon that has existed for several years, even before digitalization took off. However, the concept is right now more popular than ever, mainly due to how society is becoming more and more digital. The definition can differ, and its existence can be divided into three different categories in the form of technical, semantic and organizational interoperability. Technical interoperability is the aspect that is seen as most complicated and focuses mainly on technological connections between information systems. Organizational interoperability has a focus on the organization itself and semantically on the meaning of data. The purpose of this thesis has been to explain what the technical requirements are and what challenges an organization face to achieve good technical interoperability. The focus of the thesis has therefore been on technical interoperability. To answer the purpose, a survey was conducted within an organization and how their information systems interacted and cooperated when working with deviations. The implementation of a qualitative approach resulted in collected empirical data through semi-structured interviews with six different informants. The ISIMM framework was applied in order to design the interview questions that were intended for four subcategories within technical interoperability. Furthermore, the results were presented in the four subcategories software, data, communication and physical interoperability, as well as the informants' general views on the flow of information. The analysis became a form of thematization, where themes emerged within each subcategory. The specific themes were discussed together with the results of the study and theories from the literature study. Furthermore, five factors were identified that need to be taken into account when intending to improve technical interoperability. There is a clear link between the five factors by having a unified information space. The following factors identified in the study are structure, standards, navigation, availability and competence. The identification of these factors means that organizations can have a greater understanding of why technical interoperability is so important and how they can intend to improve it.

This thesis was one of the deliverables of StandIN. The purpose of StandIN was to propose a common framework including standards for technical interoperability. The goal of this thesis was to structure and analyze information about the knowledge- and adoption level of the standards among providers of healthcare information systems (HIS's). Moreover, it aimed to evaluate different aspect that might affect the adoption. The target group was providers of HIS's used in Swedish county councils and regions. The information was gathered through a survey and semi-structured interviews, and stored in an Excel database. From the database, Pivot tables and charts were created in order to show the knowledge- as well as adoption level of the different standards. The results were thereafter compared to theory about interoperability and standard adoption. It was clear that the knowledge level varied for the different standards. In addition, the adoption level was very low - except from CCOW and HL7 v2. Least adopted were domain-specific standards. The results also indicated a trend for only adopting parts of standards. Moreover, many providers stated that they performed specific integrations rather than followed common standards. This seemed to be due to the choice of standards being too wide, and the actual adoption not being consistent among the different providers. According to the providers, an introduction of a national framework based on uniform and consistent international standards was an awaited solution to the problem. A future extension of this thesis would be to perform a similar study involving the customers. The database could also be used to do clustered analyses of the adoption state in different county councils and regions. Moreover, it could be used to analyze the development of standard adoption over time. / Den här uppsatsen var ett utav delresultaten i StandIN, ett initiativ till att ta fram ett gemensamt ramverk med standarder för teknisk interoperabilitet. Den här uppsatsen syftade till att strukturera och analysera information om kunskaps- och tillämpningsnivån för de tilltänkta standarderna. Målgruppen var leverantörer av vårdinformationssystem som används i Sveriges landsting och regioner. Informationen samlades in genom en enkät samt semi-strukturerade intervjuer, och lagrades sedan i en Excel-databas. Pivot-tabeller och -diagram skapades för att visualisera kunskaps- och tillämpningsnivån, och resultaten jämfördes sedan med teori om interoperabilitet och standardtillämpning. Det var tydligt att kunskapsnivån skilde sig för de olika standarderna. Tillämpningsnivån var generellt sett väldigt låg, bortsett från CCOW och HL7 v2. Minst tillämpade var domänspecifika standarder. Det var också tydligt att centrala leverantörer inte tillämpade samma standarder, vilket troligtvis påverkar de kompletterande systemen. Många leverantörer gjorde snarare specifika integrationer, än följde gemensamma standarder. Anledningen var att valet av standarder var för brett, och att den faktiska tillämpningen av standarder inte var konsekvent mellan olika leverantörer. Enligt leverantörerna skulle ett nationellt ramverk med enhetliga och internationella standarder vara en efterlängtad lösning på problemet. En fortsättning på denna uppsats är att använda databasen till att göra klusteranalyser för tillämpningsnivån av standarder hos system i olika landsting och regioner. Databasen skulle också kunna användas till att analysera utvecklingen av kunskap och tillämpning över tid. / StandIN

The toll system selected countries, taxes of road transport in Italy, legislation, used technology, compatibility, taxes of vehicles, repair and system organization, next fiscal arrangements in the area road transport, payment methods, Telepass, contractual and technical interoperability.