• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 127
  • 29
  • 24
  • 9
  • 8
  • 6
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 205
  • 63
  • 57
  • 46
  • 34
  • 29
  • 26
  • 25
  • 23
  • 23
  • 22
  • 21
  • 20
  • 18
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Universalität und Sanierung im internationalen Insolvenzrecht /

Laut, Thomas. January 1997 (has links) (PDF)
Univ., Diss.--Freiburg (Breisgau), 1995.
2

Das Internationale Insolvenzrecht in Spanien in rechtsvergleichender Betrachtung /

Turck, Iris-Claude. January 1995 (has links) (PDF)
Univ., Diss./95--Freiburg (Breisgau), 1994.
3

Skattskyldighet för inkomst under konkurs : Särskilt om subjekten / Liability to income tax during bankruptcy : Particularly concerning the subjects

Hagman, Jill January 2010 (has links)
Som nämnts ovan beskattas inte konkursbon för inkomster som influtit efter att gäldenären försatts i konkurs. Detta minskar avsevärt statens möjligheter till skatteintäkter i situationer där gäldenären försatts i konkurs. Skattskyldigheten kvarstår hos konkursgäldenären men det finns oklarheter kring vad dennes skattskyldighet faktiskt omfattar. Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga rättsläget gällande skattskyldigheten så som den ser ut idag, samt undersöka bakgrunden till fördelningen av denna skattskyldighet. Vidare avser jag utreda omfattningen av konkursgäldenärens skattskyldighet. Min ambition är även att undersöka och analysera huruvida skattskyldigheten borde vara fördelad på ett annat sätt än idag. De konkreta frågeställningarna som jag kommer att behandla i denna uppsats lyder enligt följande: I vilka situationer föreligger skattskyldighet för en konkursgäldenär respektive ett konkursbo? Borde fördelningen se ut på ett annat sätt än vad den gör idag?
4

Das Arbeitsverhältnis im Konkurs des Arbeitgebers

Bachmann, Roland. January 2005 (has links)
Diss. Univ. Zürich, 2004.
5

Podmínky prohlášení konkurzu / Pre-conditions for adjudication of bankruptcy

Brucknerová, Barbora January 2011 (has links)
Conditions for adjudication of bankruptcy The purpose of my thesis is to analyse conditions for adjudication of bankruptcy. My thesis is composed of nine chapters, each of them dealing with different aspects of the conditions for adjudication bankruptcy. Chapter One is an introduction and defines my motivation for writing about conditions for adjudication of bankruptcy. I have chosen this topic because I'm interested in the issue of insolvency law. In my opinion, this is really an up to date topic, as there are recently more and more people and companies which are in financial trouble. Chapter Two is subdivided into two subchapters. Subchapter One defines the term of bankruptcy and the development of its meaning over the years. Subchapter Two describes the systematic of the Insolvency Act (Act No. 182/2006 Coll. On Insolvency and its Settlement Methods) and explains the classification of bankruptcy within the Act. Chapter Three covers the historical development of the conditions, starting in 1781 with Josephine Bankruptcy Act. It provides a short illustration of the transformation in the conditions for adjudication of bankruptcy over the past years. Chapter Four characterises the conditions for adjudication of bankruptcy and enumerates them. This chapter generally divides the conditions to the substantive...
6

Bostadsrättsförening i konkurs : De lege lata, de lege ferenda / Tenant owners' association in bankcruptcy : De lege lata, de lege ferenda

