No description available.

Uthyrning av lokaler undantas från mervärdeskatt enligt mervärdeskattelagen (1994:200), nedan benämnt ML. När en lokal hyrs ut för stadigvarande användning kan uthyrningen ändå bli skattepliktig om fastighetsägaren väljer att omfattas av frivillig skattskyldighet. När en fastighetsägare i stället hyr ut till en aktör som bedriver skattefri verksamhet omfattas fastighetsägaren inte av den frivilliga skattskyldigheten. Det leder bland annat till att privata skolverksamheter blir hänvisade till baracker. Vi ser därför ett behov av att kritiskt granska den frivilliga skattskyldigheten vid uthyrning av lokaler.  Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om frivillig skattskyldighet uppnår de kriterier som följer av mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att uppnå syftet kommer en norm att upprättas utifrån vad vi anser utgör primära kriterier för mervärdesskattens rättsliga karaktär. Därefter ska kriterierna appliceras på den frivilliga skattskyldigheten för att avgöra om regleringen följer den upprättade normen. För att applicera kriterierna måste därför även rättsläget avseende den frivilliga skattskyldigheten undersökas. När rättsläget utreds utgår vi ifrån den rättsdogmatiska metoden innebärande att vi tolkar och systematiserar gällande rätt baserat på den rättskällehierarki som består av lagstiftning, praxis, förarbeten och doktrin.  I uppsatsen har vi kommit fram till att den frivilliga skattskyldigheten endast i viss utsträckning uppfyller den upprättade normen. De kriterier som utgör normen består av att mervärdesskatten ska uttas på den slutliga konsumtionen, skatten ska övervältras i samtliga led och att skatten ska vara neutral. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet vid uthyrning till en aktör som bedriver skattskyldig verksamhet följer mervärdesskattens rättsliga karaktär vid fastighetsrelaterade transaktioner som egentligen är undantagna skatt. Däremot när uthyrning av en lokal sker till en aktör som bedriver skattefri verksamhet ser vi att utfallet skiljer sig åt om hyresgästen är en kommunal eller privat aktör, vilket inte följer att uthyrning ska vara neutral. Även kriterierna att mervärdesskatt ska övervältras och uttas på slutlig konsumtion uppfylls inte vid uthyrning till en aktör som bedriver skattefri verksamhet. Vi kan därmed konstatera att frivillig skattskyldighet som den är utformad i dagsläget inte uppfyller normen och därmed inte följer mervärdesskattens rättsliga karaktär. För att kriteriet neutralitet framöver ska uppfyllas anser vi att en lösning är att frivillig skattskyldighet bör avse all uthyrning av lokaler oavsett skattskyldighet.

Denna uppsats har syftet att analysera om svenska regler om jämkning av momsavdragär förenliga med EU-rätten. Situationer som står i fokus av analysen är jämkning vidöverlåtelse av fastighet som omfattas av frivillig skattskyldighet (8a:12 ML) samt jämkning vid upphörande av frivillig skattskyldighet (9:11 ML). I analysen ingår både gällande regler enligt mervärdesskattelagen (1994:200) samt föreslagna ändringar till förlag av ny mervärdesskattelagen (2023:200) enligt promemorian av Finansdepartementet Fi2023/00434 “Ändrade regler ommervärdesskatt vid överlåtelse av fastighet” från januari 2023. Föreslagna regler i promemorian är ett försök att harmonisera svenska jämkningsreglerna med EU-rätten.Reglerna ska börja gälla fr.o.m. 1 januari 2024. I arbetet undersöks relevant rättspraxis från EU-domstolen samt Högsta förvaltningsdomstolen och redogörs hur de påverkar svenska skatteregler. Det ärframför allt mål C-787/18 Sögård Fastigheter AB och mål C-622/11 Pactor Vastgoedsamt HFD 2021 not 26 som står i fokus av rättspraxisanalys angående jämkning vidöverlåtelse av fastighet. Vad gäller jämkning vid upphörande av frivilligskattskyldighet analyseras först och främst särskilt noggrant mål C-248/20 Skellefteå Industrihus AB och HFD 2022 ref 15. Dessutom redogörs i uppsatsen förhållandet mellan svensk rätt och EU-rätt. Detkonstateras även vad som gäller i fall av konflikt mellan dem, samt vilka konsekvensersom följer om medlemsstat inte följer EU-domstolens beslut. / The aim of this essay is to analyze whether Swedish rules for adjustment of VAT deductions are compatible with EU law. Situations that are in the focus of analysisare adjustment of VAT deduction in case of transfer of property covered byvoluntary tax liability (8a:12 VAT Act) and adjustment of VAT deduction in caseof cessation of voluntary tax liability (9:11 VAT Act). The analysis includes both current rules according to the VAT Act (1994:200) aswell as proposed amendments to the new VAT Act (2023:200) according to thememorandum of the Ministry of Finance Fi2023/00434 “Other rules on value addedtax on the transfer of property” dated January 2023. Proposed rules in thememorandum is an attempt to harmonize Swedish rules for adjustment of VATdeduction with EU law. The rules shall apply from January 1, 2024. The work examines relevant case law from the European Court of Justice and theSwedish Supreme Administrative Court and analyzes how they affect Swedish taxrules. It is above all case C-787/18 Sögård Fastigheter AB and case C-622/11 Pactor Vastgoed as well as HFD 2021 note 26 that are in the focus of the jurisprudenceanalysis regarding adjustment of VAT deduction connecting to the transfer of realestate. Regarding adjustment of VAT deduction upon cessation of voluntary taxliability, first and foremost case C-248/20 Skellefteå Industrihus AB and HFD 2022ref 15 are analyzed particularly carefully. In addition, the essay describes the relationship between Swedish law and EU law. It is also established what applies in case of conflict between them, as well as whatconsequences follow if a member state does not comply with the EU Court's decision.

