Depression är en de främsta orsakerna till psykisk ohälsa idag och trots det lidande som depression innebär söker endast hälften av de drabbade hjälp. Internetförmedlad psykologisk behandling och kunskap om dess effektivitet har vuxit sig stark och erbjuder ett sätt att nå ut till fler individer. Syftet med aktuell studie var att undersöka utvalda bakgrundsfaktorers förmåga att predicera behandlingsutfall vid internetförmedlad beteendeaktivering och internetförmedlad fysisk aktivitet vid depression. I studien inkluderades 320 deltagare och logistiska regressionsanalyser genomfördes inom respektive behandlingsgrupp. Resultatet visade att 198 deltagare genomförde eftermätning vid behandlingens slut och av de 198 uppnådde 104 deltagare klinisk signifikant förbättring mätt med PHQ-9. Därtill visade resultaten att högre upplevd livskvalité vid inledningen av behandlingen med beteendeaktivering ledde till ökad chans att uppnå kliniskt signifikant behandlingsutfall. Kön, civilstånd, utbildningsnivå, svårighetsgrad av depression, mängd fysisk aktivitet, ålder, tidigare psykologisk behandling samt tidigare eller nuvarande medicinering predicerade inte behandlingsutfall i någon av behandlingsgrupperna.

Följande rapport beskriver ett projektarbete inom kursen TDDD96 Kandidatprojekt i pro-gramvaruutveckling vid Linköpings universitet som genomfördes våren 2021 av sju studen-ter. Projektet innefattade utvecklingen av en mobilapp med målet att skapa en digital im-plementation av den psykologiska behandlingsformen beteendeaktivering. Resultatet avprojektet blev en komplett mobilapp med samtlig nödvändig funktionalitet för beteende-aktivering och en användarmanual för att underlätta användandet av appen och behand-lingsformen. Följande rapport innefattar även sju fördjupande individuella delar relevantatill området rapporten behandlar.

<p>Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression.</p>

Depression är vanligt hos personer med Borderline personlighetsstörning (BPS). Det finns risk för att komorbid depression försämrar behandlingsutfall och minskar sannolikhet för remission från BPS, en problematik förknippad med signifikant funktionsned-sättning. Denna studie syftade till att undersöka hur patienter med BPS och samtidig depression, svarade på beteendeaktivering inriktad på att konkurrera ut ohälsosamma beteenden med hälsosamma. I single-case design om fyra patienter, registrerades aktivitetsnivå dagligen samt upprepade mätningar med validerade skattningsskalor under baslinje och aktiv intervention. Resultatet visade att patienterna hade stora svårigheter med registrering och närvaro, och att även om hälsosamma beteenden ökade i vissa fall så påverkades inte grad av depression.

