I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter. För att överkomma dessa svårigheter har ledarna samt deras satsning på rekryteringsprocessen varit central. Klarna har blivit tvungna att göra anpassningar i sin företagskultur på grund av kulturella skillnader länderna emellan.

Syftet med studien är att undersöka betydelse av samisk kulturell kompetens hos ungavuxna samer i mötet med aktörer inom primärvård, specialistvård och socialtjänst.Tidigare studier visar att det förekommer ohälsa och bristande förtroende för vårdenbland samer. Den tidigare forskningen visar även att bristen på kulturell kunskap är ettproblem med hänsyn till den ständiga globaliseringen. Totalt genomfördes 5semistrukturerade intervjuer med unga vuxna samer som fick svara på frågor om kulturellkunskap i mötet med vården. Materialet analyserades därefter med hjälp av tematiskanalys. Studien visade att kulturell kompetens hos vårdpersonal var av stor betydelse förinformanterna. Majoriteten ansåg att de aldrig eller nästan aldrig hade fått mötavårdpersonal inom Sverige som hade kompetens eller kunskap om den samiska kulturen.Våra slutsatser är att konsekvenserna av detta visade sig vara ett lägre förtroende förvården, en känsla av exotifiering och att informanterna gärna undvek att berätta om sittsamiska påbrå.

Arbetsterapeuter runtom i hela världen träffar klienter från många olikakulturer. Kulturen har stor inverkan på människor i det dagliga livet ochformar deras beteende, värderingar och vilka aktiviteter individen tyckerär meningsfulla. För kunna genomföra en individanpassadarbetstersterapi är det viktigt att arbetsterapeuter besitter kulturellkompetens. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hurarbetsterapeuter upplever sin kulturella kompetens och använder denna imötet med klienter från andra kulturer. En systematisk litteraturöversiktgenomfördes där författarna identifierade nio kvalitativa artiklar.Materialet analyserades genom en tematisk analys varpå tre huvudteman- 1) Professionen strävar efter att bli kulturellt kompetent, 2)Arbetsterapins filosofi och kultur kolliderar med klientens perspektiv 3)Strategier att förstå och möta klienten i dennes kulturella sammanhangoch sex underteman identifierades – 1) Ökad kulturell medvetenhetgenom självreflektion 2) Arbetsterapeutens engagemang i att skapa ochutveckla kunskap om kultur 3) Kulturens inverkan på perspektivet omsjälvständighet och självbestämmande 4) Klientens och familjensreligiösa inverkan på arbetsterapi 5) Arbetsterapeuten strävar efter enterapeutisk allians med hänsyn till klientens kulturella bakgrund 6)Tillvägagångssätt för att anpassa interventioner till klientens kulturellabehov. Genom diskussion förankras resultaten i tidigare forskning ochbelyser vikten av att arbetsterapeuter behöver besitta kulturell kompetensoch använda denna i mötet med klienter från andra kulturer.

Under de senaste decennierna har migrationen ökat globalt och Sverige har blivit alltmer mångkulturellt land. Till följd av detta ställs ökade krav på hälso- och sjukvården. I bakgrunden definieras kultur, mångkulturella samhället och dess påverkan på vården, samt transkulturell omvårdnad och kulturell kompetens. Vidare beskrivs sjuksköterskans roll och ett vårdande förhållningsätt där livsvärld, personcentrerad vård ses utifrån vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte med denna litteraturbaserade studie var att belysa hur sjuksköterskor erfar att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. För att besvara syftet har en litteraturbaserad metod med kvalitativa ansats valts för att öka förståelsen och skapa en övergripande bild av tidigare forskning av det studerade området. Efter att artiklarna genomgått kvalitetsgranskningen och etiska ställningstagande kvarstår 11 artiklar som utgör grunden till studiens resultat. I resultatet framkommer fyra teman. Att anpassa sin kommunikation, att möta det okända, anhöriga som både resurs och hinder och att inse behov av mer kunskap. Huvudfynd i resultatet diskuterades i diskussionen med ytterligare nya artiklar och vårdvetenskapliga perspektiv. Slutsatsen av detta litteraturarbete är att sjuksköterskan bör betrakta patienten som helhet och därmed anpassa vården efter den unika individen. Genom att lyfta fram sjuksköterskan perspektiv på att tillhandahålla transkulturell vård, främjas en fördjupad förståelse för hur vården kan anpassas för att möta de unika behoven.

