Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors tyckande och tänkande genom vad de väljer att visa för tittarna. Barn och unga blir i dag medieanvändare i mycket yngre åldrar än tidigare generationer. Syftet med undersökningen var att undersöka Lilla Aktuellts nyhetsurval under 2015. Vi ville undersöka hur väl de följde de traditionella kriterierna för nyhetsvärdering, hur variationen är mellan informativa och utbildande inslag gentemot underhållning och vilka som fick komma till tals i inslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 41 avsnitt av Lilla Aktuellt från året 2015. Avsnitten valdes ut efter ett stratifierat urval. Huvudresultat: Vårt resultat visar att kriterierna för vad som blir nyheter följs till viss mån men att inslagen i Lilla Aktuellt inte stämmer in på majoritet av medieforskaren Håkan Hvitfelts lista över vad som kan göra att något blir nyheter. Många av inslagen hade kort geografiskt och kulturellt avstånd vilket är två punkter Hvitfelts lista. ”Nöje/Kultur” var den kategori som hade flest inslag tätt följt av ”Skola”. Att det var så många inslag om skolan kan bero på att målgruppen för Lilla Aktuellt är barn i åldrarna 8–12 år och deras vardagar kretsar mycket runt skolan. Informativa och utbildande inslag är de som är dominerande gentemot de inslagen av underhållande karaktär. 77 procent av alla inslag var informativa och utbildande. Barn, både pojkar och flickor, är de som till största del får komma till tals i inslagen. Det kan vara så eftersom Lilla Aktuellts redaktion tänker att barn lättare kan ta till sig information om det är ett annat barn som berättar.

Syftet med denna studie är att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. Därefter fokuserar undersökningen på tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som på olika sätt varit framstående i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger på vilket nyhetsvärde Dawit Isaak haft, hur det förändrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fått på dagordningen. I den tidiga rapporteringen använde tidningarna benämningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avståndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 då Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak. Över sju år efter Dawit Isaak fängslades. Antalet artiklar ökade då från 222 artiklar till 2038 artiklar på ett år. Förutom en förändring i antalet artiklar syns även en markant förändring i placeringen i tidningen, storleken på bilderna, längden på artiklarna och kontexten i vilken Dawit Isaak omnämns. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån teorier om nyhetsvärdering och dagordningsmakt. Vi har sett tendenser som antyder att den bristande rapporteringen om Dawit Isaak beror på att tidningarna inte bedömde att en person med dubbelt medborgarskap och utländskt namn i ett afrikanskt land hade tillräckligt högt nyhetsvärde. För att nå denna slutsats har en kvantitativ studie är genomförts för att urskilja hur Dawit Isaak benämnts i olika skeenden av rapporteringen. Sedan genomförde vi en kvalitativ studie på 18 artiklar för att noga studera skillnader i kontext och formuleringar mellan de två tidsperioderna.

Denna uppsats syfte är att undersöka nyhetsurvalet på nyhetsmedierna 24Uppsala och Upsala Nya Tidning för att se hur de skiljer sig åt samt om dessa skillnader går att koppla till respektive tidnings ekonomiska affärsmodell. Teorier kring affärsmodeller, journalistisk logik kontra marknadslogik samt kommersiella nyhetsvärderingskriterier lade basen till denna studie. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersökte vi hur nyhetsurvalet såg ut tidningarna emellan i fråga om antal artiklar, ämnesval, textlängd, områdesbevakning, bilder samt hur många och vilka intervjupersoner som citerades i artiklarna. Sedan utfördes fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med journalister från respektive tidning. Resultatet visade på skillnader i både nyhetsurvalet och de uttalade målsättningarna på respektive nyhetssajt, samt att ambitionerna för tidningarna inte alltid syntes i nyhetsproduktionen. Utifrån resultatet och med det teoretiska ramverket som grund kunde vi dra slutsatserna att deras ekonomiska affärsmodeller påverkar respektive tidnings nyhetsurval och att deras läsare erbjuds olika typer av nyheter.