Beteendeaktivering är en effektiv behandling vid depression. Forskningen är mer begränsad gällande effekten av internetadministrerad beteendeaktivering. Denna studie utvärderade således behandlingseffekten av två olika internetadministrerade självhjälpsprogram med terapeutstöd.  Totalt 42 deltagare med mild till måttlig depression randomiserades, efter bedömning, till två olika behandlingsgrupper och en kontrollgrupp. Behandlingen innehöll åtta textmoduler med tillhörande övningar.  En signifikant huvudeffekt av tid påvisades för alla grupper gällande depression och livskvalitet. En signifikant interaktionseffekt påvisades för ångest mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen. Inga signifikanta interaktionseffekter påvisades mellan behandlingsgrupperna. Medelstora till stora inomgruppseffektstorlekar för depression uppmättes i alla grupper. Att någon signifikant skillnad inte kunde påvisas mellan behandlingsgruppen och kontrollgruppen har troligen påverkats av att även kontrollgruppen förbättrats i stor utsträckning, vilket kan bero på depression går i cykler samt årstidsväxlingen från vinter till vår. Resultaten kan problematiseras ytterligare utifrån att inte alla deltagare fullföljde hela behandlingen och att det var få deltagare i varje grupp. Sammanfattningsvis pekar detta på att internetadministrerad beteendeaktivering är effektivt för mild till medelsvår depression och kan vara ett komplement eller alternativ till liveterapi. / Behavioral activation is an effective treatment for depression. There is limited research on internet administered behavioral activation. Hence, this study evaluated treatment effects of two internet administered self-help programs with therapist support. In total, 42 participants with mild to moderate depression were randomized, after assessment, to one of the treatment conditions or a control group. The treatment consisted of eight text modules including exercises. A significant effect of time regarding depression and quality of life was shown for all conditions. A significant interaction effect regarding anxiety was shown between the treatment condition and the control group. No significant interaction effects were found between the two treatment conditions. Moderate to large within groups effect sizes where shown in all groups regarding depression. The reason that no significant interaction effect could be shown between the treatment condition and the control group is probably due to the fact that the control group improved a lot as well. Since depression tends to occur in cycles and be season bound this could have had an impact on the improvement of the control group. The results could be problematized further due to the fact that not all participants completed the treatment and because of small sample sizes. In summary this study indicates that internet administered behavioral activation is an effective treatment for mild to moderate depression and could be a complement or alternative to live therapy.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga prediktorer för utfallet i KBT-behandling vid depression, face-to-face samt i kombination med stöd av en smartphoneapplikation. 88 deltagare randomiserades till smartphone- (n = 45) eller face-to-face-betingelsen (n = 43). Utfallsmåttet var förändring i Beck Depression Inventory-II mellan förocheftermätning, främst beräknat med residual gain scores. Samband mellan prediktorer och utfall undersöktes medkorrelationsanalyser. Regressionsanalyser med interaktionen mellan prediktor och behandlingsbetingelse genomfördes för att undersöka skillnader mellan betingelserna. Resultatet visade att högre initial depressionsnivå predicerade större förbättring för alla deltagare sammantaget samt för båda behandlingsbetingelserna. Att ha sysselsättning predicerade mindre förbättring för face-to-face-betingelsen. Vissa frågor gällande smartphoneanvändning visade sig betydelsefulla. Exempelvis var upplevelsen av att ha stor användning av sin smartphone relaterat till större förbättring för smartphonebetingelsen. Gällande allians var högre skattningar på Working Alliance Inventory-Short under behandlingsvecka tre relaterat till större förbättring för alla deltagaresammantaget samt för smartphonebetingelsen. Detta samband gällde även vid kontroll för skattning av förväntad allians. Kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, stad, initial ångestnivå, samtidig ångestdiagnos, tidigare depressionsdiagnos, förväntad allians samt flera smartphonefrågor predicerade inte utfallet. Att många faktorer inte korrelerade med utfallet skulle kunna tyda på att detta behandlingsformat kan komma att passa en bred patientgrupp, men att det kan vara viktigt att ta hänsyn till betydelsen av allians samt individers smartphonevanor.

Internet-delivered programs based on cognitive behavior therapy (CBT) have during the past decade shown to work in an effective way for the treatment of depression. Due to its accessibility and independence of time and location, smartphone-based CBT might represent the next generation of digital interventions. Depression is an affective disorder that affects as many as 350 million people worldwide. However, with CBT, depression can be treated, but access to this treatment is scarce due to limited health care resources and trained therapists. As a result of this, health care could highly benefit from the use of smartphones for delivering cost-effective treatment that can be made available to a large part of the population who suffer from depression. One treatment that should be especially suitable for the smartphone format is behavioral activation (BA), since it has strong empirical support as well as the benefits of being flexible and rather simple. The overall aim of the thesis was to test and further develop a BA smartphone application, as well as to build a method for how this smartphone application could be used in a comprehensive and effective way in depression treatment. To fulfill this aim, four studies were conducted. The results showed that smartphones have the ability to be used in an effective way in the treatment of depression, including as an add-on to traditional face-to-face sessions. The results also showed that the smartphone format was experienced as a portable and flexible way of accessing the treatment – and thus could be more present in everyday life. In conclusion, there is reason to believe that smartphones will be integrated even further in society and therefore may serve an important role in future mental health care. Since the first indications reveal that depression can be treated by means of a supported smartphone application, it is highly possible that applications for other mental health problems will follow. Furthermore, in this thesis, the same smartphone application has been tested in three different ways and there is potential to apply smartphones in a range of other formats, such as in relapse prevention and as a way to intensify treatment during periods when needed. From a psychiatric research point of view, as my research group has been doing trials on guided internet treatment for more than 15 years, it is now time to move to the next generation of information technology – smartphones. / Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) har under det senaste decenniet visat sig fungera effektivt i behandling av depression. På grund av dess tillgänglighet och flexibilitet i tid och plats har smartphonebaserad KBT potential att bli nästa generation av digitala behandlingar. Depression är en affektiv sjukdom som drabbar så många som 350 miljoner människor världen över. Med hjälp av KBT kan depression behandlas. Dock är tillgången till denna behandling knapp på grund av begränsade resurser i form av utbildade terapeuter. Därmed skulle sjukvården kunna dra stor nytta av användningen av smartphones för att leverera kostnadseffektiv behandling, som kan göras tillgänglig för människor som lider av depression. En behandling som kan vara särskilt lämplig för smartphone-formatet är beteendeaktivering (BA), eftersom den har starkt empiriskt stöd samtidigt som den är flexibel och relativt enkel. Det övergripande syftet med avhandlingen var att testa och vidareutveckla en smartphone-applikation baserad på BA, samt att bygga en behandlingsmetod för denna smartphone-applikation som skulle kunna användas för att effektivt behandla depression. För att uppnå detta syfte genomfördes fyra studier. Resultaten visade att smartphones kan användas på ett effektivt sätt i behandling av depression, bland annat som komplement till traditionella live-sessioner. Resultaten visade också initiala indikationer på att smartphoneformatet upplevdes som ett portabelt och flexibelt sätt att komma åt behandlingen - och därmed blev mer närvarande i vardagen.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) är en effektiv och snabbt växnade behandlingsform, som fortfarande är relativt lite beforskad. Syftet med studien var att undersöka hur internetterapeuters kommunikation med klienter kan se ut, med data från en behandlingsstudie för unga med depression. Meddelanden från fem behandlingar med gott utfall analyserades med tematisk analys (TA). Studien fokuserade på terapeutbeteendena uppmuntra och bekräfta, samt hur terapeuter använder personligt tilltal. Analysen resulterade i sammanlagt tolv teman. Diskussionen visar hur temana skapar ett övergripande mönster där behandlingen beskrivs som ett hårt arbete, vilket kräver en stark klient, som förväntas bli motiverad av terapeuten. Fynden diskuteras också utifrån behandligens teoretiska grund, tidigare forskning kring terapeutbeteenden samt det faktum att behandligen ges över internet. / EaRly internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA)