Det blir idag allt vanligare att hyra logi via alternativa logidistributörer däribland Airbnb. Airbnb är ett webbcommunity som distribuerar boende för resenärer genom att på sin hemsida låta privatpersoner hyra ut sina egna bostäder. Syftet med denna studie är att kartlägga de faktorer som motiverar resenärer att välja logi genom Airbnb och vi ämnar i denna studie ta reda på detta genom att genomföra ett antal kvalitativa intervjuer. Intervjuerna fokuserar på respondenternas egna upplevelser som sedan analyseras. Intim turism, mänsklig motivation och P2P-resande är några av de teorier som uppsatsen berör. Genom analysen av det empiriska materialet har ett antal motivationsfaktorer identifierats som förklarar varför resenärer har valt att hyra logi via Airbnb framför andra logialternativ. Den primära motivationsfaktorn identifieras som den kulturella, då respondenterna upplever att de genom Airbnb får möjligheten att uppleva nya kulturer samt införskaffa sig ny kulturell kunskap. Sociala faktorer som exempelvis recensioner och betygssystem samt ekonomiska faktorer som pris spelar även in i valet av logidistributör. / It is today more common to rent accommodation through alternative accomodation distributors such as Airbnb. Airbnb is an online community that distributes accommodation for travelers through their website allowing individuals to rent their own housing. The purpose of this paper is to identify the factors that motivate travelers to choose accommodations through Airbnb, by conducting a number of qualitative interviews. The interviews focuses on the respondents' own stories which are being analyzed. Intimate tourism, human motivation and P2P traveling are some of the theories that are used in this paper. In the analysis of the empirical material, a number of motivational factors are identified that explain why travelers have chosen to rent accommodation through Airbnb over other lodging options. The primary motivation factor is identified as cultural, as the respondents feel that they through Airbnb get the opportunity to experience new cultures and acquiring new cultural knowledge. Social factors such as reviews and grading systems, as well as economic factors such as price also plays into the choice of accommodation distributor.

Social services and violence in close relationship in a sami context A qualitative study of the social services opportunities to provide support to women exposed to violence in a sami culture in Sweden  Background: There is a lack of studies in Sweden that includes and describes violence against Sami women and how important the social worker's ambition is to create and maintain basic knowledge and efforts to support Sami women who’s exposed to domestic violence.  Aim: The aim of this study is to clarify how the social services in Sweden work for the Sami women to be able to get the help they need.  Methods: The study is based on four individual qualitative interviews with social workers from Norrbottens och Västerbottens län. For analysis intersectionality and postcolonial theory has been used.  Results: The results have shown us that there are both similarities and differences for social workers who’s involved with Sami women as clients. What all social services had in common was that they all had to seek cultural knowledge by themselves. What differd was the view of cultural relevance. Some of the social workers thought there should be more of importance to have cultural knowledge when working with Sami women who’s exposed to domestic violence, others had the opinion that the aim is to treat every client based on the guidelines that have been determined at the social service office and is directed to all abused women. / Socialtjänsten och våld i nära relation i en samisk kontext En kvalitativ studie om socialtjänstens möjligheter att ge stöd till våldsutsatta kvinnor inom samisk kultur i Sverige  Bakgrund: Det saknas studier i Sverige som inkluderar och beskriver våld mot samiska kvinnor och hur viktig socialsekreterarens ambition är för att skapa och upprätthålla grundläggande kunskaper och insatser för att stödja samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur socialarbetare i Sverige arbetar för att de samiska kvinnorna ska kunna få den hjälp de behöver.  Metod: Studien bygger på fyra individuella kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från Norrbottens och Västerbottens län. För analys så har intersektionalitet och postkolonial teori använts.  Resultat: Resultaten har visat oss att det finns både likheter och skillnader för socialarbetare som är engagerade i samiska kvinnor som klienter. Gemensamt för alla socialtjänster var att de alla var tvungna att söka efter kulturell kunskap själva. Det som skilde sig var synen på relevans av kulturell kunskap i arbetet. En del av socialsekreterarna tyckte att det borde vara viktigare att ha kulturell kunskap när de arbetar med samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet, andra menade att syftet är att behandla varje klient utifrån de riktlinjer som har fastställts på socialtjänsten och som riktas till alla våldsutsatta kvinnor.