This study examines how journalistic content can be affected when a local newspapers website changes its business model to what is commonly known as a premium paywall. This study is based upon data provided by the local newspaper Barometern. The data concerns the number of online articles included in fifteen subject and geographically defined categories. The data was collected from two three month long periods, one before and one after the introduction of the news paper paywall that was installed in October of 2014. The study finds that the total number of articles published after the introduction of the paywall was significantly higher than before but that the share of articles included in the different subject categories did not change considerably for paying readers. For non- paying readers however, the data show that the share of articles for the different subject and geographical categories changed significantly. Even though the data from this study cannot confirm a correlation, it does highlight a possible connection between media competition in different local markets and subject matters and the amount of articles that are placed behind the newspapers online paywall in that category. This means that non-paying readers in this case got access to a large number of articles included in some categories and only a small portion of articles included in some other categories. Non-paying readers not only got access to a smaller number of articles but also to a different content profile than paying readers.

Onlinetidningar har möjliggjort ett nytt sätt för publiken att interagera med nyheter. Det har dessutom skapat nya sätt för journalister att studera publikens beteende. Genom webbanalysverktyg ökar publikens möjligheter att involvera sig i skapandet av nyheter. Detta sker i takt med att det journalistiska fältet står inför en svår ekonomisk situation där en minskad läsarskara är ett faktum. Följande studie har fokuserat på att förklara och utveckla en förståelse för hur onlinejournalistiken ter sig i och med webbanalysens framväxt. Syftet är således att studera hur journalistiska normer och arbetssätt verkar i kombination med webbanalys. En fallstudie har utförts, innefattande nio intervjuer med onlinejournalister från genrerna allmännyheter, sport och kultur. Studiens resultat påvisar att onlinejournalisterna inte uppfattar webbanalys som ett nödvändigt verktyg vid nyhetsurval. Mättal genererat från webbanalys, så som antal klick och besökstrafik, används i första hand som kompletterande tolkningsvariabler. Två faktorer som bidrar till att onlinejournalister använder webbanalys inom de journalistiska fältet har identifierats: uppfattning om ekonomisk instabilitet på organisatorisk nivå samt viljan att bibehålla sin läsarkrets genom att producera sådant innehåll som läsarna efterfrågar. Dessutom har tre krafter som hämmar användningen av webbanalys påvisats: den rutinerade generationen journalisters traditionella förhållningssätt till skapandet av nyheter, en konservativ syn på nyhetsvärde och journalistens vilja att bibehålla ett gott rykte samt uppfattade kunskapsnivå stabilt. Ytterligare forskningsbidrag som studien lägger fram är att liknande framtida studier alltid bör genomföras med genrekontext i beaktande, i synnerhet bör kulturjournalistiken studeras som ett eget fält inom det journalistiska fältet. / Online newspapers have enabled a new way for the audience to interact with the news. It has also created new ways for journalists to study crowd behavior. Through web analytics increases the public's opportunities to get involved in the creation of news. In the same time the journalistic field is facing a difficult economic situation and where a reduced readership is a disturbing fact. The following study has focused on explaining and developing an understanding of how online journalism is appearing along with the emergence of web analytics. The aim with the study was to examine how journalistic standards and way of working evolve in combination with web analytics. A case study has been carried out including 9 interviews with online journalists from the genres of general news, sports and culture. The study's results demonstrate that online journalists do not see web analytics as a necessary step in the process of news selection, but it is used as a complementary interpretation variable. Two factors that contribute to online journalists use of web analytics in the journalistic field has been identified: perception of economic instability at the organizational level, as well as the desire to maintain it’s readership by writing content that the journalist are aware that the audience wants. In addition, three negative forces that inhibit the use of web analytics has been demonstrated: the older generation of journalists' traditional view on the creation of news, a conservative view on news value and the journalist willingness to maintain its credibility and perceived knowledge stable. Another contribution is that these kind of aspects can not be studied without regard to genre context, especially when it comes to the genre of culture, that should be seen as a separate field within the journalistic field.

