Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta. Det kom många kvinnor på eget initiativ men i huvudsak kom de tillsammans med sina män. Ordet invandrarkvinna fylls med stereotyper konstruerade av samhället. Ofta benämner man invandrarkvinnor oberoende av bakgrund och erfarenhet till den anonyma ”invandrarkvinnan”, tyngd av sina traditioner och kvinnoroller, med stora familjer och förtryckande män, låg eller ingen utbildning och utan arbetslivserfarenhet. Den muslimska kvinnans svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är ett problem som förknippas med många olika orsaker. Det kan bero på allt från kulturkrockar till språkproblem, religiösa och kulturella traditioner, som har försvårat invandrarnas anpassning och integrering i samhället och deras inträde på arbetsmarknaden. Kvinnornas arbetslöshet kan bero på ren diskriminering på arbetsmarknaden, men även på den traditionella synen på kvinnor och förvärvsarbeten inom kvinnornas kultur. Högutbildade muslimska kvinnor har en sämre position på arbetsmarknaden än personer som är födda i Sverige. Detta resulterar i att det främst är högre positioner på arbetsmarknaden, som är svåra att nå för dessa kvinnor. De som arbetar, verkar oftast inom de tyngsta och sämst betalda yrkena, nämligen städbranschen och vården. De här kvinnorna diskrimineras både som invandrare och som kvinnor, samtidigt som de utsätts för traditionella och mansdominerade värderingar och påtryckningar från den inhemska gruppen, eller familjen. Många av dessa individer i Sverige hamnar i samma situation: de utgör den lägsta sociala gruppen i samhället. / This is a study about muslim women´s entry into the Swedish labour market.

Syftet med denna studie är att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. Därefter fokuserar undersökningen på tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som på olika sätt varit framstående i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger på vilket nyhetsvärde Dawit Isaak haft, hur det förändrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fått på dagordningen. I den tidiga rapporteringen använde tidningarna benämningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avståndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 då Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak. Över sju år efter Dawit Isaak fängslades. Antalet artiklar ökade då från 222 artiklar till 2038 artiklar på ett år. Förutom en förändring i antalet artiklar syns även en markant förändring i placeringen i tidningen, storleken på bilderna, längden på artiklarna och kontexten i vilken Dawit Isaak omnämns. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån teorier om nyhetsvärdering och dagordningsmakt. Vi har sett tendenser som antyder att den bristande rapporteringen om Dawit Isaak beror på att tidningarna inte bedömde att en person med dubbelt medborgarskap och utländskt namn i ett afrikanskt land hade tillräckligt högt nyhetsvärde. För att nå denna slutsats har en kvantitativ studie är genomförts för att urskilja hur Dawit Isaak benämnts i olika skeenden av rapporteringen. Sedan genomförde vi en kvalitativ studie på 18 artiklar för att noga studera skillnader i kontext och formuleringar mellan de två tidsperioderna.

<p>Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags internationalisering ses som en tidskrävande och komplicerad process. När företag ger sig in på en ny marknad där förutsättningar är annorlunda än på hemmamarknaden, kan företag stöta på olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka närmare hur några svenska tjänsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess.</p><p>Syftet med denna studie är att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjänsteföretag i Ryssland samt kartlägga de förutsättningar som råder på den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angående deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder.</p><p>Utifrån valda teorier angående internationalisering och etablering, såsom Cavusgils och Uppsalaskolans internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nätverksteorin, sammanställdes analys i förhållande till empiriskt data.</p><p>De förutsättningar som har haft störst påverkan på de undersökta företagens etablering i Ryssland var den ständigt föränderliga lagstiftningen, byråkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen. Undersökningen visade att företagen hade hanterat dessa förutsättningar genom tidigare erfarenhet och engagemang i den ryska marknaden. Väsentligt var de goda relationer som företagen hade skapat under många år, samt aktiv involvering och närvaro på marknaden. Det krävdes mycket tålamod och fast beslutsamhet samt anpassning till förändringar i det legala systemet.</p>

<p>The purpose of this study is to describe how expatriates at Handelsbanken in France, Hong Kong, China, Russia and Singapore have adapted to the host culture. To illustrate how well they acculturated following seven factors have been chosen: Time, previous international experience, cultural distance, language, work environment, spouse acculturation and met expectations. The study was conducted through interviews with six expatriates and surveys answered by nine expatriates. Our study shows that the expatriates have experienced different lengths for cultural adaptation. The majority of the respondents indicated that it took up to six months before they adapted culturally. The expatriates described that it took longer to adapt to work in the new country than they had expected. Furthermore, the study shows that the expatriates felt the need for cultural understanding both on a private as well as a professional level.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur expatriater på Handelsbankens kontor i Frankrike, Hong Kong, Kina, Ryssland och Singapore har anpassat sig kulturellt till respektive land. För att beskriva den kulturella anpassningen har följande sju faktorer valts: Tid, tidigare erfarenheter, kulturella skillnader, språk, arbetssituation, medföljande och förväntningar. Studien baseras på intervjuer med sex expatriater samt enkätsvar från resterande nio expatriater i de fem länderna. Studien visar expatriaterna har upplevt att anpassningen har tagit olika lång tid. Majoriteten av de tillfrågade angav att det tog upp till sex månader innan de anpassat sig kulturellt. Expatriaterna beskrev att det tog längre tid att anpassa sig till arbetet i det nya landet än vad de förväntat sig. Vidare visar studien att expatriaterna upplevt att det både privat och arbetssituationsmässigt finns behov av en förståelse för landets kultur.</p>

