No description available.

<p>Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för två kvinnor anställda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig åt mellan två kvinnor med liknande medicinska besvär i denna kommun. Kvinnor i vårdyrket får ofta förslitningsskador och som följd blir många sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det är yngre män i städer som återgår till arbete i högre grad än kvinnor. På landsbyggden kommer sällan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning. Vi har i denna studie intervjuat två kvinnor med ryggbesvär som arbetar inom äldreomsorgen  och en arbetsledare (AL). Vi har studerat kvinnornas väg tillbaka till arbete från sjukskrivning. Vi har jämfört likheter och olikheter i deras process. Vi använde oss av en kvalitativ insamlingsmetod och fallstudie som undersökningsmetod. Det vi kom fram till var att för en kvinna gick det fort att komma tillbaka till arbete och för den andra tog det längre tid trotts likartade förutsättningar. Olikheter fanns i kontakten med arbetsledaren (AL). I ett fall var Försäkringskassan (FK) drivand att kvinnan skulle pensioneras och i det andra fallet att kvinnan skulle åter till arbete.</p>

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för två kvinnor anställda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda på om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig åt mellan två kvinnor med liknande medicinska besvär i denna kommun. Kvinnor i vårdyrket får ofta förslitningsskador och som följd blir många sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det är yngre män i städer som återgår till arbete i högre grad än kvinnor. På landsbyggden kommer sällan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning. Vi har i denna studie intervjuat två kvinnor med ryggbesvär som arbetar inom äldreomsorgen  och en arbetsledare (AL). Vi har studerat kvinnornas väg tillbaka till arbete från sjukskrivning. Vi har jämfört likheter och olikheter i deras process. Vi använde oss av en kvalitativ insamlingsmetod och fallstudie som undersökningsmetod. Det vi kom fram till var att för en kvinna gick det fort att komma tillbaka till arbete och för den andra tog det längre tid trotts likartade förutsättningar. Olikheter fanns i kontakten med arbetsledaren (AL). I ett fall var Försäkringskassan (FK) drivand att kvinnan skulle pensioneras och i det andra fallet att kvinnan skulle åter till arbete.

Våld på arbetsplatser är ett fenomen som har kommit att öka under 2000-talet. Vård och omsorgspersonal är den yrkesgrupp som är mest utsatt av hot och våld på arbetsplatsen och det råder dessutom ett stort mörkertal gällande antal anmälda våldsbrott för denna yrkesgrupp. Därav syftar föreliggande studie till att studera förekomst och skillnader i utsatthet och hantering av våld inom vårdyrket. Studien är skapad med utgångspunkt i Gresham Sykes och David Matzas teori om neutraliseringstekniker, men kompletteras även med Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Då studien innehar en kvantitativ forskningsansats, har data samlats in via enkäter som har skickats ut till vårdpersonal som arbetar inom äldreboenden, LSS boenden samt vård i ordinärt boende i Dalarnas och Södermanlands län. Datamaterialet har sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 26 där univariata, bivariata samt multivariat analys har genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att mer än hälften av studiens deltagare har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i arbetet under de senaste tolv månaderna. Andelen som har blivit utsatt för psykiskt våld var störst bland de yngre deltagarna. Fysiskt våld var dock mer förekommande än psykiskt våld vilket bland annat kan förklaras med den okunskap som råder kring begreppet psykiskt våld. Majoriteten av de deltagare som angett att de blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld har inte heller vidtagit någon åtgärd. Bland de som dock vidtagit åtgärder för fysiskt våld, var andelen störst bland de yngre deltagarna. Slutligen visade resultatet att den neutraliseringsteknik som tillämpas mest hos studiens vårdpersonal är förnekande av skada.