<p>Syftet med det här arbetet var att belysa lärares resonemang angående alternativa läromedel. Att förstå vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa läromedel de använder och varför. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa läromedel finns hos respondenterna, men att användningen skiljer sig åt. Det visar också att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa läromedel är givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lärandemål påverkar valet av läromedel. Trots att användningen av de alternativa läromedlen inte utsträcker sig i allt för stora drag hos respondenterna menar de flesta ändå att de har många goda egenskaper som kan stärka undervisningen för eleven. Fler konkreta upplevelser och mer aktuell kunskap fördjupar inlärningen samt att undervisningen blir mer varierad. En slutsats av resultatet var också att respondenterna, ur synpunkt på elevens bästa, försöker använda alternativa läromedel till så stor del som möjligt.</p>

Syftet med det här arbetet var att belysa lärares resonemang angående alternativa läromedel. Att förstå vad som ligger till grund i deras val samt vilka alternativa läromedel de använder och varför. I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer som grund för insamlingen av data. Resultatet visar att en kunskap om alternativa läromedel finns hos respondenterna, men att användningen skiljer sig åt. Det visar också att respondenterna finner att ett arbeta med alternativa läromedel är givande för elevernas kunskapsutveckling, men att aspekter som ekonomi, tid och bland annat lärandemål påverkar valet av läromedel. Trots att användningen av de alternativa läromedlen inte utsträcker sig i allt för stora drag hos respondenterna menar de flesta ändå att de har många goda egenskaper som kan stärka undervisningen för eleven. Fler konkreta upplevelser och mer aktuell kunskap fördjupar inlärningen samt att undervisningen blir mer varierad. En slutsats av resultatet var också att respondenterna, ur synpunkt på elevens bästa, försöker använda alternativa läromedel till så stor del som möjligt.

<p>Denna studie har undersökt attityder och kunskapskällor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ”hedersrelaterat våld och förtryck”. Studien granskar också om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser när det gäller arbetet med unga män med ”hedersproblematik”. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad. Den ena sidan hävdar att man måste ta hänsyn till utövarnas och de utsattas kultur, medan den andra sidan förespråkar ett tänkande bortom kulturella förklaringsmodeller. Syftet med studien är att granska både kunskapskällor, attityder och inställningar samt det praktiska arbetet med denna problematik. Resultatet visar på att det finns attityder bland studiens informanter som tyder på en exotisering av problematiken, där den associeras direkt eller indirekt i olika sammanhang, till ”de andra” i samhället. Merparten av de kunskapskällor informanterna använder förklarar problematiken utifrån kulturella faktorer. Risker med och konsekvenser av att kulturalisera fenomenet presenteras i studien. När det gäller informanternas arbete med unga män som upplever sig ha denna problematik, är arbetet och kunskapen eftersatt. Både poliser och socialarbetare anser att de inte kan arbeta med denna målgrupp som de skulle önska, då kompetens- och insatsbristerna är stora.<strong><em></em></strong></p>

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskällor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ”hedersrelaterat våld och förtryck”. Studien granskar också om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser när det gäller arbetet med unga män med ”hedersproblematik”. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad. Den ena sidan hävdar att man måste ta hänsyn till utövarnas och de utsattas kultur, medan den andra sidan förespråkar ett tänkande bortom kulturella förklaringsmodeller. Syftet med studien är att granska både kunskapskällor, attityder och inställningar samt det praktiska arbetet med denna problematik. Resultatet visar på att det finns attityder bland studiens informanter som tyder på en exotisering av problematiken, där den associeras direkt eller indirekt i olika sammanhang, till ”de andra” i samhället. Merparten av de kunskapskällor informanterna använder förklarar problematiken utifrån kulturella faktorer. Risker med och konsekvenser av att kulturalisera fenomenet presenteras i studien. När det gäller informanternas arbete med unga män som upplever sig ha denna problematik, är arbetet och kunskapen eftersatt. Både poliser och socialarbetare anser att de inte kan arbeta med denna målgrupp som de skulle önska, då kompetens- och insatsbristerna är stora.

Syftet med studien är att skapa en djupare insikt om Born Globals-företags kunskapsanskaffning inför en snabb internationalisering. Studien avser även att undersöka hur internationaliseringen skiljer sig från tidigare modeller. För att nå syftet med studien har en huvudfråga formulerats med utredande delfrågor, huvudfrågan lyder; hur införskaffar Born Globals-företag kunskap inför deras internationaliseringsprocess? För att kunna besvara vår forskningsfråga och uppfylla syftet med undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi har intervjuat tre nyckelpersoner i tre Born Globals-företag om anskaffningen av kunskap inför internationaliseringen. Resultatet som framkommit av intervjuerna visar att de olika kunskapskällorna samt kunskapsinnehållet har varit av varierande betydelse för företagens internationella expansion, där den direkta erfarenheten huvudsakligen erhållen av grundarna uppmärksammas. Även grundarnas nätverk och färdigheter visar sig vara betydande inför internationaliseringen. Vidare visar även resultatet att internationaliseringsprocessen i Born Globals är mer individfokuserad, det är grundarnas och andra individers erfarenheter, färdigheter, kunnande och nätverk som ligger till grund för internationaliseringen. Medan processen i Uppsalamodellen är mer organisatoriskt förankrad och tidskrävande.