The purpose of this study is to describe how expatriates at Handelsbanken in France, Hong Kong, China, Russia and Singapore have adapted to the host culture. To illustrate how well they acculturated following seven factors have been chosen: Time, previous international experience, cultural distance, language, work environment, spouse acculturation and met expectations. The study was conducted through interviews with six expatriates and surveys answered by nine expatriates. Our study shows that the expatriates have experienced different lengths for cultural adaptation. The majority of the respondents indicated that it took up to six months before they adapted culturally. The expatriates described that it took longer to adapt to work in the new country than they had expected. Furthermore, the study shows that the expatriates felt the need for cultural understanding both on a private as well as a professional level. / Syftet med uppsatsen är att beskriva hur expatriater på Handelsbankens kontor i Frankrike, Hong Kong, Kina, Ryssland och Singapore har anpassat sig kulturellt till respektive land. För att beskriva den kulturella anpassningen har följande sju faktorer valts: Tid, tidigare erfarenheter, kulturella skillnader, språk, arbetssituation, medföljande och förväntningar. Studien baseras på intervjuer med sex expatriater samt enkätsvar från resterande nio expatriater i de fem länderna. Studien visar expatriaterna har upplevt att anpassningen har tagit olika lång tid. Majoriteten av de tillfrågade angav att det tog upp till sex månader innan de anpassat sig kulturellt. Expatriaterna beskrev att det tog längre tid att anpassa sig till arbetet i det nya landet än vad de förväntat sig. Vidare visar studien att expatriaterna upplevt att det både privat och arbetssituationsmässigt finns behov av en förståelse för landets kultur.

Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags internationalisering ses som en tidskrävande och komplicerad process. När företag ger sig in på en ny marknad där förutsättningar är annorlunda än på hemmamarknaden, kan företag stöta på olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka närmare hur några svenska tjänsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess. Syftet med denna studie är att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjänsteföretag i Ryssland samt kartlägga de förutsättningar som råder på den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angående deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder. Utifrån valda teorier angående internationalisering och etablering, såsom Cavusgils och Uppsalaskolans internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nätverksteorin, sammanställdes analys i förhållande till empiriskt data. De förutsättningar som har haft störst påverkan på de undersökta företagens etablering i Ryssland var den ständigt föränderliga lagstiftningen, byråkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen. Undersökningen visade att företagen hade hanterat dessa förutsättningar genom tidigare erfarenhet och engagemang i den ryska marknaden. Väsentligt var de goda relationer som företagen hade skapat under många år, samt aktiv involvering och närvaro på marknaden. Det krävdes mycket tålamod och fast beslutsamhet samt anpassning till förändringar i det legala systemet.

<p>The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences. </p>

The purpose of this study is to examine whether hierarchically defined groups differ in their perceptions of how organizational distance has changed following a radical organizational change that saw one hierarchical level eliminated from the organizations’ structure. Interviews were conducted with employees atdifferent hierarchical levels, from the same workplace, who all went through anorganizational change during the spring of 2013. The change initiative that was implemented consisted of the removal of one hierarchical level from the organizational structure. In the two years since the implementation this study observed noticeable reductions in both structural and cultural distance within the organization, while the physical distance between workers and the closest ranking production-manager had increased. The study shows how communication and interaction across hierarchical levels contributes in reducing organizational distance, while structural factors remain which act to maintain existing distances. The importance of frequent communication throughout the change process will, according to the findings, promote enthusiasm and belief in the change initiative throughout the organization.

The purpose of the study is to examine and analyze the relation between the existence of global companies and given support to immigrant- owned companies with large cultural difference from public services. This helps answering the question "Which affect does the existence of local dominating companies have on the establishment of small companies owned by immigrants with large cultural differences?" This has been accomplished through a field study containing twelve interviews with small companies in two different cities and two interviews with the community officials in each city. The research was thereby narrowed to only treat the two cities in Sweden in order to examine the relation between public services support to small immigrant-owned companies and how the immigrants experience the support from them. The analyze was made due to a handful of theories such as the The network theory IP model, Hofstede's 4+1 model and the Product Life Cycle. The results showed that there are several elements that affects the establishment of immigrant- owned companies with large cultural differences.

Asien har idag några av världens största marknader och med sin kraftiga tillväxt och ökande köpkraft finns det ett ökat intresse för internationella företag att etablera sig. Det finns däremot en skillnad mellan marknader i form av ett psykiskt avstånd och dess beståndsdelar: kulturellt, ekonomiskt och geografiskt avstånd. Denna studie undersöker hur svenska små och medelstora företag upplever och hanterar psykiskt avstånd när de etablerar sig på den kinesiska marknaden genom att intervjua företagen Dacke Industri och Polygiene. Resultatet visar att det psykiska avståndet har skapat utmaningar i etableringsprocessen, men att utmaningarna skiljer sig mellan företagen och är av olika stor betydelse. Att bygga upp ett nätverk visade sig vara avgörande för att hantera det psykiska avståndet, särskilt i Kina där guanxi-kulturen lägger stor vikt vid relationer. Det var även viktigt att studera marknaden för att identifiera och hantera kulturella och ekonomiska skillnader mellan marknaderna.