Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

No description available.

Bakgrund: Behandling av gynekologisk cancer kan medföra kvarstående sexuell dysfunktion som påverkar patienters upplevda hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av sexuell dysfunktion och upplevelser av sjuksköterskans roll efter gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artik-lar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design. Resultat: Den sexuella funktionen påverkas av förändrad självbild, smärtpåverkan, oro och rädsla inför sexuell aktivitet, anatomiska förändringar och minskad libido. Anpassningen till den nya situationen påverkas av en eventuell partners reaktioner och delaktighet. Kvinnor upplever bristande information och har behov av individuellt anpassat stöd. Konklusion: Behovet av sexualrådgivning är stort och möts ej i tillräcklig utsträckning av hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelsen av sexuell dysfunktion är beroende av balans mellan inre och yttre resurser samt det dagliga livets krav. Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i förbättrandet av den sexuella funktionen och upplevda hälsan. / Background: The treatment of gynecological cancer may cause persistent sexual dysfunction which affects patients’ experienced health. Aim: To describe women’s experiences of sexual dysfunction and the role of the nurse after gynecological cancer. Method: A literature review based on 12 scientific articles on studies of qualitative or quantitative design. Results: The sexual function is affected by changed self-image, experienced pain, anxiety and fear related to sexual activity, anatomic changes and decreased libido. The adjustment to the new situation is affected by the reactions and degree of participation by a possible partner. Women experience a lack of information and have a need for individually adjusted sup-port. Conclusion: The need for sexual counseling is immense and insufficiently met by health care professionals. The experience of sexual dysfunction is depen-dent on a balance between the inner and outer resources and the demands of daily life. The nurse may play a key role in enhancing sexual function and experienced health.

<p>Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter. Metoden var en litteraturstudie och artiklar relevanta för studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade bearbetats framkom nio viktiga faktorer. Resultatet visar att sexuell dysfunktion hos diabetiker är kopplat till anpassning till sjukdomen, äktenskaplig kvalitet, depression, trötthet, diabeteskomplikationer, glukosnivå, medicinsk behandling utöver insulin, ålder samt rökning, alkoholförbrukning och fetma. Sjukdomen upplevs ofta som ett angrepp på identiteten och självkänslan. Det är viktigt att patienten lär sig mer om sjukdomen och dess inverkan på sexuell funktion. För att nå bästa resultat krävs ett samspel mellan sjuksköterska och patient samt att sjuksköterskan ser patienten som en individ och anpassar omvårdnadsåtgärder efter varje individs behov. Risken finns att patienter ser sjukdomen som det primära hindret för att uppleva en sexuellt trygg gemenskap, och därmed avstår från att ta de initiativ som skulle kunna leda till målet. Sjuksköterskans uppgift är att lära patienten hantera sin sexuella dysfunktion och få paret att hitta varandra igen vilket är viktigare än att snabbt återställa dysfunktionen.</p>

Diabetes mellitus är en folksjukdom som ökar mer och mer för varje år. Att drabbas av diabetes innebär behov av livsstilsförändring som kräver kunskap om sjukdomens inverkan på individen. Det har länge varit känt att diabetes kan orsaka förändringar i sexualiteten. Omvårdnadens syfte är att stärka hälsa och förebygga sjukdom, att främja läkande och välbefinnande samt att underlätta liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som är relaterade till sexuella svårigheter hos diabetespatienter. Metoden var en litteraturstudie och artiklar relevanta för studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar. Efter att artiklarna hade bearbetats framkom nio viktiga faktorer. Resultatet visar att sexuell dysfunktion hos diabetiker är kopplat till anpassning till sjukdomen, äktenskaplig kvalitet, depression, trötthet, diabeteskomplikationer, glukosnivå, medicinsk behandling utöver insulin, ålder samt rökning, alkoholförbrukning och fetma. Sjukdomen upplevs ofta som ett angrepp på identiteten och självkänslan. Det är viktigt att patienten lär sig mer om sjukdomen och dess inverkan på sexuell funktion. För att nå bästa resultat krävs ett samspel mellan sjuksköterska och patient samt att sjuksköterskan ser patienten som en individ och anpassar omvårdnadsåtgärder efter varje individs behov. Risken finns att patienter ser sjukdomen som det primära hindret för att uppleva en sexuellt trygg gemenskap, och därmed avstår från att ta de initiativ som skulle kunna leda till målet. Sjuksköterskans uppgift är att lära patienten hantera sin sexuella dysfunktion och få paret att hitta varandra igen vilket är viktigare än att snabbt återställa dysfunktionen.

