Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Syftet med denna enkätstudie var att jämföra två olika förklaringsmodeller för tinnitusbesvär; fear avoidance och acceptans. Förutom att undersöka sambanden till tinnitusbesvär, testades även modellerna mot utfallsmåtten tinnitusvigilans och livskvalitet. Då nivå av depression och ångest är kända prediktorer för tinnitusbesvär, användes de som kontrollvariabler. Även processerna mindfulness och värderad riktning testades. Deltagare i studien var 362 patienter med tinnitus som någon gång mellan åren 2004-2011 varit i kontakt med Öronkliniken Hörselvården vid universitetssjukhuset i Linköping. Hierarkiska regressionsanalyser visade att både acceptans och fear avoidance förklarade unika bidrag till utfallsmåtten tinnitusbesvär och tinnitusvigilans. Värderad riktning förklarade unik varians i utfallsmåttet livskvalitet. Utifrån multipla mediationsanalyser visade det sig att både acceptans och fear avoidance medierade sambandet mellan ljudnivån av tinnitus och tinnitusbesvär samt sambandet mellan ljudnivån av tinnitus och tinnitusvigilans. Ingen av mediatorerna bidrog med signifikant mer förklaringsvärde än den andra. Slutsatsen är att acceptans och fear avoidance är två viktiga och kompletterande modeller för att förklara graden av tinnitusbesvär och tinnitusvigilans. Resultatet från denna studie kan ha implikationer för utvecklingen av mer effektiva behandlingar för tinnitus.

Koncept Barn lär sig både genom stilla lek och rörelselek. Det är därför viktigt att barnen får utrymme för båda typer av lekar på före- skolan. I den stilla leken finns ett mer fokus på individen, det självständiga skapandet och utvecklingen. Medans det i den rörliga leken finns ett mer fokus på gruppen, samarbetet och interaktionen mellan barnen. Jag anser att dessa lekar är varan- dras motsatser och att miljöerna, anpassad till respektive lek också bör stå i kontrast till varandra. Hur utformar man en miljö för den stilla leken? Hur utformar man en miljö för den rörliga leken? I den stilla leken ägnar sig oftast barn åt aktiviteter som kräver koncentration och så lite yttre störningar som möjligt. Det kan till exempel vara målning, lek med lera eller läsning. Här utveck- lar barnet främst sina egna förmågor och tränar då på att vara självständig. Därför är det viktigt att rummen utformas så enkla och tydliga som möjligt. Inte för mycket material och inte heller för fönster där barnen kan störas av det som sker utanför. Det är också viktigt att miljön känns varm, lugn och trygg. I den rörliga leken lär sig barnet genom att använda sin kropp på olika sätt, till exempel genom att springa, hoppa, krypa och gå. Här finns också utrymme för barnet att lära sig att samarbeta och ta hänsyn till varandra då den rörliga leken oftast sker i grupp. Ett rum för rörelselekar ska uppmana barnet till rörelse. Det ska vara en dynamisk miljö som inspirerar och skapar nya intryck. Rummet ska också ge barnet möjlighet till att använda sin kropp på olika sätt.  Jag har velat skapa en förskola som på ett tydligt sätt avgränsar rummet för den stilla leken och den rörliga leken. En plats där barnet kan utvecklas på den individuella nivån efter dess förmåga och mognad, men samtidigt ges utrymme till att intragera och lära sig av andra barn. Dessa tankar har resul- terat i en byggnad som består av ett gemensamt trapphus som används som ett rum för den rörliga leken. Trapphuset rör sig cirkulärt kring en inre volym på tre olika plan. Inuti volymen ligger avdelningarna placerade, där de yngsta barnen är längst ner och de äldsta längst upp. Tanken är att rummen för den stilla leken sker här. / Children learn both through quiet play and play in movement. It is therefore important that children get space for both types of plays on preschool. In the quiet game, there is more focus on the individual, the independent creation and development. While in the mobile game, there are more focus on group coo- peration and interaction between the children. I think that these kind of plays are opposites and that the environments, adapted to each game should also stand in contrast to each other. How do you design an environment for the quiet game? How do you design an environment for the mobile game? In the quiet game, childrenare mostly dedicated in activities that require concentration and as little outside interference as possible. It may include painting, play with clay or reading. Here, the child develops mainly their own abilities and training as to be independent. Therefore it is important that the rooms are designed as simple and distinct as possible. Not too much material nor for windows where children can be disturbed by what is happening outside. It is also important that the environ- ment feels warm, peaceful and safe. In the mobile play, the child learns by using its body in various ways, for example by running, jumping, crawling and walking. There is also space for the child to learn to cooperate and take care of each other as the mobile play is usually done in groups. A room for movement games should encourage the child to move. It should be a dynamic environment that inspires and creates new impressions. The room should also enable the child to use their body in different ways. I have wanted to create a preschool that clearly defines the room for the quiet game, and the moving game. A place where the child can develop at the individual level by its own ability and maturity, but also be given space to interact and learn from other children. These thoughts have resulted in a building that consists of a common stairwell used as a room for the moving game. The stairway moves circularly around an internal volume of three different planes. Inside the volume, the three depart- ments are placed, where the youngest children are at the bottom and the oldest at the top. The idea is that the rooms for the quiet game takes place here.

