Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors tyckande och tänkande genom vad de väljer att visa för tittarna. Barn och unga blir i dag medieanvändare i mycket yngre åldrar än tidigare generationer. Syftet med undersökningen var att undersöka Lilla Aktuellts nyhetsurval under 2015. Vi ville undersöka hur väl de följde de traditionella kriterierna för nyhetsvärdering, hur variationen är mellan informativa och utbildande inslag gentemot underhållning och vilka som fick komma till tals i inslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 41 avsnitt av Lilla Aktuellt från året 2015. Avsnitten valdes ut efter ett stratifierat urval. Huvudresultat: Vårt resultat visar att kriterierna för vad som blir nyheter följs till viss mån men att inslagen i Lilla Aktuellt inte stämmer in på majoritet av medieforskaren Håkan Hvitfelts lista över vad som kan göra att något blir nyheter. Många av inslagen hade kort geografiskt och kulturellt avstånd vilket är två punkter Hvitfelts lista. ”Nöje/Kultur” var den kategori som hade flest inslag tätt följt av ”Skola”. Att det var så många inslag om skolan kan bero på att målgruppen för Lilla Aktuellt är barn i åldrarna 8–12 år och deras vardagar kretsar mycket runt skolan. Informativa och utbildande inslag är de som är dominerande gentemot de inslagen av underhållande karaktär. 77 procent av alla inslag var informativa och utbildande. Barn, både pojkar och flickor, är de som till största del får komma till tals i inslagen. Det kan vara så eftersom Lilla Aktuellts redaktion tänker att barn lättare kan ta till sig information om det är ett annat barn som berättar.

I den här uppsatsen granskas ett nyhetsprogram för barn, Lilla Aktuellt, som sänds av public service-företaget Sveriges Television. Syftet är att undersöka hur skolan framställs i nyheterna och vilken förändring av framställningen som skett över tid. Med en kvantitativ innehållsanalys har sändningar av Lilla Aktuellt från 1994 och 2013/2014 granskats för att ta reda på frågorna; hur mycket sägs om skolan i nyhetsprogram för barn, vad kommer fram om skolan i nyhetsinslagen och vem kommer till tals om skolan. Uppsatsen använder ett barnperspektiv. Teoretiska ramverk för uppsatsen består av barndomsforskning, gestaltningsteori, teori om nyhetsvärdering samt medielogik.Resultaten visar att skolinslagen har ökat samtidigt som tidsutrymmet har minskat. Skolinslagen visar inte samma spridning av innehåll längre utan domineras av ”läro-” och ”miljö- och hälsofrågor” på bekostnad av ”rättighetsfrågor” och ”skolpolitik”. Skolan utomlands skildras inte lika ofta längre.Jämfört med förr visar resultaten att vuxnas yttrandenärvaro har minskat kraftigt, politikers närvaro är framförallt minskad. Fler barn kommer till tals, men yttrandetiden för barn har minskat. Både flickor-pojkar som yttrar sig i inslag är vanligare nu, men samtidigt har inslag där bara flickor uttalar sig ökat. Barn uttalar sig i mindre självständiga roller idag och framställs som mer passiva än aktiva. Lilla Aktuellts redaktion tilltalar barn på ett mer personligt sätt nu, men vägleder inte barn om deras rättigheter.Slutsatsen är att Lilla Aktuellt gestaltar skolan mer som en sluten egen värld idag där barn i större utsträckning framställs som passiva elever. Nyhetsframställningen har blivit mer neutral och problembeskrivningen innehåller betydligt mindre vägledning om barns rättigheter. Detta sammantaget gör att programmet inte bidrar till att stärka barns ställning i samhället.

Uppsatsen undersöker förändringar i SVTs utbud av barnprogram samt förändringen i bilder, tilltal och vilka som får komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan åren 2000 och 2012 med nedslag vartannat år (2000, 2002 etc.). Uppsatsen består två analyser, varav den ena är en kvantitativ analys. Den fokuserar på SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger på programtyp, genre, utseende och ursprungsland. Totalt analyserades 629 barnprogram. Analysen har, precis som resten av uppsatsen, Ingegerd Rydins bok (2000) Barnens röster – program för barn i Sveriges radio och television 1925-1999 som teoretisk ram. Uppsatsen innehåller även en kvalitativ del där programmet Lilla Aktuellt analyseras. Totalt analyserades sju program, ett från varje undersökningsår, med fokus på bilder, tilltal och vilka som får komma till tals. Delen har förutom Rydin även Terje Hillesunds bok (1994) Står det noe nytt? samt Kristina Lundgren, Birgitta Ney, Torsten Thuréns bok (1999) Nyheter – att läsa tidningstext som teoretisk ram. Resultatet av undersökningen visar att serier ökar i takt med underhållning och datoranimerade program. Dessutom minskar dramatiseringar och program med grund i verkliga miljöer. Även den totala programtiden har ökat samtidigt som tiden för journalistiskt inriktade program minskat. Vad gäller Lilla Aktuellt finns små förändringar i tilltal. Det har gått från näst intill barnsligt de första åren, via väldigt seriöst för att sedan landa i en varm ton som ändå är seriös. Bildurvalet har förändrats på så sätt att inslagen blivit mer kreativa i sina utformningar. Redaktionen har även blivit mer medveten om att undvika stereotyper och könsroller i inslagen som produceras.