Bakgrund: Sexualitet spelar stor roll för hälsa och välbefinnande och då en sjukdom är färdigbehandlad kan sexuell dysfunktion finnas kvar som en följd av den tidigare sjukdomen. Sexuell dysfunktion innebär att sexualiteten inte fungerar tillfredsställande och kan vara upplevda, förväntade eller negativa förändringar. Sexualitet har visat sig vara något som sjuksköterskor har svårt att prata med patienter om och som följd dokumenteras det lite i ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sexuell dysfunktion vid olika somatiska sjukdomstillstånd. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och systematisk sökning gjordes och 14 kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Deduktiv metod användes vid sortering av data. De valda rubrikerna var NANDA:s kännetecken för omvårdnadsdiagnosen Oro över egen sexualitet. Resultat: Litteraturstudiens huvudfynd var hur vanligt förekommande sexuell dysfunktion faktiskt var. Män beskrev erektil dysfunktion, ejakulationsproblem samt impotens och kvinnor beskrev orgasmproblematik och försämrad partnerrelation. Både män och kvinnor beskrev minskad sexuell lust, könsdrift, upphetsning och tillfredställelse. De beskrev även smärta vid sexuell aktivitet. Sexuell dysfunktion beskrevs bero på patienternas hälsotillstånd. Slutsats: Det pratas och dokumenteras för lite om sexualitet inom hälso-och sjukvården baserat på förekomsten av sexuell dysfunktion. Genom att uppmärksamma patientens sexuella dysfunktion kan patienten få hjälp att återställa hälsa och öka välbefinnandet.

Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.

<p>Benign prostatahyperplasi (BPH) är en av de vanligaste sjukdomarna hos män och kan vara en orsak till lidande. Hur omfattande lidandet är hos dem som drabbas är individuellt. Studiens syfte var att belysa patienters lidande vid BPH. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning i relevanta databaser; Cinahl, PubMed, PsycINFO och ELIN@Kalmar, utfördes och därefter följde kritisk granskning, dataanalys och sammanställning av vetenskapligt material inom problemområdet. I dataanalysen framkom tre teman: fysiskt, emotionellt samt sexuellt lidande. Det fanns rädsla för prostatacancer och för att vara beroende av andra. En annan typ av rädsla gällde urinläckage som syntes utåt. Förändrade miktionsvanor upplevde patienter som pinsamma. Vanliga symtom vid BPH var svag urinstråle, urinläckage samt frekventa toalettbesök. Genom en gruppkonstellation av patienter, urologer och anhöriga där erfarenheter kunde utbytas, underlättades det fortsatta livet med sjukdomen. Trots allt fanns en acceptans och uppfattning om att sjukdomen är en naturlig del av åldrandet. För att kunna agera stödjande till patienter med BPH bör sjuksköterskan initiera till samtal med patienten utan att negligera de sexuella funderingar patienten eventuellt kan ha. Att anordna gruppmöten så att patienter kan utbyta erfarenheter med varandra kan vara värdefullt.</p>

Det ställs allt högre krav på bröstcancervården då antalet personer som insjuknar i bröstcancer fortsätter att öka i Sverige. Många av de drabbade kvinnorna genomgår mastektomi, vilket i sin tur kan leda till en förändrad självkänsla, kroppsuppfattning och påverka den sexuella hälsan och känslan av kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi. Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Författarna har analyserat 14 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet är indelat i tre huvudteman och 7 underteman. Huvudteman är; ”upplevelse av en förändrad sexuell funktion”, ”upplevelse av en förändrad kroppsuppfattning” och ”behov av stöd, samtal och information”. Underteman är; ”sexuell dysfunktion”, ”sexuellt umgänge”, ”bröstens betydelse”, ”samhällets ideal”, ”bröstrekonstruktion” och ”partner” samt ”hälso- och sjukvård”. Litteraturöversiktens resultat visar att många bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi upplever sexuell dysfunktion. Resultatet visade också att olika faktorer påverkade kvinnornas sexualitet, så som rädsla att visa sig naken inför sin partner och känslan av att inte längre motsvara samhällets krav och ideal som kvinna. Kvinnorna upplevde problem gällande bland annat sexuell lust, orgasm och tillfredsställelse. Vården har ett stort ansvar för att dessa kvinnor ska få en god och optimal hälso- och sjukvårdvård. Resultatet visade att kvinnorna upplever ett behov av undervisning efter mastektomin, varför sjuksköterskans roll i att stötta och informera patienterna för att öka kvinnornas sexuella hälsa är viktig.

Frekvensen av sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa är högre bland personer med Diabetes Mellitus (DM) jämfört med personer utan DM. Den sexuella hälsan har en inverkan på människors livskvalitet. Trots att sexuell dysfunktion är en omvårdnadsdiagnos i North American Nursing Diagnosis Association International (NANDA-I) och ett eget avsnitt i Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (VIPS) är sexuell hälsa ett ämne som sjuksköterskor sällan tar upp i samtal med patienter.Syftet var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om sexuell hälsa med patienter som har Diabetes Mellitus typ 1 och typ 2.Metoden som tillämpades var allmän litteraturöversikt. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades efter databassökning och manuell sökning. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar.Resultatet visade att flera faktorer förhindrar sjuksköterskors samtal om sexuella hälsa med patienter som har DM. Dessa faktorer var främst organisatoriska brister på arbetsplatsen, kunskapsbrist och att av olika anledningar inte känna sig bekväm med att samtala om sexuell hälsa. Det främsta sättet att möjliggöra samtal kring sexuell hälsa var ökad kunskap och utbildning, men även olika former av hjälpmedel kunde möjliggöra samtalen.Slutsatsen var att samtal kring sexuell hälsa oftast inte fungerar i tillfredsställande grad. Äldre kvinnor och icke-heterosexuella personer är särskilt utsatta. Sjuksköterskor behöver ökad utbildning i DM:s påverkan på den sexuella hälsan och träning i samtal som rör sexuell hälsa.