The project purpose and goal where to deliver a design dossier for a new automated alignment fixture for pallet collars. The fixture was designed to be directly applied to Goodtech Solutions AB robotic cell Collarizer. The concept development for the project is only a small part of bigger plans to have Collarizer handle the pallet collars directly from the delivery-state. The requests and the requirement of the project is only a few from the final product.The project was accomplished with specific gateway-requirements that the metallic hinges should be able to be aligned both inwards and outwards while the pallet collar is in its folded state. The fixture should be able to align the metallic hinges that is deformed to a max of 30 degrees. The concept was designed with simplicity and to be applicated in the current design of the Collarizer.The final concept resembles a table where the pallet collar is positioned on its side with the metallic hinges pointing to a specific side. The pallet collar is positioned correctly with help of offsets and cylinders. Single acting pneumatic cylinders is positioned perpendicular over the metallic hinges putting an acting force on the mounting points to reassure that the metallic hinges are not deformed incorrectly. Double acting cylinders with a through piston rod is positioned under the metallic hinges to apply the alignment force. The through piston rod is used to maintain the same pressure and drag force. A special component is attached to the cylinders that with help of its design allows the metallic hinges to be aligned correctly. The design also reassures the hinges is bent +3 mm outwards to take the retraction of the hinges into account.Almost all the components in the concept can be ordered directly from a supplier. It is only the attachments to the cylinders that needs further development to be manufactured. The design of the concept allows a lot of adjustments and adaption too the future. The concept can take future requirements into account without changing the main principle.

I föreliggande studie har en metod för utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden för mätning och beräkning av vinkelmätningsosäkerheten är till stor del baserad på både ISO:s standard för test av en teodolit och en doktorsavhandling där vinkelmätningen hos en TLS undersöks. FARO Focus3D är en TLS som ägs och brukas av konsultföretaget Tyréns AB. Syftet med detta examensarbete är att utvärdera vinkelmätningsosäkerheten hos Tyréns TLS. Det finns inget skrivet i specifikationerna för FARO Focus3D om vinkelmätningsosäkerheten och eftersom vinkelmätningen har stor påverkan på resultatet så är det viktigt att utvärdera dess osäkerhet. TLS är det enda geodetiska mätinstrument som saknar ISO-standard för kontroll. Vinkelmätningsosäkerheten har analyserats i förhållande till medelvärde och referensvärde. Referensvärdena bestämdes med en totalstation. Två olika mätsituationer med TLS utfördes. I den första skannades fyra koordinatbestämda sfärer som låg på ungefär samma höjd som TLS och placerade jämt spridda runt instrumentet i horisontalled. I den andra situationen skannades fyra svartvita signaler placerade på en vägg med en vertikal spridning på ca 30°. Centrumpunkterna på sfärer och svartvita signaler bestämdes med programvaran Scene och dess koordinater bestämdes i TLS koordinatsystem. Både horisontella riktningar och vertikala vinklar beräknades från koordinaterna, och utifrån dem beräknades vinkelmätningsosäkerheten. Standardosäkerheten för de horisontella riktningarna beräknades till 0.002° och för de vertikala vinklarna 0.001°. I förhållande till referensvärde beräknades osäkerheten i de horisontella riktningarna till 0.015° och i de vertikala vinklarna beräknades osäkerheten till 0.026°. Vid beräkning av osäkerheten i förhållande till referensvärdena så visade det sig att det finns systematiska fel i skannern som antagligen beror på att kompensatorn inte fungerar korrekt. Den metod som använts i studien har visat sig fungera bra för utvärdering av vinkelmätningsosäkerheten hos en TLS, och den är dessutom relativt okomplicerad att utföra.

Thèse Uppsala : Univ., 2004. / Résumé en anglais "The romantic church"

Konst har alltid varit ett svar på en längtan. För mig en trevande men outtröttlig längtan efter ett språk. Som översätter från inuti till utanför med oförändrad innebörd, samma känsla och färg. En, på ett sätt, introvert dialog. Under utbildningen har jag hamnat på en ny väg och frågat mig; Hur öppnar jag upp den här dialogen till en publik? Hur når jag ut? Det är en fråga om riktning, om att behålla leken och om att minnas vad som är viktigt. Vad som är vackert. Svarta speglar har varit ett sökande efter portaler som tar mig någonstans jag bara undermedvetet visste fanns. Sanna är poet och bildkonstnär. / Svarta Speglar - magisterprogram i konstnärlig självreflektion

Denna uppsats undersöker och förklarar hur medarbetare och ledare arbetar med mål i enorganisation som utgår ifrån visioner och riktningar. Vi vill titta på hur det pratas om visioner,riktningar och mål och hur detta skapar mening för medarbetarna, men även hur lärandeuppstår och kunskap tas till vara. För att nå en bred bild av ämnet har vi använt oss av enkvalitativ metod med tio intervjuer. I analysen tog vi hjälp av Karl E Weicks Sensemakingtheory, Barbara Czarniawskas teori om organisering samt Argyris & Schöns Single ochdouble loop learning för att skapa förståelse för det insamlade materialet.Vår analys argumenterar för att visioner måste bearbetas för att bli mer greppbara, att detkrävs mycket kommunikation, viljan att vara i en gemenskap och att en anammar engemensam bild.I slutsatsen framträder denna gemensamma bild än mer tydligt och hur den skapar meningoch lärande. Detta genom att visionen bryts ner i mindre och mer konkreta bitar. Bitarna serolika ut beroende på vem som hämtar hem visionen och i vilken gruppering tolkningen sker.Vi ser även ett stort engagemang hos medarbetarna att ställa upp och hjälpa varandra framåtpå flera olika områden där kommunikationen spelar huvudrollen.

<p>Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.</p>

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.