Syftet med denna studie är att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. Därefter fokuserar undersökningen på tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som på olika sätt varit framstående i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger på vilket nyhetsvärde Dawit Isaak haft, hur det förändrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fått på dagordningen. I den tidiga rapporteringen använde tidningarna benämningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avståndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 då Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak. Över sju år efter Dawit Isaak fängslades. Antalet artiklar ökade då från 222 artiklar till 2038 artiklar på ett år. Förutom en förändring i antalet artiklar syns även en markant förändring i placeringen i tidningen, storleken på bilderna, längden på artiklarna och kontexten i vilken Dawit Isaak omnämns. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån teorier om nyhetsvärdering och dagordningsmakt. Vi har sett tendenser som antyder att den bristande rapporteringen om Dawit Isaak beror på att tidningarna inte bedömde att en person med dubbelt medborgarskap och utländskt namn i ett afrikanskt land hade tillräckligt högt nyhetsvärde. För att nå denna slutsats har en kvantitativ studie är genomförts för att urskilja hur Dawit Isaak benämnts i olika skeenden av rapporteringen. Sedan genomförde vi en kvalitativ studie på 18 artiklar för att noga studera skillnader i kontext och formuleringar mellan de två tidsperioderna.

The aim of this study is to examine the framing of the issue of climate change in two swedish daily newspapers . 55 texts, 36 of which are from the morning newspaper Dagens Nyheter and 19 from the tabloid Aftonbladet go through a critical discourse analysis in terms of how they portray climate change itself, the actors involved, blame and responsibility for causing and alleviating the problem, possible solutions, system criticism as well as which ideologies and power relationships are supported by existing narratives. Louw's understanding of mass media as hype, Fairclough's perspectives on discourse, Strömbäck's perspectives on agenda setting and Palm's study of the factors behind news production have been central to the theoretical approach of the study, as have Machin and Mayr's work on critical discourse analysis. The results show that there are two main recurring discourses in the analysed material. One describes climate change as a threat. This narrative describes a struggle between civilisation and nature and places blame on all humans in a manner that closely relates to the christian concept of original sin. It is a discourse that emphasizes the following of rules and strict moral codes, naming those who do not follow the Swedish example as cheaters or villains while excluding non-civilized humans. The other, economic, discourse frames the problem of climate change as one of costs and incentives. The climate is given a monetary value, suggesting everything involved is as exchangeable as money. No alternative discourse challenges the two discourses, which interact and reinforce eachother, both legitimizing human domination of nature as well as current power relations in society.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framställningar av och påverkan på socialt arbete och professionen. Vi har genom kontakter fått tag på samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval då vi var ute efter en specifik målgrupp, socialarbetare som arbetar inom Socialtjänsten. Respondenterna har i fokusgrupper fått diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrån tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och användes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman såsom hur de uppfattar att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier påverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare. Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framställningar var att det övervägande var negativa. Framställningarna ansågs bidra till okunskap och skandalisering av yrket. Socialarbetarna uppfattade att massmediers framställningar bidrog till ett avstånd mellan det sociala arbete och allmänheten genom moralisk panik. Socialarbetarnas uppfattningar om massmedier påverkan var att de ansåg att det påverkar såväl socialarbetarna, allmänheten och andra professioners syn på det sociala arbetet. Resultatet visade även på att massmediers framställningar påverkar på både individnivå och organisatorisk nivå. Massmediers framställningar påverkar allmänheten genom att det som sätts på dagordningen även blir viktiga frågor för allmänheten. Socialarbetarnas uppfattningar om allmänheten i relation till massmediers framställningar var att allmänhetens uppfattningar var både positiva och negativa till socialt arbete. Socialarbetarnas uppfattningar om vilka bakgrundsfaktorer det finns till massmediers framställningar var att de trodde att mycket berodde på okunskap. Deras uppfattning var att allmänheten, massmedia och andra professioner har väldigt dålig insyn i yrket. Allmänheten har hög tilltro till vad massmedier förmedlar vilket massmedier ofta använder i säljande syfte. Socialarbetarnas uppfattningar om hur de skulle vilja framställas i massmedier var att de önskade att en mer nyanserad och neutral bild förmedlades till allmänheten. Fokusgrupperna ansåg att massmedia skulle kunna användas till att marknadsföra och sprida kunskap kring yrket.

The aim with this study was to analyze and understand how begging is constructed as a social problem in Sweden between September of 2010 and the end of February in 2014 in debate articles in Dagens Nyheter. To do this I have chosen to use a social problems theory and critical discourse analysis to highlight some aspects in the process of defining the social problem. The study's main finding is that the construction of beggars and begging appears to be in a relatively extensive redefinition in the current situation. It is shown by, for example, a shift in focus in the discourse. For this reason, it is relevant for social work to examine how the construction progresses.

No description available.

1 252 unaccompanied refugee children have disappeared in Sweden since 2007. These children have never been found. Nearly one unaccompanied refuge child disappears per day. This happens during the time they are within the Swedish authorities' responsibility. This thesis uses the framing theory of the mass media regarding the missing unaccompanied refugee children and what the mass media considers to be the cause of their disappearance, the moral aspects of the articles and the solutions to the problem. The study uses a qualitative content analysis to explore the framing theory and the agenda of the mass media to answer the research questions of the thesis. A quantitative analyze has been implemented to present how many articles there are that gets written regarding the missing unaccompanied refugee children. The material used in this thesis is a complete selection of the daily newspapers from Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska dagbladet as well as the two newspapers Sydsvenskan and Göteborgs-Posten. The material includes 71 articles that where published from 1st of January 2007 and 1st of April 2015. Thus the material consists of 71 articles from an eight-year period. Nearly one unaccompanied refuge child disappears per day in Sweden while the mass media publishes eight articles a year about this matter. The results of this thesis indicate that the missing unaccompanied refugee children do not get much attention in the agenda of the mass media. The results also show that the reason why these unaccompanied children may disappear while they are within the responsibility of the Swedish authorities is that there is no one who cares about them. Neither the authorities, journalists nor the citizens. / 1 252 ensamkommande flyktingbarn i Sverige har försvunnit sedan 2007. Dessa barn har aldrig återfunnits. Det försvinner nästintill ett ensamkommande barn om dagen i Sverige under tiden de är under svenska myndigheters ansvar. I denna uppsats analyseras massmedias gestaltning kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen, vad massmedia anser vara orsaken till att de försvinner, hur de moraliska aspekterna presenteras i artiklarna samt vilka lösningar på problemet som framläggs i media. Studien använder sig av en kvalitativ innehållsanalys för att analysera gestaltnings teorin samt massmedias dagordningsmakt i uppsatsen material samt för att besvara uppsatsens frågeställningar. En kvantitativ analys har även används för att presentera hur pass många artiklar som skrivs kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen. Materialet är ett totalurval från dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet samt ytterligare två tidningar Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Materialet består av 71 artiklar och dessa artiklar är publicerade mellan 1 januari 2007 till 1 april 2015. Materialet består därmed av 71 artiklar från en åtta års period. Det försvinner nästan ett ensamkommande flyktingbarn per dag i Sverige och massmedia skriver Åtta artiklar per år om detta, det innebär att varje tidning skriver 1,4 artiklar var per år.   Uppsatsens resultat visar att problemet med de försvunna ensamkommande flyktingbarnen inte får stor plats i massmedias dagordning. Resultatet visar även att orsaken till att dessa ensamkommande flyktingbarn kan försvinna under tiden som de är under svenska myndigheters ansvar är att ingen verkar bry sig. Varken myndigheter, journalister eller medborgare.