Diss. Linköping : Univ., 2004.

Bakgrund: Ungefär 16,5 procent av Sveriges befolkning är idag födda i ett annat land än Sverige. Under de senaste åren har invandringen till Sverige ökat med 12 procent av vilka 55,419 är kvinnor. De flesta av dessa kvinnor är ursprungligen från Afrika, merparten från Somalia. Många av dessa kvinnor talar varken svenska eller engelska och det förekommer stora kulturella skillnader från den svenska kulturen, vilket leder till svårigheter för dessa kvinnor i mötet med hälso- sjukvården. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning som belyser kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Två huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades. Resultatet visade att tidigare erfarenheter inverkade på nuvarande vård, samt att det fanns hinder för kommunikation mellan kvinnorna och hälso- sjukvårdspersonal i form av att kvinnorna känner att de inte kan säga allt inför en tolk, speciellt inte om tolken var manlig eller inte igenkänd. Tolkning av familj och vänner kunde påverka att vissa saker inte översattes och att känsliga ämnen påverkade översättaren. Slutsats: Det framkom att det finns kulturella aspekter som har betydelse i vårdkontakten och det innebär att det finns behov av mer medvetenhet av kulturella aspekter i mötet med afrikanska kvinnor.

Problembakgrund & problemdiskussion: Små och medelstora svenska företag exporterar nästan hälften av Sveriges BNP och därmed är kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. När ett företag väl ska internationaliseras så kan frågetecken väckas angående vilken väg som är den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lägger olika vikt vid de steg som modellerna är uppbyggda på och frågan som uppstår är vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska väljas? Problemformulering: ”Vilken internationaliseringsprocess är det bästa alternativ för små och medelstora företag?” Syfte: Syftet med studien är att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhålla en djupare förståelse hur några små och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina internationaliseringsprocesser och huruvida de tillämpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands. Teori: Studien utgår från tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlätta en framtida internationalisering. De kulturella aspekterna visar på att god förkunskap inom området kan underlätta en internationalisering i ett specifikt geografiskt område. Studien behandlar även olika internationaliseringsmodeller där stegvis internationalisering är av stor vikt när små och medelstora företag ska expandera internationellt. Metod: Denna kvalitativa studie är baserad utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett deduktivt angreppssätt. Studien utgår från utvalda teorier där dessa ligger till grund för den intervjumall som använts vid åtta intervjuer med små och medelstora företag. Intervjuerna ligger till grund för studiens empiriska analys. Empiri/analys: De åtta intervjuerna som genomfördes med respektive företag sammanställdes och resultatet visade att samtliga representanter ansåg att god planering vid uppbyggnaden av små och medelstora företag var av stor vikt när slutligen företaget skulle internationalisera sig. Angående de kulturella skillnaderna så skilde sig åsikterna åt beroende på hur nära slutkunden företaget kommer. En underleverantör med liten kontakt med slutkund var inte lika beroende av kulturella aspekter som ett företag som levererar direkt till slutkund. När det kommer till vilken internationaliseringsprocess som var det bästa alternativ så var även detta beroende på hur stor kontakt de enskilda företaget hade med slutkund. Slutsats: Slutsats av detta blir, att kulturella aspekter inte har en stor påverkan vid ett företags internationaliseringsprocess. Däremot så är den kulturmodell som Uppsalamodellen från 2009 använder sig av är fullt tillräckligt för små och medelstora företag. Vikten av nätverkande som Uppsalamodellen från 2009 framhäver bekräftas av samtliga företag vilket gör den modellen till den bäst tillämpningsbara modellen.

The purpose of the study is to investigate what organizational cultural differences exist between high and low-performing elementary schools within a community. The study also aims in making differences visible between the schools' working methods around pupils with special needs. The outcome of this study may provide a better understanding of how different educational establishment, professions and schools work in ways that affect pupils' possibilities. The study has been conducted as a quantitative survey with teaching staff from five elementary schools from one community in Värmland. The survey aimed at examining the school's cultural working conditions in relation to teachers' views on support efforts and the work with students with special needs. The study then made a comparison between high and low-performing schools with these aspects. The result of the study shows that statistically there are significant differences in how high and low-performing schools establish and their working methods with action programs. The study could also show differences in which factors teachers experience have the greatest impact when pupils fail to reach the knowledge requirements. However, there was no statistically valid difference regarding the cultural aspects of the schools. The study can only demonstrate trends in cultural differences between low and high-performing schools