Med hjälp av nyhetsfaktorer, kommersiella faktorer och styrfält, undersöker den här kvantitativa innehållsanalysen vad som kännetecknar internationell krisrapportering i en kommersialiserad och digitaliserad medievärld. Artiklar, notiser och reportage om den kraftiga explosionen i Beirut 2020 i morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen undersöktes, i syfte att öka kunskapen om nyhetsurval, den mediala bilden av krisen och krisrapportering i stort. Studien fann att kulturell närhet till publiken inte är en lika viktig faktor vid krisrapportering nu som tidigare studier har visat på. Intressanta nyheter och berättartekniker som gör viktiga nyheter med tilltalande, har visat sig vara betydelsefulla för samtliga tidningar och inte varit utmärkande för enbart kvällstidningarna, som tidigare forskning pekat på. Ett fåtal skillnader morgon- och kvällstidningarna emellan gick att uttyda, som att morgonpressen hade mer inslag av konflikter i sin rapportering och kvällspressen fokuserade mer på konkreta händelser. Det fanns även skillnader mellan mediekoncernerna och likheter mellan tidningarna inom samma koncern. Schibstedägda Svenska Dagbladet och Aftonbladet hade mycket mer TT-material och något högre elitcentrering i sin rapportering än Bonnierägda Dagens Nyheter och Expressen, som hade högre inslag av human-interest story. Det fenomenet kan antingen vara en slump eller en effekt av kommersialiseringen och medielogiken.

Aftonbladet, Expressen and TV4 Nyheterna are the largest Swedish news media on TikTok, and this essay focuses on how these media outlets evaluate news and what the news selection looks like on the platform. We proceeded from the theory of commercialization, news evaluation and agenda setting in combination with previous research on news evaluation and news selection on social media to answer our questions. A method triangulation worked well in this essay, where the quantitative part answered the question of news selection, while the qualitative part answered the question of news evaluation. The quantitative part is based on 300 TikTok clips and the qualitative part is based on 5 interviews with journalists. The results show that crime is the most common news genre on the app and that the news evaluation is greatly influenced by the target group and the design of the platform. The result also showed that bad and surprising news are the most recurring news values according to the news selection and that news that takes place in Sweden are the most common. Social, political, and economic issues are the news that engages the audience the most and can be seen in the number of shares, likes and comments. The commercialization of journalism is also prominent in the journalists' evaluation of the news on TikTok, as well as which news is published. However, further research is required to understand the relationship between news rating and news selection on TikTok, as well as additional aspects such as framing and angle.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.

