Som nämnts ovan beskattas inte konkursbon för inkomster som influtit efter att gäldenären försatts i konkurs. Detta minskar avsevärt statens möjligheter till skatteintäkter i situationer där gäldenären försatts i konkurs. Skattskyldigheten kvarstår hos konkursgäldenären men det finns oklarheter kring vad dennes skattskyldighet faktiskt omfattar. Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga rättsläget gällande skattskyldigheten så som den ser ut idag, samt undersöka bakgrunden till fördelningen av denna skattskyldighet. Vidare avser jag utreda omfattningen av konkursgäldenärens skattskyldighet. Min ambition är även att undersöka och analysera huruvida skattskyldigheten borde vara fördelad på ett annat sätt än idag. De konkreta frågeställningarna som jag kommer att behandla i denna uppsats lyder enligt följande: I vilka situationer föreligger skattskyldighet för en konkursgäldenär respektive ett konkursbo? Borde fördelningen se ut på ett annat sätt än vad den gör idag?

I Sverige kan individer antingen bedömas begränsat eller obegränsat skattskyl- diga. Anses individen bosatt, stadigvarande vistas eller väsentligt anknuten fö- religger obegränsad skattskyldighet och svensk beskattningsrätt för samtliga in- komster. IL räknar upp olika grunder på vilka individen kan bedömas väsent- ligt anknuten på. Antalet rättsfall på området påvisar dock stora tolkningspro- blem. Studier visar emellertid att tre faktorer i synnerhet har tillmätts större uppmärksamhet och betydelse än övriga och uppsatsen avser att undersöka om de tre bedöms tillräckligt starka att ensamma medföra väsentlig anknytning. Genomgång av praxis visar att en svensk medborgares fortsatta innehav av ti- digare permanentbostad anses tillräckligt starkt att ensamt medföra väsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostäder har motsatt effekt. Vid oklarheter kring den skattskyldiges tidigare användning av bostaden eller vid den exakta försäljningstidpunkten har dispositionsrätten varit avgörande. Då svensk med- borgare har make kvar i Sverige anses det tillräckligt för att ensamt medföra vä- sentlig anknytning och bevisad separation erfordras för att bryta anknytningen och höga beviskrav ställs. Barn i Sverige utgör däremot inte en lika stark an- knytning hit. Antalet besöksdagar samt gemensam/ ensam vårdnad beaktas då. Studien visar även en på generösare bedömning av utländska medborgare. Vid innehav i kombination med anställning eller styrelseuppdrag undersöks möjlig- heten till väsentligt inflytande. Vid direkta och indirekta innehav utan anställ- ning eller uppdrag riktas istället fokus på bolagets ägarstruktur och möjligheten för den skattskyldige att ensam eller tillsammans med andra aktieägare domi- nera bolaget. Endast innehav under 10 % medför dock ej väsentlig anknytning.

Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.   Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.   I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.   Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.

<p>Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet. Detta genom att ställa teori och praktik mot varandra.</p><p>Metod: Arbetet utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt, där min personliga förståelse är avgörande för arbetets resultat. Den teoretiska referensramen bygger på publicerad teoretisk information tillsammans med två intervjuer som syftar till att beskriva hur tillämpningen av omvänd skattskyldighet ska gå till ur ett juridiskt perspektiv.</p><p>Richard Weimer som arbetar på Skanska Sverige AB redogör i sin tur för hur man faktiskt hanterar regleringen i praktiken.</p><p>Resultat & slutsats: Utifrån min personliga förmåga att tolka och analysera detta fenomen i förhållande till arbetets informationsunderlag så har jag kommit fram till att definitionen av byggtjänster utgör regleringens största problem. Införandet har också lett till konsekvenser på företagens likviditet, administration, fakturering och redovisningstekniska system.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I samband med införandet av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn infördes ytterligare redovisningsförändringar inom detta område. Dessa förändringar är inget som beaktas i detta arbete, men det är ett intressant ämne som bör studeras mer ingående. Hur de mindre aktörerna förhåller sig till omvänd skattskyldighet bör också vara ett aktuellt ämne för fortsattforskning.</p><p>Uppsatsens bidrag: Arbetet bidrar till en större förståelse för innebörden av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Genom att belysa detta fenomen och beskriva dess svårigheter på ett lättsamt och förståligt sätt ger studien upphov till en ökad kunskap inom detta ämnesområde.</p>

