Studien undersöker vad fyra studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet anser karriärportföljen tillför gällande kompetensutveckling, lärande och självinsikt. Syftet med studien är att undersöka erfarenheter av att använda karriärportföljen som verktyg och hur studenterna anser att de kompetensutvecklats. Arbetet belyser hur studenterna resonerar kring karriärportföljen. Starka sidor är det överblickande perspektivet av studierna och hur det påverkar kompetensutveckling, lärandeprocessen och självinsikten. Det belyser även påverkansfaktorer som medför att studenterna inte använder karriärportföljen under alla kurser. Resultatet av undersökningen visar dels att studenterna saknar formell återkoppling och att de anser att det blir betungande att arbeta extra med karriärportföljen utöver kursens vanliga arbeten. Dessutom visar resultaten behov av att revidera syftet samt strukturen och ramarna för karriärportföljen. På så vis skapas en tydlig målbild som motiverar studenterna att använda portfolion.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens. Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext. Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda. Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma. De insåg att deras förförståelse av fysioterapi var baserad på behandlingsmetoder men lärde sig att det sociala samspelet mellan fysioterapeut och patient är mycket viktigt för yrket. Författarna lärde sig även att det sociala samspelet påverkas av den kulturen man tillhör.

Syftet med detta examensarbete var att skapa kunskap om hur förskollärare ser på begreppet självreflektion, hur de resonerar kring sin egen självreflektion samt vilka konsekvenser detta får för deras yrkesutövning. Den första forskningsfrågan berörde hur förskollärarna ser på begreppet självreflektion, den andra forskningsfrågan behandlade vad förskollärarna berättar om hur och när de själva reflekterar i sin yrkespraktik och den tredje forskningsfrågan handlade om hur förskollärarna i studien uttryckte självreflektionens betydelse för deras yrkesutövning. Studien utgick från åtta kvalitativa intervjuer baserade på ett bekvämlighetsurval. Studiens teoretiska utgångspunkt var teorin om transformativt lärande, i vilken reflektion är en förutsättning för förändring och i förlängningen lärande. Resultatet visade att självreflektion inte är ett vanligt förekommande begrepp i förskollärarnas vardag, men att de ändå anser sig vara självreflekterande i och med att de kontinuerligt ställer sig de didaktiska frågorna vad, hur och varför om sin egen praktik. Förskollärarna är eniga om att självreflektion är en förutsättning för förändring och utveckling av dem själva och verksamheten.

Motsatserna som gör konstnären ”Ofta framhålls konstnärskap där konstnären dedikerar sitt liv åt en fråga, en praktik eller en fördjupning. Ett konstnärskap likt Sisyfos som rullar samma sten uppför samma berg, om och om igen. Och det har skapat en tanke hos Cecilia av behovet av att definiera och därmed äga sitt eget konstnärskap. För i hennes fall bygger konstnärskapet på hennes bredd. Det är en annan typ av konstnärskap att äga en bredd. Att kunna behärska flera olika hantverk som möts och/eller stöts. Att kunna se att en idé kan komma ut i flera olika former kräver en multitalang, eller ”scanner” ett begrepp från Barbara Sher från boken ”Refuse to Choose”. Bredden av hantverkskunnande är den bas utifrån där hon verkar. Medan de många motsatserna i hennes skapande är det som ger friktion, spänning och utvecklar henne i konstnärskapet. Hon ska undersöka följande motsatser i sitt konstnärskap. Att ta plats – att ge plats. Behovet av stillhet – behovet av stress (deadlines). Att samarbeta – Att arbeta solo Att säga nej – Att säga ja Att ha en klasstillhörighet – Att kunna tillhöra alla (kameleonten).” /Daniela Kullman om Cecilia / Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

Den egna rösten kräver att vi ska våga visa vårt äkta och sårbara jag. Att våga ta plats handlar om att våga be om att bli sedd, vilket är en sårbar position. Skammen hindrar den egna rösten, hindar en från att våga ta plats. Vad som behövs är att vi ser vår sårbarhet som något värdefullt. Som något som gör oss mänskliga och kreativa. Genom medkänsla med oss själva och tillit till omvärlden, kan vi våga visa de sidorna och därmed bli modiga. Modiga fegisar som vågar erkänn att de är rädda. Kanske kan vi då bli något så oväntat som "lyckliga konstnärer". Och fånga alla de magiska ögonblick som är värda att fånga. / Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

En självreflekterande undersökning kring hur man kan hitta tillbaka till sig själv och sitt konstnärsskap efter en lång sjukdomsperiod. En inre resa om hur jag gick från ett tillstånd av frånvaro till en medveten närvaro med hjälp av nya perspektiv, återfunnen lust, självmedkänsla och genom de insikter och verktyg som jag förskansat mig under mitt år på magisterrpogrammet Svarta Speglar - konstnärlig praktisk självreflektion.

