<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.</p>

SAMMANFATTNING: Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen. Avsikten med den kvalitativa delen var att var att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse för det kunskapsinnehåll och kunskapsanvändning som socialsekreterare använder sig av i denna typ av ärenden. Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare, vilka återfanns med hjälp av ett strategiskt urval. Empirin kopplades till Lars Nordlander teoretiska referensramar, som bygger på resonemanget som han för i sin avhandling Mellan kunskap och handling. Resultatet av vår studie visade att socialsekreterare tillgodogör sig kunskap om barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar, framförallt genom yrkeserfarenhet men även genom utbildning och egen reflektion. De har en sviktande kunskap om hur förälders psykiska ohälsa påverkar barn. Kunskap de använder sig av i detta arbete var svårt att tolka då socialsekreterarna själva var osäkra på detta och tidigare forskning inom området inte är gjord. Studien visar vidare att det inte räcker med att förstå barns livssituation i utredningsarbetet, utan det handlar också om att ha kunskap om psykisk ohälsa och hur de två områdena integrerar med varandra.

I januari 2020 blev barnkonventionen en lag i Sverige. Regeringen anser att lagen ska bidra till att barnkonventionen tillämpas i större utsträckning i ärenden som berör barn. Lagen är så pass ny att inga tidigare studier har genomförts i Sverige utifrån rättsväsendets perspektiv. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur barnkonventionen som lag påverkar det polisiära arbetet avseende barns utsatthet för våld i hemmet. Den aktuella studien ämnar därav att bidra med ny kunskap inom det kriminologiska forskningsfältet. Studien avser att tillföra en mer tydlig och förståelig bild i praktiken kring hur polisanställda uppfattar att barnkonventionen som lag fungerar och påverkar deras arbete. Studiens två frågeställningar kommer besvaras genom åtta semistrukturerade intervjuer med polisanställda som arbetar med barns utsatthet för våld i hemmet. Studiens resultat visar att lagen möjliggör ett ökat barnbaserat synsätt inom polismyndigheten, dock ser det polisiära arbetssättet relativt oförändrat ut. Resultatet tyder på att det finns svårigheter kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas i praktiken. Deltagarna efterfrågar tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas. Detta för att lagtexten ska kunna implementeras i större utsträckning i deras arbete. Det finns en vision om att nya riktlinjer ska tilldelas inom snar framtid. Ett förslag till framtida forskning är att studera lagens påverkan när tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning tilldelats. / In January 2020, the Convention on the Rights of the Child (CRC) became Swedish law. The government considers that the application of the CRC as a law should have an increased enforcement relating to cases affecting children. This law is so new, that no previous studies from the perspective of the judiciary system have been conducted in Sweden. The main aim of this study is to investigate how the CRC as a law affects police work with regards to children’s exposure to domestic violence. This current study seeks to provide new knowledge in the field of criminological research by increasing our comprehension of the new law and to improve our understanding on how police employees perceive how the CRC is working as a new law, and how it affects their work. To address the two study issues, eight semi-structured interviews were conducted with police employees who work with children, who are subjected to domestic violence. The results show that the new law offers increased focused on the child’s perspective within the police authority’s work, but the operational approach looks relatively unchanged. The results indicate that there are difficulties in how the legal text should be interpreted and applied in practice. Police employees request a need for clearer guidelines, education and means on how to interpret this new law, so that the law can be further implemented in their work. There is a vision that new guidelines will be introduced in a near future. One suggestion for future research is to study the impact of this new law when clearer guidelines, tools and education have been implemented.

Barn som upplever våld i hemmet ses som ett samhällsproblem då det kan leda till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Det uppges finnas ett stort mörkertal kring barn som utsätts för våld i hemmet. Skolplikten i Sverige gör att de flesta barn spenderar mycket tid i skolan vilket ger skolkuratorerna en chans att upptäcka och arbeta med dem. Tidigare forskning belyser att bristen på kunskap kanha stor påverkan för barnen, att skolans arbete är en viktig del, att skolkuratorns rollär komplex. Det är viktigt att barn får prata om sina upplevelser och relationsskapandet är en stor del i att kunna ge stöd.Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser av mötet med barn som misstänks uppleva eller har upplevt våld i hemmet. Syftet var även att undersöka hur skolkuratorer upplever sina möjligheter att stötta dessa barn genom socialpedagogiskt arbete. Utifrån en kvalitativ ansats har vi utfört fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer från olika delar av Sverige, dessa arbetade med barn mellan åldrarna 6 och 19. Alla hade högskoleutbildning som var relevant inom socialt arbete. Resultatet visade att många av dem arbetade på likvärdigt sätt i mötet med dessa barn. Skolkuratorernas upplevelser av vad som var betydelsefullt för att genom socialpedagogiskt arbete stötta dessa barn beskrevs likvärdigt. Det som framkom viktigt var, tillgänglighet, ärlighet, relationsskapande, kunskap, förståelse och att utgå från barnet. I diskussionen kom det fram att skolkuratorerna arbetar likvärdigt och mycket med relation och tillgänglighet. Det betydelsefulla var att vara tydlig med sina intensioner för trygghetsskapande. De hinder vi förväntade oss upplevde skolkuratorerna inte som hinder. Däremot kunde sekretessen vara ett hinder om det inte fanns samtycke.

För att värna om och stärka barns straffrättsliga skydd infördes lagen om barnfridsbrott den 1 juli 2021. Lagstiftningen ämnar att betona barns särskilda utsatthet i samband med bevittnande av våld mellan två omsorgspersoner. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur lagstiftningen fungerar bland praktiker inom Polismyndigheten och socialtjänsten i Malmö stad, detta genom att undersöka deras upplevda förutsättningar och potentiella hinder vad avser möjligheterna att utreda barnfridsbrott. Datainsamlingen består av sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom de två berörda myndigheterna. Genom en tematisk innehållsanalys identifierades fyra huvudteman. Studiens resultat indikerar att det skett en omfattande kunskapsutveckling på området våld i nära relation och att lagstiftningen upplevs tillvarata barnets rättigheter genom de ökade möjligheterna att höra barn utan vårdnadshavares tillstånd. Respondenterna redogör för utmaningar såsom tidsfristen och den ökade mängden barnförhör. De ger även uttryck för att socioekonomiska faktorer spelar en avgörande roll gällande våld i nära relation. Därtill betonar dessa vikten av ett välfungerande brottsförebyggande arbete som tar avstamp i en effektiv samverkan. Avslutningsvis framhålls vikten av att genomföra fler utvärderingar av lagstiftningens praktiska tillämpning. / In order to safeguard and strengthen children's criminal law protection, the violation of a child’s integrity became Swedish law on the first of July 2021. The legislation intends to emphasize children's vulnerability in regard to witnessing violence between two caregivers. The purpose of the current study is to investigate how practitioners within the Police Authority and the social services in the city of Malmö experience the function of the legislation. This is done by examining their working prerequisites and potential difficulties regarding the possibilities of investigating cases of violation of a child’s integrity. The data collection consists of seven qualitative semi-structured interviews with professionals within the two agencies. Through a thematic content analysis, four main themes were identified. Results indicate that there has been an extensive development of knowledge in the field of intimate partner violence and that the legislation is perceived to safeguard children's rights through the increased ability to interrogate children without caregivers' consent. The respondents describe challenges such as the time limit and the increased number of interrogations. In addition, they express that socio-economic factors play a decisive role regarding intimate partner violence. They also emphasize the importance of a well- functioning crime prevention that is based on cooperation between agencies. Finally, it is regarded as important to conduct further evaluations of the legislations' practical implementation.