<p>Det finns en relativt vanlig uppfattning i Sverige att det förekommer en hel del svartarbete. Vi hör om det på nyheterna, läser om det i tidningar samt stöter på det i vår vardag. Vissa branscher har den senaste tiden pekats ut som riktiga problembranscher när det gäller användningen av svart arbetskraft och skattefusk. Beräkningar är svåra att göra men regeringen har de senaste åren lagt ner stora resurser på att identifiera och hitta lösningar för hur man ska komma till rätta med problemet.</p><p> </p><p>Under 2007 införde regeringen två olika åtgärder för att minska svartarbetet och skatteundandragandet i Sverige. I byggbranschen infördes omvänd skattskyldighet, vilket är en skatterättslig åtgärd som grundar sig på att köparen av en byggtjänst betalar in momsen. I frisör- och restaurangbranschen infördes personalliggare som är en sorts närvaroredovisning av personalen på arbetsplatsen. Genom åtgärden med personalligare har Skatteverket även fått möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök på arbetsplatsen för att kunna kontrollera att personalliggaren sköts korrekt och att ingen svart arbetskraft finns på platsen. Sedan några år tillbaka har byggbranschen byggt upp och föreslagit ett system som är väldigt likt en personalliggare, nämligen ID06. Principen är densamma, skillnaden är några fåtal regler runt åtgärden. Medierna förespråkar ID06 och kritiserar den omvända skattskyldigheten för att vara för krånglig och svår.</p><p> </p><p>I denna uppsats har vi valt att analysera varför det har uppkommit olika åtgärder, i olika branscher, och varför åtgärderna inte har fått en större omfattning till ytterligare branscher. De utgångspunkter vi haft är de propositioner som regering och riksdag godkänt och den allmänna uppfattning som medierna har gett oss. Vi har genom att analysera dessa kommit fram till att orsaken till att de blev två olika åtgärder i branscherna, när det kunde ha blivit en och samma, är för att då åtgärderna utvecklades hade utredningsgruppen två olika utgångspunkter i hur de skulle komma till rätta med problemet med svartarbete. Inom byggbranschen var utgångspunkten att skatter och avgifter skulle betalas in korrekt, vilket man menade skulle resultera i mindre svartarbete. Inom frisör- och restaurangbranschen var utgångspunkten däremot att införa åtgärder som motverkar problemet med svartarbetet, och att det sedan resulterar i att skatter och avgifter betalas in korrekt.</p><p> </p><p>Medierna har framställt omvänd skattskyldighet som svår och krånglig. Genom de intervjuer vi genomfört har vi fått uppfattningen om att så inte alltid är fallet. Skatteverket, fackliga organisationer samt byggföretag har ansett att reglerna inte är så svårhanterliga. Detta har lett oss till slutsatsen att om man är väl insatt i branschen och hur fakturahantering fungerar, vilket medierna inte alltid är, så finns det egentligen inget direkt underlag för att omvänd skattskyldighet skulle vara så svår och krånglig.</p>

Syfte: Den 1 juli 2007 infördes nya regler för redovisning av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid specifika situationer skall stadgandena för omvänd skattskyldighet ersätta den traditionella hanteringen av moms. Det innebär att det är köparen och inte säljaren som skall redovisa utgående moms gentemot staten. Respondenterna i uppsatsen Omvänd skattskyldighet- för byggsektorn uppmärksammade redan innan regleringen trädde i kraft propositionens brister samt vilka tillämpningsproblem som eventuellt skulle komma att uppstå. Syftet med detta arbete är därför att belysa de tillämpningsproblem och konsekvenser som har gestaltats i samband med införandet av omvänd skattskyldighet. Detta genom att ställa teori och praktik mot varandra. Metod: Arbetet utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och ett hermeneutiskt synsätt, där min personliga förståelse är avgörande för arbetets resultat. Den teoretiska referensramen bygger på publicerad teoretisk information tillsammans med två intervjuer som syftar till att beskriva hur tillämpningen av omvänd skattskyldighet ska gå till ur ett juridiskt perspektiv. Richard Weimer som arbetar på Skanska Sverige AB redogör i sin tur för hur man faktiskt hanterar regleringen i praktiken. Resultat &amp; slutsats: Utifrån min personliga förmåga att tolka och analysera detta fenomen i förhållande till arbetets informationsunderlag så har jag kommit fram till att definitionen av byggtjänster utgör regleringens största problem. Införandet har också lett till konsekvenser på företagens likviditet, administration, fakturering och redovisningstekniska system. Förslag till fortsatt forskning: I samband med införandet av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn infördes ytterligare redovisningsförändringar inom detta område. Dessa förändringar är inget som beaktas i detta arbete, men det är ett intressant ämne som bör studeras mer ingående. Hur de mindre aktörerna förhåller sig till omvänd skattskyldighet bör också vara ett aktuellt ämne för fortsattforskning. Uppsatsens bidrag: Arbetet bidrar till en större förståelse för innebörden av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Genom att belysa detta fenomen och beskriva dess svårigheter på ett lättsamt och förståligt sätt ger studien upphov till en ökad kunskap inom detta ämnesområde.