This study examines whether the breakthrough of push notifications has affected journalism, and what characterizes the editorial content of push notifications. The study focuses specifically on the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. Qualitative interviews have been conducted where two people from each newspaper, who in various ways encounter push notifications in their daily work, had the opportunity to share their experiences in the area. These interviews have then been supplemented with a quantitative content analysis, where the two newspapers push notifications are categorized based on specific variables and variable values. The study's theoretical framework is based on theories of news evaluation, news selection and editorial routines. Combined with previous research on what makes news, differences between morning and evening press as well as the consequences of the push notifications, the results of the study is discussed. The conclusions are that the work with push notifications is demanding, competitive and keeps a high tempo. The goal of being first with the push notification can lead to the verification process being down prioritized. There is also a connection that shows that too many push notifications increase the number of news application-uninstallations. In addition, it is concluded that the newsworthiness behind Aftonbladet and Dagens Nyheters push notifications to some extent follows the same pattern as when it comes to news in general. Based on theory and previous research, push notifications seem to be an extension of what characterizes morning and evening press. Both Aftonbladet and Dagens Nyheter focuses on the news that is typical for respective newspapers. However, the push notifications place higher demands when it comes to befit the whole audience. / Denna studie undersöker huruvida pushnotisernas genombrott påverkat journalistiken, samt vad som karaktäriserar det redaktionella innehåll som sänds ut via pushnotiser. Studien fokuserar specifikt på de två svenska dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts där två personer från respektive tidning, som på olika sätt kommer i kontakt med pushnotiser i sitt dagliga arbete, haft möjlighet att berätta om sina erfarenheter i området. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med en kvantitativ innehållsanalys, där dagstidningarnas pushnotiser kategoriserats utifrån bestämda variabler och variabelvärden. Studiens teoretiska ramverk har utgångspunkt i teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval och redaktionella rutiner. Utifrån dessa teorier, samt tidigare forskning om vad som blir nyheter, skillnader mellan morgonpress och kvällspress samt notisernas konsekvenser, diskuteras studiens resultat. Slutsatsen som dras är att arbetet med pushnotiser är krävande, tävlingsinriktat och håller ett högt tempo. Målet att vara först ut med pushnotisen kan leda till att verifikationsprocessen nedprioriteras. Det finns även ett samband som visar på att för många pushnotiser ökar antalet avinstallationer av nyhetsapplikationen. Utöver detta dras slutsatsen att nyhetsvärderingen bakom Aftonbladets och Dagens Nyheters pushnotiser till viss del följer samma mönster som när det kommer till nyheter generellt. Utifrån teori och tidigare forskning har pushnotiserna visat sig vara en förlängning av vad som karaktäriserar morgonpress respektive kvällspress, där Aftonbladet respektive Dagens Nyheter fokuserar på de nyheter som följer deras profilering. Pushnotiserna ställer emellertid högrekrav på att lämpa sig för hela läsarkretsen.

Den här studien fokuserar på att undersöka i vilken utsträckning tidningsartiklar som baseras på källor hämtade från sociala medier uppfyller kriterierna för nyhetsurval samt vilka källkritiska principer som källorna uppfyller. Det undersöks även hur berättartekniker påverkar utformningen av artiklarna. Syftet är att utveckla en förståelse för vad som ligger till grund för skapandet av artiklarna samt bringa klarhet i huruvida skapandet av artiklarna legitimeras av de tre journalistiska teorierna nyhetsurval, källkritik och medielogik. Det empiriska materialet som studeras innefattar tre artiklar från Aftonbladet och en från Expressen. För att undersöka detta används en kvalitativ innehållsanalys och tematisering som metod. Studiens valda teorier och deras kriterier utgör grunden till de analytiska teman som används för att analysera det empiriska materialet. Resultatet av analysen visar att tidningsartiklarna uppfyller en eller flera kriterier som en händelse bör uppfylla för att legitimera skapandet av nyheten. Vidare visar studiens resultat att källorna som var hämtade från sociala medier inte uppfyller de källkritiska principerna samt att berättartekniker som tillspetsning, förenkling och intensifiering var de som påverkade utformningen av artiklarna mest. / The focus of this study is to investigate the extent to which newspaper articles based on sources gathered from social media fulfils the criteria for news selection and which source-critical principles that the sources fulfils. It also examines how narration affect the design of the articles. The purpose of this study is to develop an understanding of what the basis for creating the articles is and to clarify whether the creation of the articles is legitimized by three journalistic theories which are news selection, source criticism and media logic. The empirical material studies is comprises three articles from Aftonbladet and one from Expressen. To investigate this a qualitative content analysis and thematization is used as method. The chosen theories and their criterias form the basis of the analytical themes used to analyse the empirical material. The result of the analysis shows that the newspaper articles meet one or more criteria that an event should fulfil in order to legitimize the creation of the news. Furthermore the study results shows that the sources obtained from social media did not measure the source-critical principles and that narrative techniques such as accentuation, simplification and intensification were those that affected the design of the articles most.