Syftet med denna studie är att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. Därefter fokuserar undersökningen på tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som på olika sätt varit framstående i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger på vilket nyhetsvärde Dawit Isaak haft, hur det förändrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fått på dagordningen. I den tidiga rapporteringen använde tidningarna benämningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avståndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 då Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak. Över sju år efter Dawit Isaak fängslades. Antalet artiklar ökade då från 222 artiklar till 2038 artiklar på ett år. Förutom en förändring i antalet artiklar syns även en markant förändring i placeringen i tidningen, storleken på bilderna, längden på artiklarna och kontexten i vilken Dawit Isaak omnämns. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån teorier om nyhetsvärdering och dagordningsmakt. Vi har sett tendenser som antyder att den bristande rapporteringen om Dawit Isaak beror på att tidningarna inte bedömde att en person med dubbelt medborgarskap och utländskt namn i ett afrikanskt land hade tillräckligt högt nyhetsvärde. För att nå denna slutsats har en kvantitativ studie är genomförts för att urskilja hur Dawit Isaak benämnts i olika skeenden av rapporteringen. Sedan genomförde vi en kvalitativ studie på 18 artiklar för att noga studera skillnader i kontext och formuleringar mellan de två tidsperioderna.