<p>Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.</p><p>Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex. driftkostnader, repara-tioner, ombyggnationer eller uppförandekostnader. Det medför att uthyrarens vinst beräknas på kostnader inklusive mervärdesskatt. Med intention att undvika den kumulativa effekten och därmed jämställa den som bedriver skattskyldig verksamhet i hyrda lokaler med den som äger sina egna lokaler utan att införa ob-ligatorisk mervärdesskatt på fastigheter infördes 1979 en möjlighet att ansöka om fri¬villig skattskyldighet på lokaler där skattskyldig verksamhet bedrivs. Det inne-bär att när det gäller lokaler där fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för mervärdesskatt är hyresgästen enbart ett ytterligare steg i övervältringsledet bero-ende på vad det är som tillverkas eller säljs i lokalerna. Det frivil¬liga systemet har till följd att hyresgäster inte får möjligheten till avdrag trots att de har avdrags¬rätt, om fastighetsägaren av någon anledning väljer att inte registrera sig för mervär-desskatt.</p><p>Reg¬lerna har under år 2001 till viss del förenklats, men vissa situationer medför ändå svårigheter att tolka situationer på ett enligt mer¬värdesskattelagen riktigt sätt. I arbetet framkommer bland annat svårigheter att fastställa vad som kan anses klart avgränsat från stadigvarande bostad. Den begränsning som avser att omöj-liggöra avdrag för privat konsumtion medför att framför allt små företag med verksamhetslokal i anslutning till bostaden har svårt att få igenom mervärdes-skatteavdrag. Andra tillämpningsproblem som framkommit är osäkerheten vid vidareuthyrning samt jämkning av mervärdesskatt vid investeringar. Problem som i vissa fall kan tvärtemot lagens syfte, bli relativt kostsamma för både fastighets-ägaren och hyresgästen. Det visar sig dessutom att fastighetsägare som i rent oförstånd debiterat mervärdes¬skatt på hyran, utan att vara skattskyldiga har rätt till återbe¬talning av den utgående mervärdesskatt som betalts in till Skatteverket, utan att behöva kreditera hyresgästen. Rent ekonomisk, kan den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt gällande verk¬samhetslokaler anses vara förmånlig framför allt för fastighetsägare, (även om lagstiftarens syfte snarare var riktat mot hyresgästens situation) då ingenting reglerar att mervärdesskatten måste komma hyresgästen tillgodo, det medför att hyrans storlek är beroende på hur marknaden är, det vill säga tillgången på lokaler mm. vid kontraktskrivandet samt hyresgästens förhandlingsstyrka.</p>

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag. Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex. driftkostnader, repara-tioner, ombyggnationer eller uppförandekostnader. Det medför att uthyrarens vinst beräknas på kostnader inklusive mervärdesskatt. Med intention att undvika den kumulativa effekten och därmed jämställa den som bedriver skattskyldig verksamhet i hyrda lokaler med den som äger sina egna lokaler utan att införa ob-ligatorisk mervärdesskatt på fastigheter infördes 1979 en möjlighet att ansöka om fri¬villig skattskyldighet på lokaler där skattskyldig verksamhet bedrivs. Det inne-bär att när det gäller lokaler där fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig för mervärdesskatt är hyresgästen enbart ett ytterligare steg i övervältringsledet bero-ende på vad det är som tillverkas eller säljs i lokalerna. Det frivil¬liga systemet har till följd att hyresgäster inte får möjligheten till avdrag trots att de har avdrags¬rätt, om fastighetsägaren av någon anledning väljer att inte registrera sig för mervär-desskatt. Reg¬lerna har under år 2001 till viss del förenklats, men vissa situationer medför ändå svårigheter att tolka situationer på ett enligt mer¬värdesskattelagen riktigt sätt. I arbetet framkommer bland annat svårigheter att fastställa vad som kan anses klart avgränsat från stadigvarande bostad. Den begränsning som avser att omöj-liggöra avdrag för privat konsumtion medför att framför allt små företag med verksamhetslokal i anslutning till bostaden har svårt att få igenom mervärdes-skatteavdrag. Andra tillämpningsproblem som framkommit är osäkerheten vid vidareuthyrning samt jämkning av mervärdesskatt vid investeringar. Problem som i vissa fall kan tvärtemot lagens syfte, bli relativt kostsamma för både fastighets-ägaren och hyresgästen. Det visar sig dessutom att fastighetsägare som i rent oförstånd debiterat mervärdes¬skatt på hyran, utan att vara skattskyldiga har rätt till återbe¬talning av den utgående mervärdesskatt som betalts in till Skatteverket, utan att behöva kreditera hyresgästen. Rent ekonomisk, kan den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt gällande verk¬samhetslokaler anses vara förmånlig framför allt för fastighetsägare, (även om lagstiftarens syfte snarare var riktat mot hyresgästens situation) då ingenting reglerar att mervärdesskatten måste komma hyresgästen tillgodo, det medför att hyrans storlek är beroende på hur marknaden är, det vill säga tillgången på lokaler mm. vid kontraktskrivandet samt hyresgästens förhandlingsstyrka.

No description available.