För att värna om och stärka barns straffrättsliga skydd infördes lagen om barnfridsbrott den 1 juli 2021. Lagstiftningen ämnar att betona barns särskilda utsatthet i samband med bevittnande av våld mellan två omsorgspersoner. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur lagstiftningen fungerar bland praktiker inom Polismyndigheten och socialtjänsten i Malmö stad, detta genom att undersöka deras upplevda förutsättningar och potentiella hinder vad avser möjligheterna att utreda barnfridsbrott. Datainsamlingen består av sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom de två berörda myndigheterna. Genom en tematisk innehållsanalys identifierades fyra huvudteman. Studiens resultat indikerar att det skett en omfattande kunskapsutveckling på området våld i nära relation och att lagstiftningen upplevs tillvarata barnets rättigheter genom de ökade möjligheterna att höra barn utan vårdnadshavares tillstånd. Respondenterna redogör för utmaningar såsom tidsfristen och den ökade mängden barnförhör. De ger även uttryck för att socioekonomiska faktorer spelar en avgörande roll gällande våld i nära relation. Därtill betonar dessa vikten av ett välfungerande brottsförebyggande arbete som tar avstamp i en effektiv samverkan. Avslutningsvis framhålls vikten av att genomföra fler utvärderingar av lagstiftningens praktiska tillämpning. / In order to safeguard and strengthen children's criminal law protection, the violation of a child’s integrity became Swedish law on the first of July 2021. The legislation intends to emphasize children's vulnerability in regard to witnessing violence between two caregivers. The purpose of the current study is to investigate how practitioners within the Police Authority and the social services in the city of Malmö experience the function of the legislation. This is done by examining their working prerequisites and potential difficulties regarding the possibilities of investigating cases of violation of a child’s integrity. The data collection consists of seven qualitative semi-structured interviews with professionals within the two agencies. Through a thematic content analysis, four main themes were identified. Results indicate that there has been an extensive development of knowledge in the field of intimate partner violence and that the legislation is perceived to safeguard children's rights through the increased ability to interrogate children without caregivers' consent. The respondents describe challenges such as the time limit and the increased number of interrogations. In addition, they express that socio-economic factors play a decisive role regarding intimate partner violence. They also emphasize the importance of a well- functioning crime prevention that is based on cooperation between agencies. Finally, it is regarded as important to conduct further evaluations of the legislations' practical implementation.