Inledning: Organisationer lever idag en vardag som ständigt förändras och utvecklas. Därav behöver organisationer hela tiden arbeta med ständiga förbättringar för att inte tappa konkurrenskraft. Nya verksamhetsutvecklingskoncept, nya teknologier samt nya lagar och regler är bara några aspekter som försvårar för organisationer att hänga med i utvecklingen. Kvalitetsutveckling är centralt och Lean är ett verksamhetsutvecklingskoncept som fått en explosionsartad spridning inom såväl privata som statliga organisationer. Att implementera Lean-konceptet är komplext och forskare menar att en fungerande kommunikation är en förutsättning för att en implementering skall lyckas. Problematiken kring Lean-implementeringar och andra organisationsförändringar påverkar väldigt många organisationer vilket gör ämnet intressant att undersöka. För denna uppsats har två företag verksamma inom svensk högteknologisk försvarsindustri studerats i syfte att öka förståelsen för kvalitetsutveckling och Lean-implementeringar samt hur dessa kan genomföras bättre i framtiden. Studiens frågeställningar är: Hur långt upplevs Lean-implementeringen ha kommit i Nammo samt Bae Systems Bofors samt hur kan implementeringen förbättras? Hur sker kommunikationen mellan ledare och medarbetare för att lyckas med en Lean-implementering inom den svenska högteknologiska försvarsindustrin? Teoretisk referensram: Uppsatsen utgår från kvalitetsutveckling baserat på Dale och Lascelles modell (1997) samt Lagrosen och Lagrosens modell (2009). Dessutom behandlas Lean-konceptet, förändringar, kommunikation samt hyperkultur. Metod: För denna uppsats begagnades en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare från Nammo samt Bae Systems Bofors. Intervjuerna kompletterades dessutom med företagsdokument. Slutsats: För denna uppsats bedöms att Nammo befinner sig på nivån famlare samtidigt som Bae Systems Bofors har nått nivån förbättrare enligt skalan från Dale och Lascelles (1997). Vidare presenterar studien ett antal förslag på hur Lean-implementering samt dess kommunikation kan förbättras inom svensk högteknologisk försvarsindustri.

<p><em>Aim: </em>Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.</p><p> </p><p><em>Method: </em>Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.</p><p> </p><p><em>Results:</em> All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.</p>

Aim: Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.   Method: Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.   Results: All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.   Conclusion: Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.

The ability to speak with one another is important for all people, but this ability can not be taken for granted when dealing with communicative disabilities. The aim of this systematic literature review was to highlight user and caregiver views and experiences of aided augmentative and alternative communication (aided AAC). The study included 15 articles that were examined by quality and analysed through a meta synthesis. Data was categorized into six main categories; (1) conversational patterns using aided AAC, (2) expectations and concerns, (3) environment, (4) the communication aid, (5) use: when and where, in what situations, (6) learning the communication and manage the communication aid . The result indicated that conversations with aided AAC were predictable and limited. The importance of communication beyond basic needs was discussed. The communication of users was depending on the support and competence from the environment and users were influenced by the treatment of others. Communication was dependent on availability and individual accommodation. Different strategies were used by users to adapt the conversations to people and situations. Beside communication, aided AAC could be used for other purposes, e.g., in daily routines. Different views were seen discussing high and low technology communication aids. Using aided AAC improved the users’ communication. The importance of including caregivers and users in the choice of communications aids was mentioned. In summary, there were many factors that needed to work together for an optimal use of aided AAC. Key words: communication, aided augmentative and alternative communication (aided AAC), caregivers, users, experiences, high technological aided AAC, low technological aided AAC / Det är viktigt för alla människor att kunna prata men inte lika självklart för personer med en kommunikativ funktionsnedsättning. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att belysa brukare och vårdnadshavares upplevelse och erfarenhet av grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK). Studien innefattades av 15 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades genom en metasyntes. Data kategoriserades till sex huvudkategorier; (1) konversationsmönster vid användning av GAKK, (2) förväntningar och farhågor, (3) omgivningen, (4) hjälpmedlet, (5) användning: när och var, i vilka situationer, (6) att lära sig kommunikationen och hantera hjälpmedlet. Resultatet visade att samtal med GAKK ofta var begränsade och förutsägbara. Synpunkter framkom på vikten av att kunna kommunicera mer än basala behov. Brukarens kommunikation är beroende av stöd och kompetens från omgivningen, och brukaren påverkas av omgivningens bemötande. Hjälpmedlets tillgänglighet och individanpassning var avgörande för kommunikationen. Brukare anpassade sin kommunikation till olika situationer och personer genom olika strategier. GAKK kunde användas till mer än bara kommunikation, så som till stöd i dagliga rutiner. Delade synpunkter rådde gällande hög- och lågteknologiska hjälpmedel. Förbättrad kommunikation hos brukaren beskrevs vid användning av GAKK. Det var viktigt att inkludera både brukare och vårdnadshavare vid val av hjälpmedel. Sammanfattningsvis var det många faktorer som behövde samverka väl för att användningen av GAKK skulle bli optimal. Nyckelord: kommunikation, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK), vårdnadshavare, brukare, upplevelser, högteknologisk GAKK, lågteknologisk GAKK

I denna studie undersöktes cirkulära metallflöden i medicinteknik på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Uppsala. Syftet var att kartlägga och undersöka kritiska metaller i utvald medicinteknisk utrustning. Återvinningen av metaller i utrustningen på Akademiska sjukhuset undersöktes. Utöver detta studerades upphandlingar kring medicinteknisk utrustning och förslag och åtgärder för förbättringar presenterades. Specifik högteknologisk medicinteknisk utrustning och komponenter valdes ut för studien. Dessa var: datortomografi, magnetisk resonanstomografi, strålbehandling, patientövervakning (monitorer, termoelement och pulsoximeter) samt batterier och touchskärmar. 33 olika metaller kartlades i utrustningen och en kriticitetsmatris utformades för kriticitetsbedömningen av metaller. Kriticitet i denna studie beaktade försörjningsrisk och en ny bedömningsparameter: medicinteknisk betydelse. Tio metallers kriticitet bedömdes och dysprosium, europium, praseodym, niob, kobolt, indium, litium, gallium och volfram bedömdes som kritiska metaller för medicinteknik.  Akademiska sjukhuset har en egen återvinningsstation där de sorterar batterier och den medicintekniska utrustningen. Därefter transporteras batterier till El-Kretsen och elektronikavfall till Stena Recycling för återvinning. Där utvinns metallerna ur produkterna och säljs sedan vidare för att användas i nya produkter. El-Kretsen följer de lagstadgade kraven för återvinning av batterier, vilket varierar mellan 50-65 %, men återvinner inte mycket mer än vad lagen säger. Stena Recycling gör massabalanser på produkterna för att få information om vilka metaller elektronikavfallet innehåller och uppgav att de på så vis kan återvinna 98-99 %. Flera regioner kontaktades angående deras upphandlingskrav om metaller i medicinteknisk utrustning. Region Uppsala ställer inga miljökrav för metaller vid upphandling av medicinteknisk utrustning, men krav bör ställas på tillverkare och leverantörer. Det finns flera regioner som Region Uppsala kan ta inspiration ifrån för att formulera upphandlingskrav. Även IT- och byggbranchen har krav för metaller och materialåtervinning som är värda att studera vidare. För att förbättra återvinningen genom upphandlingskrav kan krav om innehållsdeklaration, demonterbarhet och omhändertagning av medicinteknisk utrustning utvecklas. Slutligen rekommenderas fortsatta studier inom detta ämne genom att utöka kartläggningen och kriticitetsbedömningen av metaller i medicinteknik.

