Uppsatsens syfte är att undersöka och klargöra faktorer som kan kopplas till framgång och vara relevanta för företag inom modebranschen vid en internationell etablering.   Forskningsfrågor  • Vilka väsentliga aspekter bör företag ta hänsyn till vid en internationalisering? • Hur kan gynnsamma internationella etableringsstrategier för svenska modeföretag karaktäriseras?   Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod som präglas av ett växelspel mellan en deduktiv ansats och en induktiv ansats, vilket resulterar i en abduktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med utvalda respondenter kunniga om den svenska modebranschen.    Slutsatser  Studien visar att vid en internationaliseringsprocess finns det ett antal faktorer som kan öka förutsättningarna för en lyckad etablering för svenska modeföretag. Vi har i studien identifierat att kunskap om marknaden, nätverksskapande, konkurrenskraft, en lyckad marknadsentré och att använda sig av betydelsefulla aktörer är faktorer som kan kopplas till framgång. Vi anser därför att dessa faktorer kan vara av relevans när ett företag vill genomgå en internationalisering.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och förväntas bidra till en ökning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modeföretags stora utvecklingspotential. Trots dessa förväntningar stöter många av de svenska modeföretagen på problem vid deras internationalisering. Tre av de främsta problemen vi funnit är: (1) En avsaknad av affärsmässig kunskap till följd av att företagen ofta grundas och drivs av en designer. (2) En svag kapitalbas till följd av en likviditetsutmaning och bristande affärsmässiga kunskaper. (3) Samt en minskad kontroll av deras verksamhet i samband med användandet av externa parter så som distributörer och agenter. För att ta reda på vad dessa kan grunda sig i har vi gjort en fallstudie på Acne, som sägs vara symbolen för det svenska modeundret. Genom att studera Acnes internationaliseringsprocess har vi kunnat utläsa vad vi finner är de mest betydande faktorerna i denna och kan se att de innehar kunskap som de andra modeföretagen ofta inte har. De tre främsta problemen grundar sig alla i en bristande kunskap hos de svenska modeföretagen.

<p>Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.</p><p>Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär.</p><p>Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen.</p><p>I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.</p>

Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap. Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär. Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen. I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.

Modebranschens negativa inverkan på miljön och den ökade klädkonsumtionen har genererat till uppmärksamhet och krav hos kunderna. Produktutveckling med hållbarhet i fokus har snabbt blivit något som modeföretagen jobbar med för att bidra till en hållbar klädkonsumtion och möta kundernas efterfrågan. Modeföretagen förmedlar hållbarhet utifrån varumärkets profilering på deras plattform och uppfattas därmed utifrån olika perspektiv. I denna kvalitativa studie görs en undersökning huruvida fyra stycken svenska premiumvarumärken förmedlar hållbarhet ut till sina kunder för främjandet av en hållbar klädkonsumtion. Studien undersöker hur konsumenter till premiumvarumärken uppfattar hållbart mode genom varumärket. Intervjuerna med företagen har skett via mail, personligt möte och telefon med semistrukturerad metod. För att få kundernas uppfattning och tolkning av hållbarhet och hållbart mode gjordes det en enkätundersökning av kunder till företagen. Studiens resultat visar att kundernas uppfattning om hållbart mode överensstämmer med modeföretagens varumärkesidentitet som förmedlar hållbart mode genom den kvalité de utmärker i plaggen och vid profilering av varumärket. Vidare konstaterar studien att miljörelaterat mode inte uppfattas av kunden då varumärkena inte förmedlar detta som del av hållbar klädkonsumtion på grund av utebliven efterfrågan från kund. Begreppet hållbart påvisas som generaliserat och gör det svårt för kunden att förstå dess fullständiga innebörd. / The fashion industry's negative impact on the environment and contribution to increased clothing consumption, have generated attention followed by demands among customers. Product development with focus on sustainability has quickly become something fashion companies work with to contribute to a sustainable clothing consumption and to meet the needs of the consumers. Fashion companies convey sustainability based on brand profiling and are therefore perceived from different perspectives. In this qualitative study, an investigation is made as to whether four Swedish premium brands convey sustainability to their customers for the promotion of sustainable clothing consumption. The study examines how premium brand consumers perceive sustainable fashion through the brand. In-depth semi- structured interviews with the companies have been made by mail, personal meeting and telephone. In order to gain customer perceptions and interpretations of sustainability and sustainable fashion, a survey was conducted by customers to the companies. The outcome of the study shows that customers' perceptions of sustainable fashion are in line with the brand identity of fashion companies that convey sustainable fashion through the quality they characterize in the garment and branding. Furthermore, the study finds that environmental-related fashion is not perceived by the customer as the brands do not convey this as part of durable clothing consumption due to lack of customer demand. The term sustainable is shown as generalized and makes it difficult for the customer to understand its full meaning.