Syftet med undersökningen är att finna olika arbetsmetoder som lågstadiepedagoger i årskurserna 1–3 använder i sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Undersökningen reflekterar även om vilka möjligheter och hinder som lågstadiepedagoger möter i sina arbetsmetoder när det kommer till nyhetsundervisning. Arbetsmetoderna skulle därmed kunna bidra till kunskap- och lärandetillfällen som man själv kan använda i sin egen undervisning. Forskning har visat att det finns ett begränsat antal undersökningar utförda på lågstadiet med yngre elever inom samhällskunskapsämnet. Forskningen som finns har bland annat belyst hur lågstadielärare arbetar med samhällskunskapsämnet i bredare omfång. En större mängd forskning finns för de äldre årskurserna då forskare bland annat undersökt hur elever förstod information i tidningsartiklar, nyheter kopplat till bilder samt hur elever i olika åldrar uppfattade sanna och falska nyheter. För denna undersökning har metoderna observation och kvalitativ intervju använts där fyra observationstillfällen och sju intervjuer med lågstadiepedagoger som undervisar i årskurserna 1 – 3 blivit utförda. Teorin som använts i denna undersökning var det sociokulturella perspektivet. Analyser och diskussioner har sedan blivit utförda med stöd av teorin och den tidigare forskningen där resultatet grundat sig i lågstadielärarnas utsagor.Undersökningens resultat visar hur lågstadielärare inkluderar nyhetsprogrammet Lilla aktuellt som en del av sin samhällskunskapsundervisning om nyheter. Lilla aktuellt har ett stort fokus i klassrummen och lärarnas arbetsmetoder relaterat till nyhetsprogrammet skiljer sig beroende på vilken skola de arbetar på samt vilken elevgrupp som klassen består av. I samband med nyhetsundervisning har samtliga lärare prioriterat muntlig kommunikation som tillvägagångsätt då man antingen tillsammans i helklass eller i mindre grupper samtalat om nyhetsinnehåll. En del lärare lägger större tyngd på att diskutera nyhetsinnehåll på ytan medan andra vill att eleverna ska gräva djupare för att förstå nyhetens bakgrund, händelse och lösning. / The purpose of this paper was to find different teaching methods that is used by primary school teachers in grades 1 – 3 in their social studies instruction regarding news. This paper would also inform the possibilities and the obstacles that the primary school teachers face with their own teaching methods when it comes to news education. The teaching methods would thereby contribute to knowledge- and learning opportunities that other teachers can use in their own classrooms. Research has shown that there are limited number of surveys done in social studies education for lower grades with younger children. The research that can be found has shown with a wider range how primary school teachers educate the students in social studies. A bigger amount of research can be found for older students in news teaching and some of this research show how students understood the information in articles, the connection between news and pictures and also what students in different ages could understand with true and fake news. The methods that have been used for this paper are observation and qualitative interview and the total of four observations and seven interviews with primary school teachers that teach in the grades 1 – 3 have been collected. The theory that has been included in this paper is the sociocultural perspective regarding teaching methods. With the support from the theory and previous research has statements from the primary school teachers been analyzed and discussed.The result of this paper has shown that primary school teachers include the news program Lilla aktuellt as a part of the social studies when it comes to teaching about news. The news program Lilla aktuellt has a big focus in classrooms but the teachers’ teaching methods related to this varied based on the school and the groups of students. The most common teaching methods when it comes to news education has shown to be oral communication either in smaller groups or with all the students together. Some teachers put energy in the basic information regarding news, for example the event, while others think it is important for the students to learn the whole picture like the news background, event and the solution.