Introduktion: Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det ställer höga krav på operationssjuksköterskans omvårdnad för en hög patientsäkerhet i samband med operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av språkproblem och kulturella aspekter i den perioperativa vården. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades och data samlades in via enskilda intervjuer med 10 operationssjuksköterskor, 8 kvinnor och 2 män, vid tre sjukhus i Mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat: Genom analysen framkom det tre kategorier och åtta subkategorier. De tre  kategorierna var: Operationssjuksköterskan i den mångkulturella vården, Kommunikation och Kommunikationshjälpmedel. I resultatet framkom att hänsyn togs till patientens önskemål så långt det var möjligt om det inte påverkade patientsäkerheten. Operationer i intimare kroppsdelar upplevdes svårare än andra. Operationssjuk-sköterskorna upplevde sig begränsade när de inte kunde kommunicera med patienten. Patienten upplevdes oftast dåligt informerad innan operationen. Det ansågs säkrare att använda en professionell tolk än en anhörig som tolk. Det framkom önskemål från operationssjuksköterskorna om kommunikationshjälpmedel. Konklusion: Studien visade att språkproblem och kulturella aspekter påverkade operationssjuksköterskans perioperativa arbete. Det som upplevdes svårt var både att inhämta och förmedla information som hade betydelse för patientens perioperativa vård och patientsäkerhet. / Introduction: We are living in a multicultural society, which puts great importance on the theatre nurses´ care for patient´s security during surgery. Aim: To investigate the theatre nurses' experiences of language- and cultural issues in the perioperative care. Method: Qualitative method with inductive approach was applied and data was collected through individual interviews with ten surgical nurses, eight women and two men, at three hospitals in the Midwest part of Sweden. A qualitative analysis of the content was used to process the interviews. Results: The analysis resulted in three categories and eight subcategories. The three categories were: Theatre nurse in multicultural health care, Communication and Communication Aids. The result showed that patient's wishes were considered if they did not affect the safety of the patient. Operations in the intimate parts of the body felt harder than others. Theatre nurses felt restricted when they could not communicate with the patient. The patient own personal experience of information prior to the surgery wasn´t satisfactory. It was considered safer to use a professional interpreter than a family member as an interpreter. There were requests from the theatre nurses for communication aids. Conclusion: The study revealed that language- and cultural issues affect the theatre nurse perioperative work. They experienced difficulties in both collecting and disseminating information that had significance for perioperative patient care and patient safety.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Göteborg : Univ., 2005.

Arbetsterapeuter runtom i hela världen träffar klienter från många olikakulturer. Kulturen har stor inverkan på människor i det dagliga livet ochformar deras beteende, värderingar och vilka aktiviteter individen tyckerär meningsfulla. För kunna genomföra en individanpassadarbetstersterapi är det viktigt att arbetsterapeuter besitter kulturellkompetens. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hurarbetsterapeuter upplever sin kulturella kompetens och använder denna imötet med klienter från andra kulturer. En systematisk litteraturöversiktgenomfördes där författarna identifierade nio kvalitativa artiklar.Materialet analyserades genom en tematisk analys varpå tre huvudteman- 1) Professionen strävar efter att bli kulturellt kompetent, 2)Arbetsterapins filosofi och kultur kolliderar med klientens perspektiv 3)Strategier att förstå och möta klienten i dennes kulturella sammanhangoch sex underteman identifierades – 1) Ökad kulturell medvetenhetgenom självreflektion 2) Arbetsterapeutens engagemang i att skapa ochutveckla kunskap om kultur 3) Kulturens inverkan på perspektivet omsjälvständighet och självbestämmande 4) Klientens och familjensreligiösa inverkan på arbetsterapi 5) Arbetsterapeuten strävar efter enterapeutisk allians med hänsyn till klientens kulturella bakgrund 6)Tillvägagångssätt för att anpassa interventioner till klientens kulturellabehov. Genom diskussion förankras resultaten i tidigare forskning ochbelyser vikten av att arbetsterapeuter behöver besitta kulturell kompetensoch använda denna i mötet med klienter från andra kulturer.

Abstrakt Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i förhållande till sexualitet. Det handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, sexuell dysfunktion eller svaghet, det krävs ett respektfullt och positivt synsätt till sexualitet och relationer. Sexualitet är en av de grundläggande aspekter i människans liv som omfattar könsidentitet, sexuell läggning, sex, intimitet, roller och reproduktion. Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande och medelåldern för klimakteriet är 51 år. Det innebär att kvinnans reproduktiva år upphör och det sker hormonella förändringar som kan ge symtom som; värmevallningar, nattliga svettningar, vaginal torrhet och sömnlöshet relaterad till störd nattsömn. Vid klimakteriet kan en del kvinnor vara oroliga för att förlora sin sexualitet och kvinnlighet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa under klimakteriet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv och en induktiv ansats användes för att analysera data. Sju kvalitativa vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sex slutkategorier presenteras: Upplevelsen av kvinnlighet påverkas, Sexuell dysfunktion leder till känslomässig lidande, Samlag upplevs som en skyldighet, Öppenhet om sexuell dysfunktion ökar sexuellt välbefinnande, Ett ökat sexuellt intresse och Strategier kan förbättra sexuellt välbefinnande. Slutsats: Att möta kvinnor under klimakteriet kräver att man har en helhetssyn. Som sjuksköterska är det viktigt att man har kunskap om olika kulturer, transkulturell omvårdnad, förändringar som kan leda till sårbarheter samt att införa patientutbildning om förändringarna som sker under klimakteriet för att på bästa sätt främja kvinnans emotionella, fysiska och sexuella välbefinnande.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.