Den snabbt växande urbaniseringen och den ökande befolkningen i världen har bidragit till markexploatering i städer, vilket kan ske på bekostnad av åkermarker. Ett annat fenomen som sker globalt är det ökande behovet av livsmedel som förväntas öka med 70% i takt med befolkningstillväxten. I och med Coronapandemin har det även uppdagats att Sverige endast kan försörja 50% av befolkningen vid en kris. De senaste åren har begreppet Stadsbruk vuxit fram, vilket syftar till kommersiell odling i staden. Stadsbruk har bland annat implementerats i fyra städer i södra Sverige, men för att Sverige ska öka sin självförsörjning bör Stadsbruk även fokuseras på och utvecklas i Norrland. Syftet med denna studie var att undersöka hur Stadsbruk kan etableras i större utsträckning längs Norrlandskusten för att möta den ökade efterfrågan på livsmedel i Sverige, den rådande klimat- och energikrisen och ökande markexploateringen. Målet var att få fram ett ramverk för framtida aktörer vid etablering av Stadsbruk längs Norrlandskusten. Arbetet genomfördes som en fallstudie där tre kustlandskommuner i Norrland valdes ut. Därefter utfördes en dokumentanalys och intervjuer. De aktörer som intervjuades var kommuner, forskare, ett företag inom Stadsbruk och ett riksförbund inom odling. Resultatet visade att både traditionell odling och högteknologisk odling behövs som metoder, men att högteknologisk odling bland annat ger möjligheter för större produktionsvolymer, odling året runt och ökad lönsamhet. Studien visade även att industrier längs Norrlandskusten kan integreras med inomhusodling för möjlighet till energieffektiv uppvärmning från spillvärme. De möjligheter som Norrlandskusten besitter är bland annat stora marktillgångar och möjligheterna för odling året runt inomhus med flera väletablerade industrier som kan bidra med spillvärme. En förutsättning för att Stadsbruk ska kunna etableras i större utsträckning är fler regelverk på nationell och kommunal nivå, ökad kompetens, införande av handläggare i kommunen, att företag inom Stadsbruk prioriteras och ges stöd samt att företagen inkluderas tidigt i planprocessen. / The rapidly growing urbanization and increasing population of the world has contributed to land exploitation in cities, which can occur at the expense of arable land. Another phenomenon that is happening globally is the increasing need for food, which is expected to increase by 70% in line with population growth. With the Covid-19 pandemic, it has also been discovered that Sweden can only provide for 50% of the population in a crisis. In recent years, the concept of urban agriculture has emerged, which aims at commercial cultivation in the city. Urban agriculture has, among other things, been implemented in four cities in southern Sweden, but in order for Sweden to increase its self-sufficiency, urban agriculture should also be focused on and developed in Norrland, northern Sweden. The aim of the study is to investigate how urban agriculture can be established to a greater extent along the Norrland coast to meet the increased demand for food in Sweden, the upcoming climate and energy crisis and increasing land exploitation. The objective of this study was to produce a framework for future actors when establishing urban agriculture in municipalities along the Norrland coast. The work was carried out as a case study where three coastal municipalities in Norrland were selected. A document analysis and interviews were then carried out. The actors who were interviewed were municipalities, researchers, one company within urban agriculture and a farming association. The results showed that both traditional cultivation and high-tech cultivation are needed as methods, but that high-tech cultivation offers opportunities for larger production volumes, year-round cultivation and increased profitability. The study also showed that industries along the Norrland coast can be integrated with indoor cultivation for the possibility of energy-efficient heating from industrial waste heat. The opportunities that the Norrland coast possesses are the large land assets and the opportunities for year-round indoor cultivation with many of wellestablished industries that can contribute with waste heat. A prerequisite for urban agriculture to be able to be established to a greater extent is more regulations at national and municipal level, increased competence, introduction of a manager in the municipality, that companies within urban agriculture are prioritized and given support and that the companies are included early in the planning process.