Lilla Aktuellt is the only news show in Sweden that is directed toward children and is supposed to be at their service - producing news for them in a way that they can relate to and understand.  The aim of this study is to investigate how people that participate in interviews in Lilla Aktuellt are represented depending on their sex, age and ethnicity with the help of intersectionality, social representation and framing theories. We have tried to answer if there are any patterns in how people who participate in the news reports of Lilla Aktuellt are portrayed depending on what sex, age or ethnicity they could belong to. We also investigate what differences and similiarities that can be distinguished from the content of the show over time depending on these social categories.   We have done a critical discourse analysis on 52 news reports from the program, with half from 2004 and half from 2014. During this process we found several discourses which suggests that there is a difference in how people are portrayed dependning on the social categories mentioned above, and what subjects they get to represent in the news reports. There is also a change in what kind of news that are brought up in the programs in 2014 compared to 2004, which have lead to a difference in who gets to participate the most in the program. Our study shows that children gets a greater representation in 2014 than in 2004.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och Miljöhjältarna. Frågeställningarna uppsatsen besvarar är: • Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och Miljöhjältarna? • Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? • Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare än andra i programmen vi undersökt? • Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan? Programmen vi undersökt är aktuella och riktar sig mot målgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 år. Dessutom har de en liknande sändningstid samt programlängd. Gemensamt för programmen är också att de bygger på nutidsorienterade ämnen. Vi har undersökt 20 stycken av varje program. Det motsvarar 300 minuter av Lilla Aktuellt, 560 minuter av Lilla Sportspegeln och ca 600 minuter av Miljöhjältarna. Vi tillämpade metoden kvantitativ innehållsanalys i studien av programmen. Vidare analyseras resultaten av undersökningen med kvalitativa metodverktyg. Vi kom fram till ett resultat som pekar i samma riktning som tidigare forskning. Det betyder att funktionshindrade sällan förekommer i media. Av de 60 program som studerades förekom det bara personer med funktionshinder i 5 stycken. Dock såg vi inget mönster av någon särskild kontext som förekommandet av funktionshinder påträffades i. Rörelsehinder visade sig vara det mest frekvent förekommande funktionshindret. Lilla sportspegeln var det program där funktionshindrade fick störst utrymme. För att analysera resultaten av studien använder vi teorier av bl a Gunilla Hulténs som skrivit om journalistik och mångfald samt McQuail och Habermas teorier om det offentliga rummet. Vidare tillämpar vi teorier av Cecilia Von Feilitzen och Ulla Carlssons som gjort forskning på mediers påverkan på barn. Där efter redogör vi för utvecklingspsykologiska teorier för att analysera vilka konsekvenser medieinnehållet får för sina yngsta mottagare.

Problemformulering och syfte: Medier påverkar människors åsikter och tankar genom vad de väljer att visa för sin publik. I dag blir barn medieanvändare redan i ung ålder, och genom detta påverkas de redan som mycket små. Den verklighet de möts av i medierna formas också av deras verklighet och deras egna roller i denna. Syftet med studien var att undersöka hur könsroller speglas i SVT:s Lilla Aktuellt, samt hur inslagen personifieras. Syftet var också att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män fördelades mellan de mjuka och hårda nyhetsinslagen. Metod och material: Undersökningen är en kvantitativ innehållsanalys av 51 avsnitt av Lilla Aktuellt under 2016. Avsnitten valdes ut genom ett stratifierat urval och var totalt 258 inslag. Huvudresultat: Resultatet i vår studie visar att Sveriges Televisions Lilla Aktuellt i stor utsträckning använder sig av både flickor och pojkar i sina inslag från 2016. I de inslag där någon kommer till tals är det en majoritet där både flickor och pojkar kommer till tals i samma inslag. Studien visar också att det är en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga reportrar, och att dessa är utspridda jämnt mellan mjuka och hårda nyheter. Vidare visade vår studie att det endast i undantagsfall är barn som är reportrar i nyhetsinslag. Vi kunde också se att det var en liten majoritet av mjuka nyhetsinslag i Lilla Aktuellt under 2016, men att det inte skiljer speciellt mycket – 52 procent mjuka nyhetsinslag och 48 procent hårda nyhetsinslag. Personifieringen saknas i många fall helt, men i de fall de förekommer är personifieringen ofta hög.

This thesis examines the representation of interviewees according to apperance and time of apperance in the Swedish children’s news programme Lilla Aktuellt, 1994 and 2014 set out from an intersectional perspective. The thesis therefore examines whom of the interviewees that is over-and underrepresented in the programme, when it comes to the collaboration of the chosen categories: Sex, Age and Ethnicity. As researchers point out that a high frequency in appearance in media means domination and a conception of representing the norm in society this thesis therefore also does examine the superiority and inferiority that occures in the programme both years.   The result of this thesis show that there has been changes in the representation over time. All groups of children have been given a larger amout of space while the representation of all groups of people that don’t follow the ethnical norm, basically hasn’t changed at all. Amongst the different sexes there has been a fairly more even representation over time. The overall results show that there has been a slightly more balanced distribution over time between all of the groups appearances and time of appearances. Therefore not said that there isn’t room for improvement, on the contrary there are still things to be done for a greater representation according to multiplicity and equality in Lilla Aktuellt.   Of all the groups of interviewees in Lilla Aktuellt the people that are “male and not children who follow the ethnical norm” have decreased their visability most over time and are therefore the ones that have decreased their power most. The people that are “female children who don’t follow the ethnical norm” are the ones that have increased their visability most over time thus this means that they are the ones that have increased their power most over time.