No description available.

<p>Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.</p>

Idrottsrörelsen och då främst lagidrotten har genomgått en ökad internationalisering, allt fler spelare flyttar över landsgränserna korta perioder för att spela i olika lag och därigenom höja kvaliteten där. Den fria rörligheten genom EG-rätten har medfört en internationaliserad marknad för elitidrottare vilket har lett till att de nationella skattereglerna blivit allt viktigare för att klara av den internationella konkurrensen. I Sveriges skattelagstiftning är begreppen obegränsat och begränsat skattskyldig för fysiska personer i IL av stor betydelse, dessa regler bestämmer vilka inkomster som är skattepliktiga i Sverige. För utländska elitidrottare som kommer till Sverige för att utöva sin idrott gäller främst reglerna om begränsad skattskyldighet enligt A-SINK förutsatt att de är här tillfälligt och inte stadigvarande. Inom idrottsrörelsen är ofta problemet om idrottsutövaren ska anses stadigvarande i Sverige eller inte enligt reglerna i IL. Om den skattskyldige gör ett tillfälligt avbrott från en stadigvarande vistelse här bryter inte avbrottet vistelsen utan räknas in i den sammanhängande perioden. Ett avbrott där vistelsen överstiger sex månader kan dock inte anses vara tillfälligt utan då avbryts alltid stadigvarande vistelse. Ett problem med denna definition är då den skattskyldige vistats i Sverige under en period och har gjort avbrott för vistelse i utlandet, det svåra är då att avgöra vilka avbrott som kan anses som tillfälliga eller inte. Syftet med vår uppsats är att utifrån valda rättsfall och doktriner undersöka gällande rätt beträffande stadigvarande vistelse, med beaktande av begreppet tillfälligt avbrott och då ur ett elitidrottsperspektiv. Dessutom kommer vi att beröra den troliga förändringen av A-SINK och dess konsekvenser då denna diskussion är så aktuell just nu. För att fastställa gällande rätt vad gäller begreppet stadigvarande vistelse för elitidrottare kommer vi att utgå från en rättsdogmatisk metod genom att studera lag, förarbeten, domstolsavgöranden och annat material som bland annat Skatteverkets ställningstaganden. Vi kommer även att utgå från en rättsdogmatisk metod angående den troliga förändringen av A-SINK då vi ska studera förarbeten till denna och genom den försöka se dess konsekvenser. Utifrån de rättsfall vi läst anser vi att begreppet tillfälligt avbrott fortfarande är otydligt men med hjälp av fler vägledande rättsfall skulle nog dessa tolkningsproblem kunna redas ut. Lagstiftningen rörande detta område är mycket vag, men vi menar att Skatteverkets ställningstagande är relativt tydliga. Dessa riktlinjer är dock inte bindande, således eftersöker vi en mer tydlig lagstiftning som skulle underlätta för rättstillämparen och därmed öka förutsebarheten och rättssäkerheten. Med stöd av Skatteverkets ställningstaganden har vi framställt ett förslag till förändring i lagstiftningen gällande definitionen av tillfälligt avbrott. Vad gäller förändringen av A-SINK anser vi i likhet med Riksidrottsförbundet att detta kommer att få stora negativa konsekvenser för den svenska idrotten.

<p>Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter.</p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket.</p><p>Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem. Det har visat sigatt många subjektiva bedömningar görs på grund av att regelverket är öppet förtolkning, vilket kan ha lett till felaktig redovisning. I samband med regeländringenuppstod hanterings- och inlärningskostnader för att följa det nya regelverket och dessaredogörs för i uppsatsen.</p>