Fysisk aktivitet som behandling mot depression har ett växande forskningsstöd. Denna uppsats utforskar vilka möjligheter och svårigheter som framkommer i psykologers beskrivning av att använda fysisk aktivitet som behandling. Vi gjorde semistrukturerade intervjuer med åtta psykologer och använde en reflexiv tematisk analytisk metod. Vi fann att fysisk aktivitet framstår både som en lösning och samtidigt ganska problematiskt vilket fångas i det övergripande temat: Fysisk aktivitet har löst problem, eller inte som vi utforskar i fyra teman. Analysen visar hur fysisk aktivitet förstås genom idéer om objektivitet, medicinska teorier och psykologiska teorier eller modeller såsom beteendeaktivering. Vi undersöker också de problem som uppstår i psykologens vardag med fysisk aktivitet som intervention. Analysen innefattar även hur psykologens roll i vården ser ut och hur psykologer navigerar den i relation till fysisk aktivitet som är något olika yrkeskategorier i vården kan använda. Detta för att kunna bidra till diskussionen om hur rekommendationer utformas genom att ställa frågan: Fysisk aktivitet för vem? / Physical activity is a widely acknowledged and used intervention for treating depression. This study explores possibilities and difficulties in psychologists’ accounts of using physical activity in everyday practice. We investigated how eight psychologists described physical activity in everyday practice using a semi-structured approach. We used reflexive thematic analysis methodology to interpret data and identify how physical activity appears to provide both a solution and new problems to the psychologists. We capture an idea where physical activity isa solution of problems, or not and explore this idea in four themes. We explore how physical activity is made sense of through ideas of objectivity, medical theories and psychological theories or models as behavioral activation, but also potential problems that arise in the everyday practice of psychologists. Our analysis could be viewed as exploring how psychologists navigate their role in the everyday health care promoting physical activity. The result could also be part of discussions in policy making, raising the question: physical activityon whose terms?

Social ångeststörning (SAD) är ett ångestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsättning och försämrad livskvalitet. I föreliggande studie presenteras förklaringsmodeller till SAD med fokus på temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i frågeformuläret ”Hur man var som barn” (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246). Faktoranalysen extraherade två faktorer som döptes till beteendeinhibering (BI) respektive beteendeaktivering (BA). Ett andra syfte var att jämföra den kliniska populationen med kontrollgruppen avseende de extraherade faktorerna. Resultaten visade att HMVSB uppvisade god intern konsistens och tillfredsställande instrumentell reliabilitet. Vissa signifikanta korrelationer mellan HMVSB och jämförda skattningsformulär vid SAD erhölls. Gruppjämförelserna visade att den kliniska gruppen var signifikant mer beteendeinhiberad och mer beteendeaktiverad som barn. En subgrupp med generaliserad SAD var både signifikant mer beteendeaktiverad och beteendeinhiberad som barn. Subgruppen med specifik SAD skilde sig ej signifikant från kontrollgruppen. Studien manar till att beakta temperamentala faktorer vid SAD där kombinationen hög BI och hög BA skulle kunna korrelera med allvarligare klinisk bild.