Zugl.: Heidelberg, Univ., Diss., 2006

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier? För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts. Detta för att ge en fördjupad bild av det statistiken visar. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i detta arbete är att internetbedrägerier är ett brott som uppkommit genom en samhällsförändring; internets centrala roll i dagens samhälle. Bedrägeriet i sig är inget nytt fenomen, det handlar om ett traditionellt bedrägeri med ett nytt tillvägagångssätt. För att bryta den ökade trenden av internetbedrägerier behöver privatpersoner, företag och banker få en förståelse för vad det egentligen handlar om. Ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser för att förhindra och försvåra internetbedrägerierna är att eftertrakta, likaså att privatpersoner får en ökad medvetenhet för den egna utsattheten och tar ett eget ansvar för sitt internetanvändande.

Univ., Diss.-1999--Heidelberg, 1998. / Literaturverz. S. XVIII - XXXV.

Syftet med rapporten är att ge svar på hur de IT-relaterade bedrägeribrotten utvecklatsunder perioden 2006 tom 2015, ge förklaringar till orsaker och vilka förutsättningar somligger bakom. Samt ge svar på om det föreligger en skillnad i antalet lagförda IT-relate-rade bedrägeribrott, jämfört med bedrägeribrott i övrigt, och orsak till detta. Jag har ihuvudsak begränsat mig till ett fåtal väldokumenterade källor, och utifrån dessa tagitfram statistik som bearbetats. Materialet redovisas i tabeller och diagram. Utifrån dessahar därefter jämförelser gjorts mellan de IT-relaterade bedrägeribrotten och de totalt an-tal handlagda bedrägeribrotten för 2015 för att kunna påvisa en eventuell skillnad. Re-sultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och inom kriminilogin erkända te-orier. Vi kan konstatera utifrån denna studie, att de IT-relaterade bedrägeribrotten haften makalös utvecklingskurva, och det finns inget som tyder på att denna kurva håller påatt mattas av. Antalet anmälda brott i dessa kategorier följer den upplevda utsatthetenför brott, så man kan på goda grunder konstatera att det föreligger en faktisk ökning.Dessvärre finns det ett stort mörkertal då endast var 4:e brott uppges anmälas. De fak-torer som kan antas ligga bakom denna ökning är flera. Svenskarnas tillgång till och an-vändning av internet är en förklaring, då tillgången till dator, internet och bredband lig-ger på en hög nivå på 90 procent eller över. Vi har anammat den nya tekniken till attförenkla vår vardag och utför därför allt fler tjänster och hanterar allt mer känslig in-formation över internet. Här finns bland användare en okunskap om de risker man utsät-ter sig för men även en övertro till säkerheten över internet. Incitamenten för att somkriminell befinna sig i detta forum är flera. Den ökade användningen har resulterat i flerlättillgängliga brottsofferkandidater, samt att det är stora värden som hanteras via inter-net i form av handel, spel mm. Avsaknaden av en kapabel väktare miskar risken att bliupptäckt, och kombinationen av myndigheters kompetens- och resursbrist att handläggaärenden, gör sannoliketen att tilldelas en fällande dom mycket liten, då antalet fällandedomar är lägre i dessa brottskategorier än för övriga. Anledningen till att utvecklingenhar tagit denna riktning kan i sin tur härledas till flera orsaker. Polis och rättväsendet iövrigt hinner inte med i den takt ökningen sker, men då det inte är ovanligt att dessabrott utförs på en internationell arena, försvåras också utredning och åtkomst till bevis.Det framkommer i utredningar från såväl Rikspolisstyrelsen och Riksrevisionen, att detråder en tydlig kompetensbrist i området, men också det faktum att man ännu inte lyck-ats enas om definitionen om vad ett IT-brott faktiskt är. Språket i sig är också en viktigfaktor i hur väl myndigheterna lyckas i sitt uppdrag. Allt detta sammantaget får så långt-gående konsekvenser som att svensk polis klarar upp allt färre brott. Detta i sin turruckar förtroendet för berörda myndigheter och rättsväsendet som helhet. Det finns yt-terligare ett scenario, att om dessa brott fortsätter att ligga på höga nivåer eller öka i nu-varande takt, riskerar vi också att tappa tilltro till att utföra och använda oss av alla defantastiska tjänser som vi nu vant oss vid.

Debatten kring ordningsvakternas roll gällande trygghetsarbetet i samhället har blivit allt mer aktuell. Fler och fler kommuner ansöker om ordningsvaktsfördordnanden för att patrullera på otrygga platser, trots att detta ligger utanför ordningsvakternas traditionella arbetsområde, samtidigt som deras inflytande på tryggheten står något oklar. Syftet med denna studie är att utvärdera effekten av implementerandet av ordningsvakter på ett centralt beläget stationsområde i Järfälla kommun. Studien baseras huvudsakligen på en baslinje- och en eftermätning i enkätform som genomförts innan och efter implementerandet av ordningsvakter, men också på kriminalstatistiken från det studerade området. Analysen som genomförts med hjälp av statistiska sambandsanalyser i SPSS har fokuserat på att se hur tryggheten utvecklats i ordningsvakternas förordnandeområde, med särskilt fokus på utvecklingen mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Dessutom har utvecklingen av den registrerade brottsligheten analyserats genom kriminalstatistiken. Resultatet indikerar att tryggheten inte ökats av insatsen. Däremot har konsekvenserna av otryggheten minskat, och då främst bland kvinnor. Vidare antyder kriminalstatistiken att den registrerade brottsligheten legat relativt konstant de senaste 10 åren, och att implementeringen av ordningsvakter inte haft någon mätbar effekt på de brottstyper som inkluderats i studien. Framtida studier bör likt denna genomföra mätningar vid flera tillfällen över tid med en implementerad trygghetåtgärd däremellan för att bättre kunna uttala sig om åtgärdens direkta påverkan på tryggheten. Samtidigt borde ordningsvakter som trygghetsåtgärd ifrågasättas, både med tanke på evidensbrist gällande deras effekt på tryggheten, men också med anledning av att brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete går utanför deras arbetsbeskrivning och ansvarsområde. / The ongoing debate on security guards role in society is becoming more and more stressed. The phenomena has spread through several Swedish counties who´s intentions are to hire security guards for assignments like safety keeping and patrolling which doesn´t comply with their ability and training as security guards. The aim of this study is to evaluate the effects of the implementation of security guards on a central located train station in Järfälla county. The study is based on a former research that used survey methods for the gathering of data. The data was comprised with the help of a two time measure, one before the implementation of security guards and one after. The local criminal record has also been used as data for this study. The study has analyzed these different data through a statistical pattern program called SPSS. The program was used to measure how peoples view of safety had changed in the given location with focus on age and gender. The results indicated that there hasn´t been any change toward the view of safety after the implementation of security guards. Although the consequences of a person’s unsafety has decreased, which can be seen in women especially. Furthermore it can be seen through the local criminal record that the level of crime has been relatively stable the last 10 years. This suggests that the implementation of security guards hasn´t had the effect on crime it presumes to have. Future studies should continue to carry out measurements over time with an implemented security measure in between. This to better be able to express an opinion about the direct impact of the measure on the safety. At the same time security guards as security measure should be challenged, both considering the lack of evidence about their effect on safety, but also regarding that crime prevention and preventing security goes beyond their job descriptions and responsibility.

No description available.

No description available.

No description available.