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.</p>

SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.

Allt fler människor blir överviktiga. Människor som sitter hemma i soffan och äter istället för att gåut och röra på sig. Det finns dock vissa som tar på sig träningskläderna och ger sig iväg för att träna,människor som på något vis nästan alltid finner motivationen till att röra på sig. Flera studier visarpå att träning är bra för hälsan så länge det är i lagom mängd. Syftet med den här studien är att tareda på vad som gör att vissa människor är motiverade till att träna. Hur de här människorna får detatt gå ihop med vardagslivet och om de har kunskaper som de kan dela med sig av. I studienintervjuades tre personer från olika yrkesgrupper angående vad som motiverar dem till att träna.Resultatet visar på att välmående är en stor motivationskälla för människorna, det framkommerockså att mycket av den kunskap de besitter kommer från internet och tidningar, alltså media.Resultatet beskriver också hur personerna lägger upp sina dagar för att hinna med att träna och vadde får prioritera bort för att tiden ska räcka till.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares förhållningssätt, attityder och användningav läromedel i det multimodala klassrummet. Vi vill med vår undersökningar ta reda på vilkasätt tre olika läromedel används för att främja elevers kunskapsutveckling och förståelse i desamhällsorienterande ämnena i årskurs 4-6. Vi fokuserar på läroböcker, skönlitteratur ochdigitala läromedel.De teorier som tjänar som ett ramverk för vår undersökning är de multimodala perspektivensamt det sociokulturella perspektivet. Multimodal pedagogik är signifikant för det samtidaklassrummet och innebär en varierande undervisning som tar hjälp av olika läromedel ocharbetsmetoder.Vi har sammanställt tidigare forskning som behandlar kunskapsutveckling och arbetsmetoderi relation till tre olika läromedel; läroboken, skönlitteratur och digitala läromedel. Studientäcker också in lärares förhållningssätt till läromedel. Detta är av relevans då denmultimodala pedagogiken reflekteras i hur lärare väljer att förhålla sig till och använda sig avolika typer av läromedel för att främja elevers kunskapsinhämtning.Insamlingen av vårt empiriska material har skett med hjälp av kvalitativa metoder, i form avsemistrukturerade intervjuer. De fem intervjuade lärarna undervisar i de samhällsorienterandeämnena i årskurs 4-6. De arbetar alla på olika skolor i södra Skåne.Studiens resultat visar att lärarna generellt eftersträvar ett varierat arbetssätt och därmedanpassar läromedlet därefter. Detta indikerar att lärarna använder sig av multimodalaläromedel för att främja elevers kunskapsutveckling i linje med den förklaringsmodell sombåde det sociokulturella perspektivet och de multimodala perspektiven erbjuder. / The purpose of this essay is to research teachers' attitudes and useof teaching materials in the multimodal classroom. With our research we want to find out which ways with three different teaching materials are used to promote students' knowledge development and understanding in the community-oriented subjects in grades 4-6. We focus on textbooks, fiction and digital learning materials.The theories that serve as a framework for our study are the multimodal perspectivesas well as the socio-cultural perspective. Multimodal pedagogy is significant for the contemporaryclassroom and involves a varied teaching which takes the help of different teaching materials andpractices.We have compiled previous research that deals with knowledge development and working methodsin relation to three different teaching materials; textbook, fiction and digital teaching materials. The study also covers teachers' approaches to these teaching materials. This is relevant with the multimodal pedagogy which is reflected in how teachers choose to relate to and usedifferent types of teaching materials to promote student knowledge acquisition.The collection of our empirical material has been done using qualitative methods, in the form of semi-structured interviews. The five interviewed teachers teach in the community-oriented subjects in grades 4-6. They all work at different schools in southern Skåne.The studies results show that teachers generally strive for a varied way of working and thusadapt the teaching material accordingly. This indicates that teachers are using multimodalslearning tools to promote student knowledge development in line with the explanatory model that both the socio-cultural perspective and the multimodal perspectives offer.

Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Uppsatsen är explorativ och kvalitativ, i vilken vi har genomfört åtta intervjuer med första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg. Studien har också varit komparativ mellan en landsortkommun och storstadskommun. Resultaten visar att det inte finns några större skillnader mellan kommunerna när det gäller 40-talisterna, första linjens chefer välkomnar mer kunskap. När det gäller mottagandet av äldre invandrare finns redan mycket kunskap i storstadskommunen, medan det i landsortskommunen efterfrågas mer kunskap. Brukare och forskning anses i båda undersökningskommunerna vara goda kunskapskällor för att utveckla och förbättra inför mottagandet av 40-talisterna och äldre invandrare inom den offentliga äldreomsorgen.