The purpose of the study was to investigate the relationship betweensocial anxiety disorder and problematic internet use. Individuals withsocial anxiety disorder might prefer online interaction compared toface-to-face interaction. This could develop into problematic internetuse (PIU). PIU is when an individual uses the internet to the degreethat it negatively affects the individual’s life, based on Davis’ (2001)model of problematic internet use. The data was collected using anonline survey. There was a total of 484 participants in the finalanalyses, with 26.1% males, 71.5% females (Mage=27.99, SD= 10.1).First, a correlation analysis was done between social anxiety and PIU.The results showed that there was a positive correlation between socialanxiety and problematic internet use (r=.53). We then used age as amoderator to investigate if age had a moderating effect on socialanxiety and problematic internet use, using a moderation analysis. Theanalysis revealed a significant moderation effect of age, but a low leveloverall of PIU in the sample. This meant that even at high levels ofsocial anxiety, the sample did not display PIU-behaviors. Furtherresearch is needed to investigate the relationship between socialanxiety, PIU and what it looks like for different age groups. / Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan social fobioch problematisk internetanvändning och hur detta modererar medålder. Individer med social fobi kan uppleva det mer bekvämt attinteragera genom internet i jämförelse med i verkligheten. Detta kanleda till att individen utvecklar problematiskt internetanvändande(PIU). PIU innebär att en individ använder internet på ett sätt somnegativt påverkar individens liv, utifrån Davis (2001) modell förproblematiskt internetanvändande. Datainsamlingen skedde genom enwebbenkät. Totalt var det 484 deltagare i studien (Målder=27.99,SD=10.1), med 26.1% män och 71.5% kvinnor. Först genomfördes enkorrelationsanalys mellan social fobi och PIU. Resultaten visar att detfinns en positiv korrelation mellan social fobi och problematisktinternetanvändande (r=.53). Vi använde ålder som en variabel i vårforskning för att undersöka om ålder har en moderationseffekt påsocial fobi och problematiskt internetanvändande. För att undersökadetta genomförde vi en moderationsanalys. Resultaten visade att ålderhar en signifikant effekt på social fobi och PIU, men att det inte fannsen särskilt hög nivå av PIU hos deltagarna. Detta innebar att även vidhöga nivåer av social fobi uppvisade inte deltagarna PIU-beteenden.Framtida forskning är nödvändigt för att etablera hur förhållandetmellan social fobi och problematiskt internetanvändande ser ut mellanolika åldrar.

I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.