Syftet med denna uppsats ämnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Därför ska vi undersöka och analysera nätverkets betydelse, barriärers påverkan, val av etableringsstrategier och varumärkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnå syftet med vår studie har nedanstående huvudproblem formulerats:   Hur går svenska modeföretag tillväga vid etablering och varumärkesbyggnad på den internationella marknaden?   Uppsatsens teoretiska utgångspunkt innefattar svenska modeföretags etablering på den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nätverksperspektiv, barriärer, etableringsstrategier samt varumärkesbyggnad. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där fyra fallstudier har tillämpats. I empirin redogörs en jämförelse mellan fallföretagen, vilket leder fram till analysen där empirin ställs mot teorin. Uppsatsens slutsats visar att svenska modeföretags internationaliseringsprocess innebär att företag ställs inför olika utmaningar som val av marknad och att hitta samarbetspartners. Företag väljer etableringsstrategi för företagens verksamhet och bygger upp varumärket på den internationella marknaden. Avslutningsvis presenterar vi det gap vi funnit i teorin, teoretiska bidrag, praktiska rekommendationer samt framhäver förslag till vidare forskning. / The purpose of this paper is to describe the internationalization process of Swedish fashion companies’. Therefore, the network's importance, the barriers impact, choice of market entry mode and brand building in the internationalization will be examined and analyzed. In order to achieve the purpose of our study the following main question were formulated:   How do Swedish fashion companies’ proceed with expansion and brand building in the international market?   The theoretical base of the thesis includes Swedish fashion companies’ establishment in the international market which affects the internationalization process, the network perspective, barriers, market entry mode and brand building. The study is based on a qualitative research method with a deductive approach where four case studies have been applied. In the empirical data a comparison is presented between the four case studies, followed by analysis where the empirical data is compared against the theory. The study’s conclusion implies that Swedish fashion companies’ internationalization process implies that companies’ face different challenges such as the choice of market and finding partners and the choice of market entry mode for the business and brand building on the international market. Finally, we present the gap we found in the theory, theoretical contribution, practical recommendations and highlights suggestions for further research.

<p> </p><p>Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.</p><p> </p><p>Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.</p><p> </p><p>De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.</p><p> </p><p>Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.</p><p> </p><p>Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.</p><p> </p><p>Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad. </p><p> </p><p>De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. </p><p> </p><p> </p> / <p> </p><p>Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market. <strong></strong></p><p> </p><p>Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.</p><p> </p><p>Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.</p><p> </p><p>The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.</p><p> </p><p>The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.</p><p> </p><p>We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.</p><p> </p><p>Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.</p><p> </p><p>The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.</p><p> </p>

Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.   Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.   De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.   Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.   Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.   Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad.    De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. / Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market.   Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.   Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.   The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.   The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.   We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.   Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.   The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.

Arbetsförhållanden blev ett aktuellt ämne efter en nyhet kring det svenska modeföretaget NA-KD uppmärksammades i december 2020. Belöningssystem består bland annat av begreppen motivation och behov som kan uppnås genom att organisationer belönar sinaanställda med hjälp av belöningssystem och belöningar i form av exempelvis lön, förmåner och uppskattning. Den här uppsatsen grundar sig i att få en bättre förståelse på hur de anställda på svenska modeföretag upplever belöningssystem inom deras organisation idag och hur organisationer kan öka de anställdas prestationer med hjälp av belöningssystem. För att undersöka olika organisationers belöningssystem utifrån de anställdas synvinkelanalyseras begreppen behov och motivation med hjälp av en analysmodell uppbyggd på hur faktorerna kan leda till höjd prestation. Studien kommer bidra med en djupgående nyanserad bild av de anställdas upplevelser från åtta djupgående intervjuer med semistrukturerade utformningar. Slutsatsen som kan dras i studien är att de anställda på svenska modeföretag i dagsläget upplever brister i organisationens belöningssystem. Samtliga respondenter belyser behovet av ett mer utvecklat belöningssystem och tydligare riktlinjer kring belöningar inom organisationen. Studien visar att de anställda har olika individuella behov på arbetsplatsen och olika faktorer motiverar de anställda på arbetsplatsen. Belöningar delas ofta in i olika kategorier som Bratton and Gold (2012) presenterar som monetära, icke-monetära och psykosociala belöningar. Det är tydligt i det empiriska materialet att svenska modebranschen är en attraktivbransch vilket organisationerna utnyttjar då de är medvetna om hur eftertraktad arbetsplatsen är och jobbar mindre med monetära belöningar, utöver en grundlön. Istället fokuserar de mer på icke-monetära i form av förmåner som till exempel rabatt på organisationens produkter. Slutligen visar studiens resultat hur de anställda upplever de befintliga belöningssystem och belöningar inom deras organisation samt om uppfyllda individuella behov och motivation leder till höjd arbetsprestation. / This essay is in swedish. Working conditions became a current topic after news about the Swedish fashion company NA-KD received attention in December 2020. Reward systems includes motivation and needs that can be achieved by rewarding employees. The company can use an effective reward system and rewards such as salary, benefits and appreciation. This essay is based on gaining a better understanding into how employees in Swedish fashion companies experience reward systems within their organization today and how organizations can increase employees performance with the help of reward systems. To examine different organizations' reward systems from the point of view of employees, the concepts of need and motivation are analyzed with the help of an analysis model that is based on how the factors can lead to increased performance. The study will provide an in-depth, nuanced picture of employees experiences from eight in-depth interviews with a semi-structured design. The conclusion that can be drawn in the study is that the employees at Swedish fashion companies feel that today there are shortcomings in the organization's work with a reward system. All respondents highlight the need for a more developed reward system and clearer guidelines regarding rewards within the organization. The study shows that employees have different individual needs and that different factors motivate employees in the workplace. Rewards are often divided into different categories that Bratton and Gold (2012) present as monetary, non-monetary and psychosocial rewards. It is clear in the empirical material that the Swedish fashion industry is an attractive industry, which means that organizations take advantage of the fact that the workplace is popular by working less with monetary rewards, in addition to a basic salary. Instead, they focus more on non-monetary rewards in the form of benefits such as discounts on the organizations own products. Finally, the results of the study show how employees experience the existing reward systems and rewards within their organization and whether fulfilled individual needs and motivation lead to an increased work performance.