Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra de två TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrån semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi använder oss av för att analysera är den klassiska retorikanalysen då vi tittar på begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen når ut till tittaren och påverkar denne. Vi tittar på de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhåller sig till dem. Vi väljer att titta på hur kriminalitet framställs och hur de olika teorierna går att hitta i de båda programmen. Vi avgränsar oss till två svenska TV-program och tittar på tre avsnitt av vartdera av programmen. Därefter följer bakgrundsfakta om TV-programmen och kanalerna de sänds på, samt deras utländska föregångare. Vi redogör också för en antologi som handlar om brott i media samt tre uppsatser med liknande ämnesområden som vår uppsats behandlar. Dessa tre uppsatser skiljer sig dock från vår i perspektiv och teori. Vidare redogör vi för olika teorier vi kommer att använda oss av samt nyckelbegrepp vi kommer att utgå ifrån. I vår programstudie som finns bifogad som bilaga skriver vi sammanfattningar av avsnitten vi sett, dessa är skrivna utifrån våra teorier inom semiotik samt retorik. Efter det följer analysdelen där vi besvarar våra olika frågeställningar med hjälp av det vi fått fram av sammanfattningarna. I vår slutdiskussion beskriver vi bland annat vilka alternativa metoder vi kunde ha använt samt andra perspektiv som också hade passat inom vårt ämnesområde.

<p>Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod.</p>

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod.

Civilian control over military organizations is a central aspect of democratic states, but is complicated by an inherent pursuit of freedom and autonomy among military organizations. The relationship between civilian government and the military organization is also affected by external factors, such as, military threats to the state in the form of war or threat of war. The effects of military threats on civil-military relations has, primarily, been demonstrated in states at war or undergoing democratization, and raises the question as to how changes in threats affect the civil-military relations of a democratic state in peace as well as how these changes can be investigated.  This study aims to investigate, from a structural as well as actor perspective, how changes in external threats to Sweden as a well-established democracy at peace affect its civil-military relations. The study combines two theories of civil-military relations to analyse Swedish civil-military relations. By combining an analysis of government policy documents with narrative analysis of media reporting, the narrative of Swedish civil-military relations is compared with the state's perception of its external military threats. From the results of the study it is concluded that lower degrees of threat entail a narrative of disagreement, while increased threats lead to a narrative of increased conformity. Furthermore, narrative analysis of media reporting appears to be an important complement to other methods for the study of civil-military relations.

No description available.