<p>Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer. Istället blir det så att eleverna skapar olika mening kring fusk beroende på den sociala kontext eleverna befinner sig i. Därefter för de moraliska resonemang främst baserade på hur fusket påverkar dem själva och deras närmsta omgivning. Få elever resonerar utifrån en absolut moral.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring fusk och plagiering. Frågorna vi söker svar på är: vad blir föremål för övervägande när elever resonerar kring vad som är tillåtet respektive otillåtet vid examinationer; vilka moraliska resonemang för elever och hur motiverar de dessa? Detta görs genom fokusgruppsdiskussioner där eleverna får diskutera två olika case där det ena caset berör fusk och det andra plagiering. Casen är framtagna och omarbetade för att lyfta fram fusk- och plagieringsrelaterade problem som passar in i elevernas sociala kontext. Resultaten visar att eleverna har svårigheter att avgöra vad som är fusk i alla situationer. Istället blir det så att eleverna skapar olika mening kring fusk beroende på den sociala kontext eleverna befinner sig i. Därefter för de moraliska resonemang främst baserade på hur fusket påverkar dem själva och deras närmsta omgivning. Få elever resonerar utifrån en absolut moral.

Mäns våld mot kvinnor ses som ett ökande världsomspännande problem. Bristande jämställdhet tycks leda till våld samtidigt som ett jämställt samhälle inte nödvändigtvis leder till mindre våld. Våld, kontroll och makt betraktas som maskulint. Att slå en kvinna betraktas samtidigt som icke-maskulint. Därför tvingas män som brukar våld mot kvinnor balansera mellan en accepterad maskulin och icke-maskulin identitet. Med anledning av detta kommer studien att undersöka hur män framställer sig själva i relation till våldet. Syftet med studien blir därmed att öka förståelsen för hur maskulinitetsgörande såväl som rättfärdigande av våld, påverkar mäns egna framställning i polisförhör. Genom en kvalitativ tematisk analys undersöker studien åtta polisförhör med misstänkta män dömda för mord på kvinna i närstående relation. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av de genusteoretiska begreppen genusgörande och hegemonisk maskulinitet samt Sykes och Matzas neutraliseringstekniker. Ett maskulinitetsperspektiv tillämpas således på Sykes och Matzas (1957) teori som i sig saknar det. Genom analysen identifieras två huvudteman: rättfärdigandet av våldet och förhållning till våldet. Resultatet visar att männen skiftar strategier för hur de berättar om våldet för att framställa sig som maskulina. Dessutom förnekar männen ansvaret för det dödliga våldet för att på så sätt framställa sig som goda män. Vidare identifieras nya fynd: besjäla föremål samt att placera ansvaret på egenskaper hos kvinnor. Studien visar hur neutraliseringsteknikerna används som en strategi för att försvara männens maskulina identitet samtidigt som det blir ett sätt att göra genus. Detta visar på att män reproducerar sin överordning vilket upprätthåller den patriarkala könsordningen. Studien bidrar således med en skildring om hur normer kan antas komplettera förklaringar till mäns våld mot kvinnor.

Våld på arbetsplatser är ett fenomen som har kommit att öka under 2000-talet. Vård och omsorgspersonal är den yrkesgrupp som är mest utsatt av hot och våld på arbetsplatsen och det råder dessutom ett stort mörkertal gällande antal anmälda våldsbrott för denna yrkesgrupp. Därav syftar föreliggande studie till att studera förekomst och skillnader i utsatthet och hantering av våld inom vårdyrket. Studien är skapad med utgångspunkt i Gresham Sykes och David Matzas teori om neutraliseringstekniker, men kompletteras även med Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Då studien innehar en kvantitativ forskningsansats, har data samlats in via enkäter som har skickats ut till vårdpersonal som arbetar inom äldreboenden, LSS boenden samt vård i ordinärt boende i Dalarnas och Södermanlands län. Datamaterialet har sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 26 där univariata, bivariata samt multivariat analys har genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att mer än hälften av studiens deltagare har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i arbetet under de senaste tolv månaderna. Andelen som har blivit utsatt för psykiskt våld var störst bland de yngre deltagarna. Fysiskt våld var dock mer förekommande än psykiskt våld vilket bland annat kan förklaras med den okunskap som råder kring begreppet psykiskt våld. Majoriteten av de deltagare som angett att de blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld har inte heller vidtagit någon åtgärd. Bland de som dock vidtagit åtgärder för fysiskt våld, var andelen störst bland de yngre deltagarna. Slutligen visade resultatet att den neutraliseringsteknik som tillämpas mest hos studiens vårdpersonal är förnekande av skada.