Slutord Nå, Rektorns ord den gången i gymnasiet åstadkom att jag nästan tvångsmässigt ägnar mig åt ställningstaganden där jag väljer med baktanken att inte låta Rektorn få rätt när han menar att eftersom jag inte anpassar mig kommer jag att få ångra det i hela mitt liv. Han tycker jag var feg som smet från lektionerna. Själv tycker jag att jag tar strid för min sak och lyckas hantera min omdömesförmåga och att jag växer med det, men det är lite jobbigt att inte få vara lite feg ibland för då kommer han fram den där Rektorn, som gubben i lådan, med sin sura min och överlägsna attityd. Kanske bör jag träna på att fly och vara lite feg. För ett tag sedan ställde jag in tre möten som jag skulle hålla i och som jag varken orkar eller vill vara med om. Det gick bra men Rektorn ser så opassande glad ut och det gillar jag inte, men det är kanske något som jag behöver lära mig att leva med… Jag har med denna essä velat undersöka praktisk kunskap så som den ter sig för mig, och jag har genom att identifiera ett dilemma använt detta som en forskarfråga och applicerat denna på några situationer för att studera hur min egen tysta praktiska kunskap hanterar dilemmat i fråga. I min berättelse finns dilemmat på flera plan. Dels att inte kunna skriva får sin lösning i just skrivandets förlösande praktik. Jag har velat åskådliggöra detta genom den egna skrivarprocessen och vad den behöver i form av näring för att tankegods ska transporteras från hjärna till händer och fingrar för att sedan landa på ett stycke papper. Dels i den tysta kunskap som processen att skriva ska utmynna i en berättelse om. Eller annorlunda uttryckt – processen att skriva blir en tyst kunskap och grunden för den berättelse den är resultatet av. Dilemmat att välja rätt väg får inte sin lösning men väl sin förklaring genom en händelses starka påverkan där rätt väg speglas i ljuset av att inte vilja vara feg och att rättfärdiga det val jag gjort för att gå stärkt ur denna händelse. Utkomsten av detta dilemma har bildat en kunskap som jag har med mig varthän jag går. Om denna kunskap används på rätt sätt låter jag vara osagt men den är en viktig del vid valet av åtgärd och där jag står med viljan att göra rätt och att göra upp med ett gammalt dilemma. / <p>Stockholms dramatiska högskola</p>

<p>In this paper I have examined how aware teachers are of their influence on pupils development. The method I´ve used are interviews with three teachers and one pupil each about</p><p>Musicality - how do the teachers and pupils look at the concept musicality generally and personally?</p><p>Influence I- do the teachers believe that their thinking about musicality influence the pupils self-confidence and development?</p><p>Influence II- do the teachers think that other pedagogues have influenced them in their teaching and thinking?</p><p>My main results show that both the teachers and the pupils have similar apprehensions as their teachers, which points towards that influence can exist. The basis is however too limited to make any extensive generalizations.</p><p>The conclusion of the paper is that we have to be aware of how we influence our pupils. They carry this ”knowledge”, whether it is positive or negative, all their life.</p>

In this paper I have examined how aware teachers are of their influence on pupils development. The method I´ve used are interviews with three teachers and one pupil each about Musicality - how do the teachers and pupils look at the concept musicality generally and personally? Influence I- do the teachers believe that their thinking about musicality influence the pupils self-confidence and development? Influence II- do the teachers think that other pedagogues have influenced them in their teaching and thinking? My main results show that both the teachers and the pupils have similar apprehensions as their teachers, which points towards that influence can exist. The basis is however too limited to make any extensive generalizations. The conclusion of the paper is that we have to be aware of how we influence our pupils. They carry this ”knowledge”, whether it is positive or negative, all their life.

Konst har alltid varit ett svar på en längtan. För mig en trevande men outtröttlig längtan efter ett språk. Som översätter från inuti till utanför med oförändrad innebörd, samma känsla och färg. En, på ett sätt, introvert dialog. Under utbildningen har jag hamnat på en ny väg och frågat mig; Hur öppnar jag upp den här dialogen till en publik? Hur når jag ut? Det är en fråga om riktning, om att behålla leken och om att minnas vad som är viktigt. Vad som är vackert. Svarta speglar har varit ett sökande efter portaler som tar mig någonstans jag bara undermedvetet visste fanns. Sanna är poet och bildkonstnär. / Svarta Speglar - magisterprogram i konstnärlig självreflektion