Purpose: The purpose of this paper to analyze whether there is any connection between the brand identity of four Swedish fashion companies and their lack of a comprehensive size range for women.  Both primary and secondary data has been the basis of this paper. A theoretical framework using brand identity and STP models was created with the help of secondary data.  Limitations: The choice to investigate four case companies limits the ability to generalize the results. In order to reach a comprehensive industry understanding, additional case companies would be needed.   Method: The study is based on deductive approach with qualitative research. In the deductive approach, the researcher uses existing theoretical models within brand identity and the STP process to help analyze the empirical data and draw conclusions.   Results: The results show that the cost of producing a narrower range of clothing is the main reason why the companies do not offer larger clothing sizes for women. The second factor, according to three of the four companies, is that it is technically difficulty to simply increase the size of clothing, and would require specialist knowledge to adapt the designs. Two of the four companies see some connection between brand identity and the lack of a comprehensive size range, but view this not as a decisive factor but rather, an influencing factor. / Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån fyra svenska modebolags perspektiv analysera om det finns något samband mellan deras varumärkesidentitet och dess avsaknad av heltäckande storleksutbud för kvinnor. Både primär och sekundär data har legat till grund för denna studie. Med hjälp av sekundära data har den teoretiska referensramen, som använder varumärkesidentitet och STP-modellen, skapats.   Avgränsning: Valet att undersöka fyra fallföretag utgör ingen generaliserbarhet. För det behövs undersökning av ytterligare flera fallföretag genomföras. På så sätt kan en generell branschförståelse fås.   Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. I den deduktiva ansatsen kommer forskaren använda sig av befintliga teoretiska modeller inom varumärkesidentitet och STP processen som hjälp för att analysera data i empirin och dra slutsatser.   Resultat: För de undersökta bolagen visar resultatet att kostnaden för produktion av mindre klädvolymer är den främsta anledningen till det avvägande man gjort om att inte erbjuda större klädstorlekar till kvinnor. Den andra faktorn är enligt tre av fyra bolag att man ser en svårighet designtekniskt att bara öka upp storleken vilket gör att det krävs specialistkunskap för att hantera större kläddesign. Sen ser två av fyra bolag ett visst samband mellan varumärkesidentiteten och det bristande heltäckande storleksutbudet, inte som en avgörande faktor men som en påverkande faktor.

Arbetsförhållanden blev ett aktuellt ämne efter en nyhet kring det svenska modeföretaget NA-KD uppmärksammades i december 2020. Belöningssystem består bland annat av begreppen motivation och behov som kan uppnås genom att organisationer belönar sinaanställda med hjälp av belöningssystem och belöningar i form av exempelvis lön, förmåner och uppskattning. Den här uppsatsen grundar sig i att få en bättre förståelse på hur de anställda på svenska modeföretag upplever belöningssystem inom deras organisation idag och hur organisationer kan öka de anställdas prestationer med hjälp av belöningssystem. För att undersöka olika organisationers belöningssystem utifrån de anställdas synvinkelanalyseras begreppen behov och motivation med hjälp av en analysmodell uppbyggd på hur faktorerna kan leda till höjd prestation. Studien kommer bidra med en djupgående nyanserad bild av de anställdas upplevelser från åtta djupgående intervjuer med semistrukturerade utformningar. Slutsatsen som kan dras i studien är att de anställda på svenska modeföretag i dagsläget upplever brister i organisationens belöningssystem. Samtliga respondenter belyser behovet av ett mer utvecklat belöningssystem och tydligare riktlinjer kring belöningar inom organisationen. Studien visar att de anställda har olika individuella behov på arbetsplatsen och olika faktorer motiverar de anställda på arbetsplatsen. Belöningar delas ofta in i olika kategorier som Bratton and Gold (2012) presenterar som monetära, icke-monetära och psykosociala belöningar. Det är tydligt i det empiriska materialet att svenska modebranschen är en attraktivbransch vilket organisationerna utnyttjar då de är medvetna om hur eftertraktad arbetsplatsen är och jobbar mindre med monetära belöningar, utöver en grundlön. Istället fokuserar de mer på icke-monetära i form av förmåner som till exempel rabatt på organisationens produkter. Slutligen visar studiens resultat hur de anställda upplever de befintliga belöningssystem och belöningar inom deras organisation samt om uppfyllda individuella behov och motivation leder till höjd arbetsprestation. / This essay is in swedish. Working conditions became a current topic after news about the Swedish fashion company NA-KD received attention in December 2020. Reward systems includes motivation and needs that can be achieved by rewarding employees. The company can use an effective reward system and rewards such as salary, benefits and appreciation. This essay is based on gaining a better understanding into how employees in Swedish fashion companies experience reward systems within their organization today and how organizations can increase employees performance with the help of reward systems. To examine different organizations' reward systems from the point of view of employees, the concepts of need and motivation are analyzed with the help of an analysis model that is based on how the factors can lead to increased performance. The study will provide an in-depth, nuanced picture of employees experiences from eight in-depth interviews with a semi-structured design. The conclusion that can be drawn in the study is that the employees at Swedish fashion companies feel that today there are shortcomings in the organization's work with a reward system. All respondents highlight the need for a more developed reward system and clearer guidelines regarding rewards within the organization. The study shows that employees have different individual needs and that different factors motivate employees in the workplace. Rewards are often divided into different categories that Bratton and Gold (2012) present as monetary, non-monetary and psychosocial rewards. It is clear in the empirical material that the Swedish fashion industry is an attractive industry, which means that organizations take advantage of the fact that the workplace is popular by working less with monetary rewards, in addition to a basic salary. Instead, they focus more on non-monetary rewards in the form of benefits such as discounts on the organizations own products. Finally, the results of the study show how employees experience the existing reward systems and rewards within their organization and whether fulfilled individual needs and motivation lead to an increased work performance.