Wagell, Emelie January 2019 (has links)
Ett förvärv av en bostadsrätt är för många såväl den första som den största investeringen i livet. Bostadrättshavarens bristande kunskap avseende det faktum att en bostadsrättsförening kan försättas i konkurs och i synnerhet rättsverkningarna av detsamma, leder till att förvärvet kan bli ett stort ekonomiskt risktagande för den enskilde individen. Under den senaste femårs-perioden har totalt 121 stycken bostadsrättsföreningar försatts i konkurs. I massmedia har i synnerhet paret R.R:s fall uppmärksammats som berör problematiken som kan anses förenad med hur en bostadsrättsförening kan försättas i konkurs. I de fall bostadsrätts-föreningen själv ansöker om konkurs kan problematik uppstå vid fastställandet av vem i föreningen som är behörig att ansöka om konkurs. Rådande reglering ger nämligen inte uttryck för vem som är behörig att ansöka om att en bostadsrättsförening ska försättas i konkurs. Varken bostadsrättslagen (1991:614) eller lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar anger heller några särskilda förutsättningar för att ett beslut om att ansöka om att försätta föreningen i konkurs ska vara giltigt. Vidare finns det inga krav på att beslutet ska fattas av samtliga styrelseledamöter eller på en föreningsstämma. Det uppställs inte heller några krav på att beslutet om att ansöka om att försätta bostadsrättsföreningen i konkurs måste föregås av information till medlemmarna i föreningen. Avsaknaden av tydlig reglering på området kan skapa svårigheter för såväl bostadsrättsföreningen själv som för tingsrätten vid dess bedömning av obeståndsfrågan. Denna avsaknad skapar även en betydande osäkerhet för den enskilde bostadsrättshavaren som i dagsläget inte ens har rätt till information om att föreningen ämnar ansöka om konkurs. Paret R.R:s fall tjänar för läsarens skull genomgående som ett gott exempel på den problematik som dagens reglering ger upphov till. Efter den utredning som företagits i denna uppsats kan konstateras att det idag råder en uppfattning om att det enbart bör vara föreningens beslutande organ, dvs. styrelsen och föreningsstämman, som har befogenhet att besluta om att bostadsrättsföreningen ska ansöka om konkurs. Problematiken bottnar emellertid i att den bristande regleringen avseende behörighet och befogenhet tillåter att även särskilda firmatecknare på eget bevåg ansöker om föreningens konkurs, detta trots att de då anses överskrida sin befogenhet. Denna brist i regleringen kan leda till att bostadsrättsföreningar försätts i konkurs på falska eller felaktiga grunder eller genom en annan typ av kuppartad ansökan som i sin tur kan tänkas föranledd av en pågående tvist inom föreningen. Vidare förs i uppsatsen diskussion om att det enligt rådande reglering verkar som att de enda som har rätt att föra talan mot ett konkursbeslut avseende en bostadstadsrättsförening är gäldenären eller dess ställföreträdare, dvs. endast de som har rätt att ansöka om konkursen. I uppsatsens analyserande kapitel förs även en diskussion avseende presumtionsregeln i 2 kap. 7 § konkurslagen (1987:672) och dess innebörd. Enligt den utredning som gjorts konstateras att det enligt nuvarande reglering är komplicerat för rätten att känna till när en utökad undersökning i obeståndfrågan bör ske. Vidare är det i stort sätt omöjligt för rätten att få kännedom om att det verkligen är stämmans eller styrelsens uppfattning att rättssubjektet verkligen är på obestånd och därmed ska försättas i konkurs. Med anledning härav kan presumtionsregeln, enligt författarens mening, idag ses som tämligen verkningslös. Den undersökning som företas i uppsatsen ligger till grund för det avslutande kapitlet och den slutsats i vilken författaren framhåller att flera lagförändringar på området är påkallade. Av största vikt är främst att förtydliga i lagstiftningen vad som bör anses utgöra en giltig konkursansökan. Enligt författarens mening bör det förslagsvis ställas som krav att det till konkursansökan bifogas beslutsunderlag i form av ett styrelsebeslut, eller än hellre ett stämmobeslut, som ger uttryck för styrelsens eller stämmans uppfattning i obeståndsfrågan. Med hänsyn tagen till de ödesdigra konsekvenser som kan drabba den enskilde bostadsrättshavaren i de fall vederbörandes bostadsrättsförening försätts i konkurs är det enligt författarens mening av yttersta vikt att framförallt denna lagändring sker – och detta skyndsamt.
7

Varulagervärdering före och efter konkurs

Sjögren, Tina, Gunneklint, Marina, Ranudd, Stefan Unknown Date (has links)
<p>Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter konkurs. Vår slutsats är att värdering av varulager före och efter konkurs är helt olika, och har olika utgångspunkt. Före konkurs värderas lagret för en fortsatt drift av bolaget medan det efter en konkurs värderas utifrån att så snabbt som möjligt få ut likvida medel till borgenärer.</p>
8

Varulagervärdering före och efter konkurs

Sjögren, Tina, Gunneklint, Marina, Ranudd, Stefan Unknown Date (has links)
Varulager har dragit till sig många ekonomers intresse med utgångspunkt från dess säregna karaktär och egenskaper utifrån värderingssynpunkt. Det har visat sig vara svårt att ena sig om vilken värderingsprincip som på ett rättvisande sätt tar hänsyn till både den balans- och resultatmässiga aspekten beträffande den inverkan denna post har på företagets resultat och ställning. När ett företag försätts i konkurs uppstår en ny värderingsproblematik för tillgångarna, däribland varulager. Nu handlar det om att omsätta tillgångar till likvida medel för att ersätta borgenärerna. Syftet med vårt arbete är att öka förståelsen kring de svårigheter som föreligger vid varulagervärdering före och efter konkurs. Vår slutsats är att värdering av varulager före och efter konkurs är helt olika, och har olika utgångspunkt. Före konkurs värderas lagret för en fortsatt drift av bolaget medan det efter en konkurs värderas utifrån att så snabbt som möjligt få ut likvida medel till borgenärer.
9

Kreditsäkerheters ställning under företagsrekonstruktion och fortsatt drift i konkurs

Bergfelt, Stina January 2013 (has links)
No description available.
10

Nybildade bostadsrättsföreningars ekonomiska problem: Konsekvenser av en konkurs och möjligheter till kompensation

Everhag, Carolina January 2013 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0364 seconds