Social services and violence in close relationship in a sami context A qualitative study of the social services opportunities to provide support to women exposed to violence in a sami culture in Sweden  Background: There is a lack of studies in Sweden that includes and describes violence against Sami women and how important the social worker's ambition is to create and maintain basic knowledge and efforts to support Sami women who’s exposed to domestic violence.  Aim: The aim of this study is to clarify how the social services in Sweden work for the Sami women to be able to get the help they need.  Methods: The study is based on four individual qualitative interviews with social workers from Norrbottens och Västerbottens län. For analysis intersectionality and postcolonial theory has been used.  Results: The results have shown us that there are both similarities and differences for social workers who’s involved with Sami women as clients. What all social services had in common was that they all had to seek cultural knowledge by themselves. What differd was the view of cultural relevance. Some of the social workers thought there should be more of importance to have cultural knowledge when working with Sami women who’s exposed to domestic violence, others had the opinion that the aim is to treat every client based on the guidelines that have been determined at the social service office and is directed to all abused women. / Socialtjänsten och våld i nära relation i en samisk kontext En kvalitativ studie om socialtjänstens möjligheter att ge stöd till våldsutsatta kvinnor inom samisk kultur i Sverige  Bakgrund: Det saknas studier i Sverige som inkluderar och beskriver våld mot samiska kvinnor och hur viktig socialsekreterarens ambition är för att skapa och upprätthålla grundläggande kunskaper och insatser för att stödja samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse hur socialarbetare i Sverige arbetar för att de samiska kvinnorna ska kunna få den hjälp de behöver.  Metod: Studien bygger på fyra individuella kvalitativa intervjuer med socialsekreterare från Norrbottens och Västerbottens län. För analys så har intersektionalitet och postkolonial teori använts.  Resultat: Resultaten har visat oss att det finns både likheter och skillnader för socialarbetare som är engagerade i samiska kvinnor som klienter. Gemensamt för alla socialtjänster var att de alla var tvungna att söka efter kulturell kunskap själva. Det som skilde sig var synen på relevans av kulturell kunskap i arbetet. En del av socialsekreterarna tyckte att det borde vara viktigare att ha kulturell kunskap när de arbetar med samiska kvinnor som är utsatta för våld i hemmet, andra menade att syftet är att behandla varje klient utifrån de riktlinjer som har fastställts på socialtjänsten och som riktas till alla våldsutsatta kvinnor.