Miljöbegreppet har i modern omvårdnadsforskning fått en allt bredare och djupare dimensiondär människan i sin miljö betraktas ur ett holistiskt perspektiv. Personcentrerad vård är ettarbetssätt där man utgår från patienten som person som inte kan reduceras till enbart sinsjukdom. Att som vårdgivare vara medveten om den fysiska miljön, personers handlingar ochhur den organisatoriska filosofin är uppbyggd skapar en större möjlighet att kunna arbetapersoncentrerat. Personcentrering är det som patienten upplever, medan personcentrerad vårdär arbetssättet som genererar patientens upplevelse av personcentrering. Personcentreratklimat är den miljö där personcentrerad vård sker. De förhållanden som formas mellanpatienten, vårdpersonal, närstående och teknik liksom miljöns atmosfär, omgivning ochomvärld, är avgörande för om patienten kommer att uppleva miljön som vårdande eller ickevårdande. Syftet med studien var att undersöka och beskriva förekomst av personcentrerad vård blandpersoner som vårdats i en högteknologisk vårdmiljö i samband med hjärtkirurgi ochhjärtsvikt. Metoden var en icke-experimentell tvärsnittsstudie som genomfördes inom högteknologiskahjärtsjukvård. Datainsamlingen utfördes med hjälp av två patientrapporterade mått: BeingTaken Seriously Questionnaire - Patient version (BTSQ-P) och Person-Centered ClimateQuestionnaire - Patient version (PCQ-P). Resultatet visade att patienterna upplevde att vården var personcentrerad utifrån att bli tagenpå allvar och att den innefattade ett personcentrerat klimat. Regressionsanalysen visade att ettsäkert klimat är den viktigaste komponenten för känslan av att bli tagen på allvar. Slutsatsen var att högteknologisk hjärtsjukvård inte enbart genererar goda medicinska resultatutan också kan bidra till personcentrerad vård. Vidare drar vi lärdom av studiens resultat medkunskapen om att ett säkert klimat är den viktigaste faktorn inom det personcentreradeklimatet, för patientens upplevelse av personcentrering. / In modern nursing research, the concept of the environment has acquired an ever broader anddeeper dimension where people in their environment are viewed from a holistic perspective.Person-centered care is a way of working that is based on the patient as a person who cannotbe reduced to his or her illness alone. As a caregiver, being aware of the physicalenvironment, people's actions and how the organizational philosophy is structured creates agreater opportunity to be able to work person-centered. Person-centeredness is what thepatient experiences, while person-centered care is the way of working that generates thepatient's experience of person-centeredness. Person-centered climate is the environment inwhich person-centered care takes place. The relationships that are formed between the patient,care staff, relatives and technology, as well as the environment's atmosphere, surroundingsand settings, are decisive for whether the patient will experience the environment as caring oruncaring. The aim of the study was to investigate the prevalence of person-centered care amongstpeople who have been cared for in a high-tech care environment in connection with heartsurgery and heart failure. The method was a non-experimental cross-sectional study conducted in high-tech cardiaccare. Data collection was performed using two patient-reported measures: Being TakenSeriously Questionnaire - Patient version (BTSQ-P) and Person-Centered ClimateQuestionnaire - Patient version (PCQ-P). The results showed that the patients felt that the care was person-centered based on beingtaken seriously and that it included a person-centered climate. The regression analysis showedthat a safe climate is the most important component for the feeling of being taken seriously. The conclusion was that high-tech cardiac care not only generates good medical results butcan also contribute to person-centered care. Furthermore, we learn from the study results withthe knowledge that a safe climate is the most important factor in the person-centered climate,for the patient's experience of person-centering.

When an individual’s ability to communicate with speech does not function as expected, in many cases, augmentative and alternative communication, (AAC), can serve as a support interaction with other persons. The purpose of this study is to investigate how a specific child’s communicative possibilities and abilities develop during the first months after introducing a speech generating device. The study’s main participant Alex is 6 years old and has been diagnosed with autism spectrum disorder and ADHD. Alex also has confirmed limitations regarding gross and fine motor skills and further investigation will examine the presence of childhood apraxia of speech. Two play situations were videotaped at approximately four months intervals and then analysed via conversation analysis and multimodal interaction analysis. At the study’s initial recording session Alex’ communication consisted of gestures and body language together with isolated vocalisations. There were no observed occurrences of spoken words. At the start of the study Alex had been using their speech generating device, SGD, for approximately six weeks. At the end of the study the SGD is found to have been integrated in Alex’ communication during the observed play situations. Its role as a communicative resource has developed from being primarily a device which the child presses in order to answer direct questions, into being used to organise, for example, turn taking, initiate new play rounds or asking questions, by way of other types of manipulation. In addition, Alex’ use of vocalisations has increased and become more situation specific. Baseline measurements were not conducted in this study, wherefore it is not possible to indicate the implementation of an SGD as the reason for Alex’ communicative development. Continued research is needed in order to achieve individual and optimum solutions for all who are dependent on support in their communication. / När en individs möjligheter att kommunicera med tal av någon anledning inte fungerar som förväntat kan i många fall alternativ och kompletterande kommunikation, förkortat AKK, fungera som ett stöd i interaktionen med andra människor. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett specifikt barns kommunikativa möjligheter och förmågor utvecklas under de första månaderna efter att ett högteknologiskt AKK introducerats. Studiens huvuddeltagare Alex är 6 år och har diagnoserna autism i barndomen och ADHD. Alex har även konstaterade grov- och finmotoriska begränsningar och vidare undersökningar kommer att undersöka förekomst av verbal dyspraxi. Två leksituationer videofilmades med cirka fyra månaders mellanrum och analyserades sedan med samtalsanalys och multimodal interaktionsanalys. Vid studiens inledande inspelning utgjordes Alex kommunikation av gester och kroppsspråk samt enstaka vokaliseringar. Inga talade ord förekom. Vid studiens slut konstateras att hAKK vid den observerade leksituationen integrerats i Alex kommunikation. Dess roll som kommunikativ resurs har utvecklats från att främst vara en apparat som barnet trycker på för att svara på direkta frågor, till att genom annan typ av manipulering exempelvis organisera turtagning, initiera en ny lekomgång och ställa frågor. Även Alex användning av vokaliseringar i leksituationen har ökat och blivit mer situationsspecifika. Alex mamma och en av hens förskollärare intervjuades och besvarade skattningsfrågor. Resultaten visar att de båda noterat en generellt ökad vilja till kommunikation hos Alex samt lyfter frågan om vilka begränsningar som fortfarande finns gällande Alex kommunikativa möjligheter vid studiens slut. Baselinemätningar saknas i denna studie, varför det inte är möjligt att ange implementeringen av hAKK som orsak till Alex kommunikativa utveckling. Fortsatt forskning behövs för att kunna uppnå individuella och optimala lösningar för alla som är beroende av stöd i sin kommunikation.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet inriktning Controller, 30 hp Ekonomihögskolan – Linnéuniversitetet i Växjö 4FE18E, VT 2017 Författare: Henrik Bolmö Nyckelord: PLIMA, utvärderingsmodell, automatiseringsinvestering, modellutveckling, investeringsutvärdering, högteknologisk produktion, optimering av automatisering, optimering av investering, lärdomar av automatisering, effekter av automatisering, prestation, level of automation, investeringskalkylering, miljö, arbetsmiljö, automatisering, investering, utvärdering Titel: Utveckling av utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion - En fallstudie av Gnotec Kinnared AB Syfte: Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap och förståelse av automatiseringsinvesteringar inom produktion och den påverkan de har på verksamheter. Syftet är även att utveckla en flerdimensionell utvärderingsmodell – vilken ämnar utgöra ett konkret verktyg för att kunna skapa sådan kunskap och förståelse. Ytterligare ett syfte med studien är att hjälpa Gnotec Kinnared AB med deras uttalade behov; att få en djupare förståelse och kunskap av deras strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress. Metod: I studien appliceras huvudsakligen en deduktiv approach; en utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion utvecklas för att sedan testas på ett verkligt fall – Gnotec Kinnared AB och deras strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress. Resultat: Resultatet av modellutvecklingsprocessen är PLIMA – en flerdimensionell utvärderingsmodell för automatiseringsinvesteringar inom produktion. Enligt slutsatser som dras av det empiriska testet, bedömds modellen som valid och funktionell för att skapa fördjupad kunskap och förståelse av automatiseringsinvesteringar inom produktion och den påverkan de har på verksamheter. PLIMA visade sig även i det empiriska testet att generera fler bidrag utöver det huvudsakliga bidrag som modellen är utformad för. Resultatet av studien är även att framhäva viktiga lärdomar av automatiseringsinvesteringar inom produktion, vilka kategoriseras inom åtta områden. Genom att inkorporera dessa kan företag öka sannolikheten att en investering i och implementering av automatisering inom produktion blir framgångsrik. Lärdomarna kan utnyttjas både av företag som tidigare saknar erfarenhet av automatiseringsinvesteringar inom produktion, och av företag som har sådan erfarenhet. Resultatet av den utförda utvärderingen av Gnotec Kinnared AB strategiska investering i en automatiserad 400ton servopress är att investeringen kan betraktas som framgångsrik, men att investeringen inte är att betrakta som optimerad. Det är viktigt för att realisera den fulla potentialen av investeringen att de identifierade problemen åtgärdas – vilka kan bemötas genom att tillämpa studiens konkreta åtgärdsförslag.

Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat. / Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.